Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Carl-Magnus Hakes blogg Publicerad2016-12-21

Får vi någonsin ett effektivt läkemedel mot alzheimer?

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Ett av mina första uppdrag som journalistpraktikant på Dagens Medicin var att bevaka en alzheimerkongress i Stockholm. Nyheten då, i april 2000, var att företag hade inlett de första kliniska försöken med läkemedel som avsåg att angripa det som forskarna trodde var grundorsaken till sjukdomen, nämligen peptiden beta-amyloid som bygger upp de karakteristiska amyloida placken i hjärnan hos patienterna. Entusiasmen var påtaglig hos åhörarna. 

Sexton och ett halvt år och ett antal negativa resultat senare vet vi att någon sjukdomsmodifierande behandling mot denna den vanligaste demenssjukdomen fortfarande finns i fjärran. Nyligen stod det inte minst klart att den emotsedda fas 3-prövningen Expedition III för Lillys antikropp solanezumab slutade i besvikelse när den testades på mer än 2 100 patienter med mild alzheimer. Subgruppsanalyser av tidigare prövningar av läkemedlet hade antytt en möjlig effekt hos patienter med just mild alzheimer, så det fanns för alzheimerforskningssammanhang ändå tämligen stora förhoppningar om att Expedition III skulle få ett mer positivt resultat.

Minskning av beta-amyloid är det mest studerade angreppssättet mot alzheimer. Enligt en sammanställning från 2014 hade 70 av 146 läkemedelskandidater som prövades mellan åren 2002 och 2012 denna mekanism. Med tanke på att ingen enda av dessa har lyckats visa någon klinisk effekt och inte heller någon i perioden efteråt kan man fråga sig hur mycket trovärdighet som finns kvar för den omdiskuterade amyloidhypotesen. Beläggen för att det skulle vara beta-amyloid som är drivande i sjukdomsprocessen kommer i första hand från de sällsynta fall av familjär Alzheimers sjukdom då olika genmutationer leder till en tidig upplagring av amyloid i hjärnan och ett tidigt insjuknande. Ju fler de negativa resultaten blir från läkemedelsprövningar med anti-amyloidläkemedel, desto mer osäkert förefaller det vad dessa mutationer säger om uppkomsten av alzheimer hos den stora majoriten av patienter som har så kallad sporadisk alzheimer och som saknar de aktuella gendefekterna.

Vissa forskare anser att amyloidhypotesen har fått en osund dominans i forskningen kring alzheimer. Men samtidigt har det också skett en viss differentiering, där inte minst forskningen kring proteinet tau fått ökad betydelse. Detta protein bygger upp så kallade neurofibrillära trassel inuti nervcellerna i hjärnan hos alzheimerpatienter. Sådana proteinklumpar är jämte de amyloida placken de två patologiska kännetecknen på sjukdomen. När forskare de allra senaste åren har fått möjlighet att följa upplagringen av tau i hjärnan med hjälp av pet-kamera hos levande personer verkar det som om detta är en bättre markör för alzheimersymtom, jämfört med beta-amyloid.

I somras stod det dock klart att den första fas 3-prövningen med ett läkemedel riktat mot tau misslyckats, så inga garantier kan lämnas för att detta skulle vara en framkomligare väg än att angripa beta-amyloid. Lite talande för hela forskningen om bromsande läkemedel mot alzheimer var att resultaten från den misslyckade studien ändå slogs upp stort som ett genombrott i vissa tidningar. Anledningen var ett pressmeddelande som lade stort fokus på ett fynd i en mindre subgrupp i studien.

Oavsett ska de bli spännande att följa kommande resultat inom detta område, till exempel de försök med aktiv immunisering mot tau som nu pågår. Ett forskarlag med bland andra svensken Bengt Winblad publicerade nyligen tidiga resultat för en sådan strategi, vilket i alla fall indikerar att det blev ett immunförsvar mot proteinet med acceptabel biverkningsprofil. Forskarna kunde dock inte visa om det blev någon förändring av tau-patologi hos patienterna.

Ett annat mer kontroversiellt forskningsspår som ibland dyker upp i media handlar om att det kan vara infektioner i hjärnan som utlöser sjukdomen. Mot bakgrund av att herpesinfektion visat sig vara förknippat med ökad risk för alzheimer, se bland annat här, ska forskare i Umeå nu i en pilotstudie testa om antiviral behandling kan minska sjukdomsmarkörer hos patienter med tidig alzheimer eller förstadium till sjukdomen. Det är bara att hålla med en ledarartikel i Journal of Alzheimer Research att med tanke på alla misslyckanden hittills är infektionsteorin värd att titta vidare på. Andra svenska forskare har redan gjort ett försök med antiviral behandling men den ledde inte till något konklusivt resultat.

För att återknyta till amyloidhypotesen pågår alltjämt flera stora prövningar med läkemedel riktade mot beta-amyloid. Den slutgiltiga domen över om detta är en återvändsgränd eller inte låter därmed vänta på sig. Ur de mer detaljerade resultaten från Expedition III går det att se vissa ljusglimtar för amyloidtroende, då en stor del av resultatparametrarna ändå indikerade en möjlig inbromsning av sjukdomen, låt vara att det var små skillnader mot placebo som inte var statistiskt säkerställda. Detta kan tolkas som att resultaten skulle ha blivit bättre om behandlingen prövades ännu tidigare, innan ens patienterna fått diagnosen mild alzheimer.

Att behandlingen just startats för sent i sjukdomsprocessen är en vanlig förklaring till att alla misslyckade försökt att ta fram läkemedel riktade mot beta-amyloid. Det nämns dock mer sällan att det gjorts ett misslyckat försök att behandla förstadium till alzheimer, även om det misslyckandet kan berott på för låg dos eller att ens förstadium är för sent att behandla. Ur detta perspektiv är studien A4 kanske den mest intressanta alzheimerprövningen som pågår just nu. Där testas om äldre personer med tecken på amyloidupplagring men utan minnesproblem kan få minskad risk för kognitiv nedsättning genom behandling med solanezumab. Resultaten väntas dock tidigast mot slutet av år 2020.

Kommentarer

  • Katarina Laurell 2017-02-03 10:55:52

    Tack för en bra artikel. Det är värdefullt med pålästa journalister.

  • Carl-Magnus Hake 2017-01-05 00:31:27

    Haqvin, du vill verkligen inte förstå. Eller så låtsas du inte förstå.

  • Haqvin 2016-12-27 14:35:27

    Jag får tyvärr konstatera att du fortsätter cirkelbevisföringen, när du påstår att man söker efter preparat som angriper orsaken, genom att pröva preparat som angriper orsaken. Man kan inte söka orsaken, genom att behandla orsaken!

  • Carl-Magnus Hake 2016-12-23 14:33:31

    Haqvin, nej. Symtonlindrande läkemedel finns redan. Det man är ute efter är (och som jag skriver om) är en effektivare bromsande behandling som angriper sjukdomsorsaken. Det finns gott om hypoteser vad som orsakar sjukdomen men för vara säker på sjukdomsmekanismen ingår i bevisbördan att man ska kunna bromsa förloppet med behandling. Sedan borde man försökt skaffa bättre underlag innan man satsat alla pengar på i slutändan misslyckade prövningar. Men det är förståeligt till viss del att man rusat iväg, bland annat för att de medicinska behoven är så stora.

  • Haqvin 2016-12-23 01:05:10

    Det var ett cirkelresonemang, Carl-Magnus H. Om man inte vet orsaken, kan man heller inte rikta behandling mot den. Det är att spänna vagnen för hästen. En symptombehandling som ger positiva effekter innebär heller inget orsaksbevis.

  • Carl-Magnus Hake 2016-12-22 19:50:22

    Haqvin, det är precis det man gör. För att bevisa sjukdomsorsaken måste man kunna bromsa förloppet med behandling riktad mot orsaken.

  • Haqvin 2016-12-22 14:23:22

    Bör inte den medicinska forskningen alltid, först och främst, inriktas mot att finna de yttersta orsakerna till olika ohälsotillstånd, snarare än att försöka hitta (lukrativ!), biokemisk symptombehandling?

Nyheter från startsidan

Åldersgräns

Borde det finnas en övre åldersgräns för att få behålla läkarlegitimation?


Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar