Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Cheferna i vården kan ta ledartröjan för hållbarhet”

Ordning, reda, pengar och hållbarhet hänger ihop, säger Charlotta Brask, hållbarhetschef på Region Stockholm. Här ger hon råd om vad du som jobbar inom vården kan göra för miljön.

Annons:

Charlotta Brasks hållbarhetstips

  • Använd färre engångsartiklar där hygienregler och patientsäkerhet tillåter, minska exempelvis användningen av engångslakan och engångsvärmejackor.
  • Välj biobaserade engångsprodukter där det finns alternativ, till exempel sopsäckar och engångsförkläden.
  • Håll ordning på kläderna = färre uteliggande kläder. Genom att få in kläderna till tvätten minskar behoven av att köpa in nya.
  • Dela läkemedelsförråd, om det är lämpligt och möjligt, för att minska kassation.
  • Minska antal ensamåkningar i sjuktransporter genom att samordna transporterna, om det är möjligt med bibehållen patientsäkerhet.
  • Minska personalens resande och öka andelen videomöten.
  • Inför utsortering av matavfall i personalkök.
  • För mer tips, ta stöd hos hållbarhetsavdelningen - det finns information, utbildningar och stöd att få av verksamhetens miljöexperter.
  • Högsta ledningen: Integrera miljö- och hållbarhetsfrågor på ett tydligt sätt i ledning och styrning, skapa utrymme för kompetensutveckling och kommunikation kring hållbarhet, fördela ansvar och roller.
  • Läkare: Ha dialog med klimatexperterna i regionen. De behöver stöd från läkarkåren för att hitta klimatsmarta arbetssätt som fungerar i vardagen.

Charlotta Brask började sin karriär som kemikaliecontroller på Karolinska universitetssjukhuset, där hon utbildade läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i miljöfrågor. Hon jobbar numera centralt i regionen sedan 2011, först som miljöchef, nu som hållbarhetschef sedan 2016.

Hon är också ordförande i European Healthcare Climate Council som är ett europeiskt klimatråd som samarbetar för att minska hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan samt bygga motståndskraft mot klimatförändringar. Hon inspireras bland annat av Nederländernas Green Deal on Sustainable Healthcare och NHS England Sustainable Development Management Plan.

– I och med covid-19 har offentlig sektor generellt, men hälso- och sjukvården specifikt, fått en stark ledarroll – en organisation att lita på när det krisar. Jag tycker vi ska använda det ledarskapet för att bidra till en omställning till ett hållbart samhälle och hållbar hälso- och sjukvård. Läkarna och cheferna i vården kan ta den ledarrollen i sina verksamheter, säger Charlotta Brask.

– Läkare behövs för att belysa sambandet mellan klimatförändringar och folkhälsa - de behöver ta plats i klimatdebatten – folk lyssnar när läkare uttalar sig. De är också bäst på att beskriva hälsoeffekterna. De kan till exempel berätta om de vatten- och insektsburna sjukdomar som ökar med ett varmare klimat.

Charlotta Brask har en särskild förhoppning om att läkare engagerar sig mer:

– När jag började jobba med miljöfrågor, på Karolinska i början av 2000-talet var det lätt att nå ut till undersköterskorna och sjuksköterskorna, men vi fick mindre respons från läkarna. Det är först nu de senaste åren som engagemanget från framförallt lite yngre läkare har ökat. Det är ju jätteviktigt att även läkarna engagerar sig, de har en stark påverkan på kultur och ledarskap i organisationen och behövs för att hållbarhet ska bli en integrerad del av hur hälso- och sjukvården drivs och inte bara en sidofråga.

Enligt en rapport från Health Care Without harm står hälso- och sjukvårdens klimatavtryck för 4,4 procent av de globala utsläppen.

– Hela sjukvården har ett enormt klimatavtryck. För att försörja vården behövs läkemedel, medicinteknik, livsmedel, sjukvårdsprodukter, textil och transporter.

– Och utsläppen leder till att människors hälsa drabbas och ökade kostnader, säger Charlotta Brask och exemplifierar med hur den förorenade luften i norra Italien förvärrade covid-19-symtomen och hur värmeböljan 2018 ledde till att läkemedel i Region Stockholms verksamheter behövde kasseras på grund av fukt i förråden och operationer fick skjutas upp då operationssalar hade för hög luftfuktighet.

Hållbarhetsarbetet inom Region Stockholms vårdverksamheter omfattar lustgas, anestesigaser, läkemedel, textilservice, patientmåltider, förbrukningsvaror, kemikalier, verksamhetsenergi, transporter och avfall.

– Exempelvis har våra klimatutsläpp från lustgas minskat med 82 procent från 2001 till 2019. Vi arbetar också med att minska miljöpåverkan från textilservice och material, en övergång från fossila till förnybara material. På gång inom regionen är också att utveckla inköpsarbetet med kategoristyrning, bland annat i syfte att arbeta mer systematiskt och riskbaserat med hållbarhetskrav i upphandling.

I vårdvardagen hänger hållbarhet ihop med ordning, reda och pengar, understryker hon.

– Det är dyrt att resa. Det är dyrt att slänga mat. Och det är dyrt att kassera läkemedel för att man inte har haft ordning i förrådet.

Charlotta Brask ger exempel på enkla, men smarta initiativ, som fötts ute i verksamheten:

– På Astrid Lindgrens barnsjukhus förvarade man engångsmaterial i mottagningsrum där det ibland kom in patienter med MRSA-bakterier. Då fick man fick slänga allt material efteråt. Nu har man bara lite material i en plastlåda, så svinnet blir minimalt.

– Ett annat gott exempel är köket på Södersjukhuset som genom att skapa flexibla menyer med valfrihet av rätt och storlek på portion samt möjlighet att äta när man vill – ökat välmåendet för patienten och minskat matsvinnet.

Relaterat material
Värmland bäst på hållbarhet i vården

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler