Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Folkhälsomyndigheten skriver att scenarierna är framtagna för att illustrera hypotetiska förlopp och ska inte uppfattas som prognoser.

Folkhälsomyndigheten skriver att scenarierna är framtagna för att illustrera hypotetiska förlopp och ska inte uppfattas som prognoser. Bild: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Tre scenarier för smittspridningen

UPPDATERAD. Folkhälsomyndigheten har tagit fram tre olika scenarier för hur spridningen av det nya coronaviruset kan se ut fram till hösten 2021. Rapporten visar hur de olika scenarierna slår – region för region.

Annons:

Folkhälsomyndigetens tre scenarier för fortsatt spridning av covid-19 sträcker sig fram till den 1 september 2021, och är baserade på rapporterade covid-fall mellan den 23 februari och den 4 juli i år.

Scenario noll innebär att den avtagande smittspridningen fortsätter enligt dagens utveckling.

Scenario ett visar en ojämn utveckling med nya toppar och minskningar. I det scenariot tilltar spridningen snabbt i höst, följt av en snabb minskning och en period med mindre spridning innan spridningen åter ökar efter nyår och genererar en ny topp. Hur stora topparna blir varierar i regionerna. Det beror på hur stor andel som är immuna, mottagliga och smittsamma när ökningen sker.

Scenario två visar en mer utdragen och jämnt ökande spridning utan något direkt topp.

Folkhälsomyndigheten betonar att scenarierna som utgår från en ökad spridning är ”framtagna för att illustrera hypotetiska förlopp och ska inte uppfattas som prognoser”.

– Det vi tror mest på är det att vi får utbrott här och där, som vi sett i Gällivare och som vi sett i andra delar av världen. Får vi scenario ett kan vi få stora toppar under hösten. I scenario två ser vi långsam smittspridning igen där vi hamnar på en platå och ligger där ganska länge, sade statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndighetens presskonferens på tisdagen.

Ju mindre regionerna är desto svårare är det att göra prognoser, enligt Tegnell.

– I stort sett alla som försökt göra prognoser har haft fel. Det här är framförallt ett underlag för oss myndigheter inför hösten.

I Folkhälsomyndighetens modellering antas alla infekterade personer, såväl rapporterade som obekräftade fall, få fullständig immunitet och att de inte kan bli smittade igen under den simulerade tidsperioden. Myndigheten har inte inkluderat så kallad T-cellsimmunitet i modelleringen.

Anders Tegnell kommenterade läget med immunitet och antikroppar så här på presskonferensen: 

– Vi ser inga personer som insjuknar två gånger i covid-19. Därför är vår bedömning att om man får covid-19 så är man immun, även om man inte utvecklat antikroppar.

Hittills har 5 646 personer avlidit i det nya coronaviruset i Sverige. Totalt har 78 166 personer bekräftats smittade, enligt Folkhälsomyndigheten.

Relaterat material

Kommentarer