Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Getty Images

Hundratals möjliga hepatit C-fall funna

Svenska forskare har identifierat runt 1 200 personer som misstänks ha fått hepatit C vid en blodtransfusion före 1991 – och som fortfarande är ovetande.

Annons:
Gustaf Edgren.
Bild: Johan Wingborg

Nu är tanken att spåra, testa och behandla de misstänkta fallen, berättar läkaren Gustaf Edgren, forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet och en av de inblandade forskarna.

– Vi kan inte säga tvärsäkert hur många av de här som är smittade. Men vi tycker att vi har tillräcklig fog för att man borde kontakta och erbjuda dem provtagning. Om de är smittade finns det behandling och det är dessutom en vårdskada, de har rätt att får ersättning för att de har smittas, säger han.

Kroniska infektioner med hepatit C kan leda till allvarliga leverskador och hos en del drabbade orsaka levercirros och levercancer. Viruset upptäcktes 1989 och sedan började svenska blodgivare snart testas för hepatit C, men det finns fortfarande ett okänt antal oupptäckta fall av blodsmitta före testandets tid.

Med hjälp av en databas över blodtransfusioner och data om smittade i Folkhälsomyndighetens övervakningssystem Sminet har nu 1 180 levande personer utan hepatit C-diagnos identifierats. Det är sannolikt att de har fått smittat blod någon gång mellan 1960 och 1990.

Dessutom har 44 personer som lämnat blod innan testningen påbörjats och som också sannolikt var smittade då identfierats.

För att identifiera de misstänkta fallen har statistiska analyser gjorts. Det handlar förenklat om att dels se vilka som fått blod av en konstaterat smittad person, dels utgå från en tydlig överrepresentation av hepatit C-fall bland personer som fått blod av samma blodgivare, även om den personen inte konstaterats smittad.

Men det kan finnas flera skäl till att de sannolikt smittade inte alls bär på hepatit C. Till exempel kan blodgivaren ha smittats med hepatit C först efter blodgivningen, så att det mottagna blodet aldrig var smittat.

– Har man fått en transfusion med hepatit C-smittat blod, då kommer man att ha smittats. Sedan kan det ha läkt ut. Det här är också ett retrospektivt material, baserat på gamla magnetband. Vi vet inte vilken utsträckning man gjort fel eller om blodpåsen landade på golvet och sprack, säger Gustaf Edgren.

Med de förbehållen tror och hoppas han ändå att hundratals tidigare okända hepatit C-fall kan hittas med hjälp av rönen.

– Det är sällsynt som forskare att göra något som är så potentiellt nyttigt. Jag tycker att det här är väldigt viktigt. Hittar vi de här personerna så kan vi rädda liv – det är väldigt konkret, säger en märkbart entusiastisk Gustaf Edgren.

Det är dock inte bara att kontakta de drygt 1 200 potentiellt smittade personerna. Därför är planen att detta ska göras inom ramen för en forskningsstudie, med det uttalade syftet att studera om den här metoden kan användas för att hitta personer som är smittade. Uppdraget att kontakta personerna hamnar sedan på smittskyddsläkare ute i regionerna.

Hur skulle du själv reagera om du blev kontaktad om att du kanske smittats för decennier sedan?

– Det är en av de saker som ligger bakom att det här kanske inte har gjorts. Om någon säger att du kanske har burit på en smitta i 35 år och kan ha smittat din man eller dina barn, är det inte så kul. Och vissa blodgivare kan ju ha smittat andra utan att veta om det – och det är inte heller så kul.

Den aspekten måste vägas mot den potentiella nyttan, understryker Gustaf Edgren.

– Låt säga att vi provtar de 1 200 vi har hittat och en tredjedel av dem är smittade. Då har vi utsatt 800 personer för en omvälvande händelse där de tror att de har hepatit – och så har de inte det. Jag tror ändå att de flesta skulle acceptera det traumat om vi hittar 400 som är smittade. Men om det är högt eller lågt räknat kan jag inte säga.

Fram till i dag har enligt Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Löf, ungefär 1 700 personer ersatts för att ha hepatit C-smittats vid en blodtransfusion. Beloppen varierar, men för ”sveda och värk” vid behandling exempelvis 2 500 kronor i månaden i högst 30 månader och vid levercirros, skrumplever, 125 000 kronor.

Den svenska studien är gjord av forskare vid bland annat Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten och publiceras i tidskriften Eurosurveillance.

Läs studien här:

Viktor Dahl med flera. Transmission of viral hepatitis through blood transfusion in Sweden, 1968 to 2012. Eurosurveillance, publicerad 23 juli 2020

Kommentarer