Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Carl-Magnus Hakes blogg Publicerad 2016-04-25

Så bra är immunterapi på riktigt

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Det hetaste området inom den medicinska forskningen är utvecklingen av immunterapi mot spridd cancersjukdom. Något i skymundan från de stora medierna presenterades nyligen färska data som ger den hittills bästa indikationen på effekten av så kallad PD1-immuncheckpointblockad – den mest omtalade av dessa nya behandlingar.

Eftersom området hittills är ganska ungt har det mest pratats om lovande siffror över så kallade tumörresponser, det vill säga hur stor andel av tumörerna som krymper efter behandling. Men det som utmärker immunterapi är de långvariga effekterna hos de patienter som svarar på behandlingen. Med tiden uppstår en platå på överlevnadskurvan då patienterna inte dör av cancersjukdomen, antingen för att tumören är borta eller att den hålls i schack av immunförsvaret. Och frågan som nu har fått ett första svar är var den platån hamnar. I fallet med metastaserat melanom låg den på 34 procent, enligt den hittills längsta uppföljningen av patienter som behandlats med PD1-hämmaren nivolumab (Opdivo). Platån ska ha varit tydlig vid fyra år och låg kvar på samma nivå vid fem år.

Resultatet presenterades förra söndagen på den nyligen avslutade cancerkongressen AACR i New Orleans av forskaren Stephen Hodi. Visserligen handlade detta om en fas 1-studie utan kontrollgrupp så helt valida jämförelser är svåra att göra. Men före immunterapieras intåg låg femårsöverlevnaden för metastaserat malignt melanom på runt 15 procent med en tioårsöverlevnad på 4,1 procent.

Resultatet i studien kan också jämföras med långtidsöverlevnaden för det tidigare godkända immunterapiläkemedlet ipilimumab (Yervoy), som ligger på runt 20 procent efter tio år med en platå tydlig efter runt tre år.

Så förutsatt att  platån ligger kvar där den ligger är siffran 34 procent givetvis en stor framgång. Men den visar också att det återstår en hel del om immunterapi ska kunna bli en bot för alla. Även vid melanom har alltså ändå två av tre patienter dött efter fem år. Och då anses  melanom vara en av de absolut mest lämpliga tumörformerna för immunterapi, detta tack vare att UV-strålningen inducerar en förhållandvis mycket stor mängd mutationer som bidrar till att tumörera ter sig extra ”främmande” för immunförsvaret.

Möjligen kan man rädda några fler genom att behandla patienterna direkt med immunterapi (den aktuella studien gällde patienter som först fått pröva andra behandlingar). Men det stora hoppet står till att kombinera olika immunterapier med varandra och även med andra målriktade melanomläkemedel.

Här väntar vi bland annat med stor spänning på överlevnadsdata för studien Checkmate 067, där melanompatienter randomiserats till behandling med antingen nivolumab, ipilimumab eller bägge läkemedlen tillsammans. De första resultaten från studien visade att kombinationen på det hela taget gav en bättre bromsande effekt på tumörtillväxten, även om en stor grupp av tumörerna tycktes svara lika bra på bara nivolumab.

Överlevnadssiffrorna från studien är uppenbarligen inte tillräckligt mogna för att presenteras på den stora Asco-kongressen i juni, eftersom studien inte ingår i det officiella pressprogrammet. Vi får alltså vänta ytterligare en tid på resultaten för en av de hetaste medicinska studierna just nu.

På AACR-kongressen presenterades visserligen tvåårsdata från en annan studie där kombinationen av ipilimumab och nivolumab, jämförts med ipilimumab. Överlevnaden var då 64 jämfört med 54 procent. Men den mest relevanta jämförelsen är mot enbart nivolumab.

Apropå de överlevnadsplatåer som de nya immunterapierna kan generera, så har de också lett till en diskussion om det inte är dags att ändra de effektmått man oftast använder för att bedöma cancerläkemedel. Det vanliga måttet medianöverlevnad fångar till exempel främst huruvida överlevnadskurvan förskjuts i sidled men är sämre på att fånga en förbättring i höjdled. Så en märkbart förbättrad långtidsöverlevnad för en grupp av patienter fångas inte av medianöverlevnaden, såvida inte gruppen är större än 50 procent. Läs mer om detta här

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier