Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Varför finns ingen statistik av kvalitet om covid-19?”

Hittills har ingen nationell undersökning av smittspridning och symptom publicerats i Sverige som bygger på normala statistiska metoder, skriver Tom Andersson, fil lic i matematisk statistik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Aldrig någonsin har så mycket data och siffror publicerats om ett sjukdomsutbrott på så kort tid. Det är såklart motiverat under en allvarlig pandemi. Mer obegripligt är varför statistiken tillåts hålla så dålig kvalitet.

Tom Andersson, fil lic i matematisk statistik, tidigare projektledare och statistiker på Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket.
Bild: Jesper Lundberg

Siffror och grafer över antal infektions- och dödsfall i covid-19 kom tidigt att produceras i överflöd. Spekulationer och diskussioner om deras betydelse växte i samma takt. De pågår än idag. Hur många är och har egentligen varit smittade? Ingen vet med säkerhet.

Ovissheten kring virusets och sjukdomens utbredning har medfört att rapporteringen av antalet döda och intensivvårdade ter sig som handfasta uppgifter. Dagligen har SVT Rapport visat kurvan över bekräftade dödsfall, med reservation för osäkerhet kring senaste veckan. I övrigt ter sig fakta om pandemin vaga och osäkra.

Folkhälsomyndigheten, FHM, publicerar veckorapporter om covid-19. Innehållet har vuxit över tid, men karaktären är densamma. En uppsättning indikatorer på utvecklingen, till exempel överdödlighet, antal intensivvårdade och resultat från labbtester. Det ger en lägesbild av trenderna, men inte av sjukdomens reella utbredning i befolkningen.

Hittills har ingen nationell undersökning av smittspridning och symptom publicerats i Sverige som bygger på normala statistiska metoder, det vill säga ett representativt slumpmässigt urval personer från befolkningen. Det finns vissa försök, till exempel FHM:s webbpanel ”hälsorapport”, men generellt lever inga undersökningar upp till normala kvalitetskrav på slumpmässiga urval.

Det finns många skäl att ta fram statistik av kvalitet. Det kan handla om att klargöra utbredningen i befolkningen, att förstå hur smittan sprids, eller att utreda variationen i sjuklighet i befolkningen, och inte bara hos dem som hamnar på sjukhus. God statistik är vidare centralt för att validera tester, att de håller kvalitet. Så att vi vet att de håller vad de lovar.

Världshälsoorganisationen WHO var tidigt ute med mantrat ”testa, testa, testa”. Syftet var att ringa in smittan, inte att ta fram statistik. I Sverige blev startsträckan för provtagning lång. När det gäller statistik av kvalitet är det bara ett fåtal länder som har publicerat studier som håller måttet.

Spanien har publicerat en stor kartläggning av antikroppar med närmare 62 000 deltagare, se Pollán med flera i The Lancet 6 juli, och Storbritannien av aktivt smittade med närmare 115 000 deltagare, se Coronavirus Infection Survey pilot publicerad av Office for National Statistics 24 juli. Sverige har inte gjort något liknande med ens en tiondel av antalet deltagare, med undantag för ett regionalt initiativ i Västra Götalandsregionen, se Sveriges Radio Göteborg 16 juli.

Kvalitetsproblem präglar även validering av tester för diagnostik, PCR-tester av aktivt infekterade och antikroppstester av tidigare infekterade. I Sverige har hittills ingen statistik eller utvärdering av tester publicerats, samtidigt som aktuella forskningsöversikter visar att dagens utvärderingar inte håller måttet, se organisationen Cochranes granskning 25 juni. De görs på inskrivna patienter, allvarligt sjuka, varmed det finns risk för bias.

Storbritannien publicerade nyligen en större officiell och offentlig utvärdering av fyra kommersiella labbtester för antikroppar, där tre av fyra inte levde upp till kraven. Utvärderingen publicerades av Public Health England 8 juli. Testet med sämst tillförlitlighet används i stor skala i Sverige och uppvisade bias mot hög sjuklighet (Abbotts IgG).

Myndigheterna, vården och forskarna lägger resurser på undersökningar och provtagning i syfte att identifiera och vårda enskilda fall, studera viruset, eller utvärdera behandlingar. Kliniska underlag är ingen garanti för statistik av kvalitet.

Det är förståeligt att statistik av kvalitet inte prioriteras i inledningen av en kris, men med tiden blir bristen uppenbar och kännbar. Omvärlden betraktar numera Sveriges krishantering med skepsis, samtidigt som vi inte kan presentera systematiska fakta och analyser av covid-19 i befolkningen.

Svenska myndigheter uppger än idag att de lägger ”pussel” för att förstå pandemin. Det är talande för faktainsamlingen: passiv registrering av information, istället för aktiv och systematisk kartläggning av ett problems utbredning och karaktär. En ”hårboll” är kanske en bättre liknelse för Sveriges kunskapsläge.

Vi har levt med covid-19 i snart ett halvår. Dagligen satsas det enorma resurser på samt publiceras mängder av forskning. Ändå är det relativt sällsynt med statistik av kvalitet om virusets och sjukdomens utbredning. Att döma av WHO:s forskningsdatabas är studier av covid-19 i Sverige än mer sparsamt förekommande.

Är det inte hög tid att ändra på det?

Tom Andersson, fil lic i matematisk statistik, tidigare projektledare och statistiker på Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler