Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hiddo Heerspink presenterar studie om dapagliflozin på ESC 2020.

Hiddo Heerspink presenterar studie om dapagliflozin på ESC 2020. Bild: ESC

Banbrytande resultat vid kronisk njursjukdom

Behandling med SGLT2-hämmare kan nu etableras även vid kronisk njursjukdom när en ny studie med läkemedlet dapagliflozin visar påfallande goda resultat. Njurarna skyddas, hjärtsvikt minskas och överlevnaden förbättras. 

Annons:

− Vilka fantastiska resultat och goda nyheter för patienter med njursjukdom, sade professor Rory Collins, vid University of Oxford i Storbritannien, som ledde den session vid ESC-kongressen där studien presenterades i går söndag.

Dapagliflozin är det första läkemedlet i klassen SGLT2-hämmare och verkar genom att öka utsöndring av glukos i urin. Ursprungligen utvecklat som en behandling mot typ 2-diabetes, visade läkemedlet på förra årets ESC-kongress tydligt positiva resultat i en renodlad hjärtsviktsstudie. Och nu kommer alltså positiva resultat även vid kronisk njursjukdom i en studie med benämningen Dapa-CKD.

Ett internationellt forskarlag följde drygt 4 300 patienter som lottades till att få dapagliflozin eller placebo i tillägg till konventionell behandling mot kronisk njursjukdom. Deltagarna hade nedsättning av njurfunktionen och utsöndring av protein i urinen, dock utan att vara i terminal njursvikt.

Efter i median 2,4 års uppföljning avbröts studien på grund av överlägsen effekt i behandlingsarmen. När resultaten presenterades på kongressen av Hiddo Heerspink, klinisk farmakolog vid universitetet i Groningen i Nederländerna, framgick att i stort sett alla effektmått utföll positivt till förmån för dapagliflozin:

  • Det primära effektmåttet omfattade en ihållande minst 50-procentig försämring av njurfunktionen, progression till terminal njursvikt samt njur- eller hjärt-kärlrelaterad död. Någon av dessa händelser hade inträffat hos 197 och 312 patienter i behandlings- respektive placebogruppen, motsvarande 39 procents relativ riskminskning. Antalet patienter som behövde behandlas för att undvika en sådan händelse var 19. Samtliga komponenter i det primära effektmåttet hade ett statistiskt säkerställt utfall till förmån för dapagliflozin, förutom hjärt-kärlrelaterad död.
  • När de njurrelaterade händelserna i det primära effektmåttet sammanfattades i ett sekundärt effektmått gav behandling med dapagliflozin en relativ riskminskning med 44 procent. Risken att hamna i dialys minskade med 34 procent.
  • På det sekundära effektmåttet som omfattade kardiovaskulär död och sjukhusinläggning för hjärtsvikt gav dapagliflozin en relativ riskminskning med 29 procent.
  • Sett till det sekundära effektmåttet dödsfall oavsett orsak innebar behandling med dapagliflozin en relativ riskminskning med 31 procent.

Hiddo Heerspink konstaterade att effekterna av dapagliflozin syntes i alla fördefinierade undergrupper. Möjligen mest intressant var att det inte spelade någon roll om patienten hade diabetes eller inte. Han framhöll vidare att dapagliflozin tolererades väl av studiedeltagarna.

Jonas Spaak.

Studieresultaten välkomnas av Jonas Spaak, kardiolog och ansvarig för ett centrum för patienter med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom på Danderyds sjukhus.

− Tidigare studier har visat att SGLT2-hämmare kan vara njurskyddande vid diabetes och hjärtsvikt. De här resultaten bekräftar att behandlingen kan vara njurskyddande även vid mer avancerad njursvikt och även hos patienten utan diabetes, säger han.

Enligt Jonas Spaak, som själv varit prövare i Dapa-CDK, liknar effekterna av dapagliflozin den av ACE-hämmare eller ARB-läkemedel, vilka sedan länge är etablerade behandlingar vid kronisk njursjukdom. 

− Men dapagliflozin är enklare, med en dos till alla, och säkrare. Biverkningsprofilen liknar placebo, säger han.

Jonas Spaak väntar sig att dapagliflozin och/eller andra SGLT2-hämmare snart blir godkända som behandling vid både hjärtsvikt och kronisk njursjukdom.

− Det innebär att nefrologer och kardiologer nu kommer behöva justera diabetesläkemedel, vilket många är ovana vid. Jag hoppas att detta kan leda till ett närmare samarbete mellan specialiteterna och med primärvården, vilket jag är övertygad om leder till bättre vård, säger han.

Studien, som är finansierad av läkemedelsföretaget Astra Zeneca, har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

Se presentationen på ESC-kongressen här.

Kommentarer