Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Carl-Magnus Hakes blogg Publicerad 2018-09-28

Svenska apotek säljer fyra medicintekniska produkter som påstås förebygga och/eller förkorta förkylning. Bild: Ann Jonasson/Bildbyrån

Märklig skygglapp mot apotekens förkylningsprodukter

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Enligt allmän vedertagen kunskap finns det bara lindrande behandlingar som hjälper mot förkylning, som avsvällande nässprej och halstabletter. Men svenska apotek säljer också en rad medicintekniska produkter som beroende på produkt kan förkorta eller förebygga förkylning. Dagens Medicin har i en rad artiklar granskat dessa behandlingar (se bland annat här, här och här) och funnit bristande vetenskapligt underlag bakom många påståenden som görs. Det är lite märkligt att inga andra mer officiella instanser också granskar dessa produkter. Förkylning må vara en lindrig åkomma men väldigt många drabbas och sjukdomen dominerar som orsak till korttidssjukskrivningar.

Men något intresse att ta tag i denna fråga verkar inte finnas. När Dagens Medicin har frågat Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har svaret blivit att man måste prioritera mer medicinskt viktiga ämnen. Konsumentverket duckar och på tillsynsmyndigheten Läkemedelsverket finns det främst resurser att granska produkter som kan äventyra patientsäkerheten.  

Patienter får också häpnadsväckande bristfällig vägledning. På 1177 Vårdguiden nämns produkterna inte alls i en lång text om vad patienter kan göra själv mot förkylningar. Folkhälsomyndigheten tiger. Möjligen är det även talande att det inte heller nämns någonting om dessa produkter på en stor apotekskedjas informationssida om förkylning, trots att kedjan i fråga säljer minst ett par.

Sett till den stora börda som övre luftvägsinfektioner utgör borde det alltså finnas ett intresse för en oberoende vetenskaplig granskning av medicinteknikföretagens stora innovationsförmåga på området. Bara de produkter som finns på svenska apotek kan nämligen förebygga och/eller bromsa förkylning på minst fem sätt:

  • Coldzyme bildar en viskös osmotisk barriär, där det vid mänsklig kroppstemperatur flertalat gånger mer aktiva proteinklyvande enzymet köldanpassat trypsin är en viktig komponent. Kroppen gör sig sedan av med virusen på naturlig väg.
  • Coldfris huvudsakliga mekanism är en spolningseffekt som fås genom att osmotiska verkande ämnen i sprejen, främst glycerol och sorbitol, bland annat stimulerar ökad salivbildning.
  • Coldfri verkar också genom sitt höga zinkinnehåll*. Trots att sprejens huvudsakligen mekanism baseras på andra innehålsämnen grundas påståenden om att den förkortar förkylning just på andra studier av zinkbehandlingar**.
  • Coldystop ger en virusfientlig miljö i näshålan med lågt pH, bildar en skyddande barriär och sköljer bort patogener.
  • Medistus Antivirus innehåller ett extrakt av polyfenoler som bildar en skyddande barriär i munnens och svalgets slemhinnor så att virus inte kan tränga in.

Denna mångfald av mekanismer beror sannolikt på att olika företag behöver kunna sälja unika produkter.*** Samtidigt är det inte omöjligt att en eller flera av dem verkligen fungerar. En oberoende granskning skulle kanske kunna peka på en eller flera som är mest lovande och som kunde passa för en större fas 3-studie. Då medicinteknikföretagen själva inte verkar vilja riskera eller saknar resurser för att göra en sådan studie borde andra aktörer kunna träda in.

Från medicinteknikbranschen framhålls att regelverket för medicinteknik egentligen är bra men att det brister i tillsynen. Jag har lite svårt att helt dela denna åsikt. Ett regelverk/system som tillåter att ett flertal produkter med olika tveksamt underbyggda påståenden får sättas på marknaden, även om de har granskats av så kallade anmälda organ, fungerar helt enkelt inte. Det kan inte vara rimligt att Läkemedelsverket ska behöva öppna tillsynsärende för varje medicinteknisk produkt med påstående om hälsoeffekter. Och när väl Läkemedelsverket granskar påståenden borde det finnas en enhetlig syn mellan olika produktklasser sett till vilka evidens som krävs för att göra tydliga utfästelser om hälsoeffekter.

Sedan är det välkommet att regelverket kommer att skärpas, till exempel genom att företag nu inte bara kan bygga sin kliniska dokumentation på vad som visats för liknande produkter. Kanske kan den regeländringen bidra till att någon av de här nämnda produkterna försvinner från marknaden. 

I övrigt från detta område kan jag också konstatera:

… att en domstol i Frankfurt am Main i somras la restriktioner på marknadsföringen av förkylningssprejen Coldzyme i Tyskland. I domen refereras bland annat till att en av den tyska förbundsdagen inrättad stiftelse, som ska hjälpa konsumenter med oberoende råd, kommit fram till att det saknas bevis för de påståenden som företaget för fram. (Samma påståenden har getts klartecken för i Sverige i en tillsyn av Läkemedelsverket). Domen är under överklagande.

… att det trots löften från distributören Orifarm om att ändra den ologiska och vilseledande märkningen vad gäller doseringen av förkylningssprejen Coldystop, som Dagens Medicin kunde avslöja, så säljs fortfarande produkten med den felaktiga märkningen – mer än ett halvår senare.

…. att det råder lite vilda västern i statliga Apoteket AB:s hyllkantsinformation om förkylningsprodukter. När det gäller Medistus Antivirus är apotekskedjans egen information mer försiktig om vad dessa sugtabletter förmår jämfört med märkningen på förpackningen. Samma sak gäller för Coldfri, som enligt förpackningen ”förkortar förkylning” men Apotekets webbutik har infört en osäkerhet om effekten och skriver att produkten ”kan” förkorta förkylning. När det gäller Coldzyme utlovar hyllkantsinformationen faktiskt mer än vad både tillverkaren gör själv och det som Läkemedelsverket gett klartecken för.

… att ett av samma statliga apotekskedjas flaggskeppsapotek, beläget mycket centralt i huvudstaden, sannolikt bryter mot regler vad gäller kosttillskott när immunstärkande produkten Probi Frisk säljs på förkylningshyllan (åtminstone den septemberdag när Dagens Medicin handlade produkter för fotografering till denna artikel). Men vad gör inte apotekskedjor nu förtiden för att öka sin försäljning?

* Zink som förkylningsbehandling är nu föremål för en ny analys av Cochrane. Den förra fick dras tillbaka på grund av brister. En av författarna till den nya analysen är för övrigt författare till den meta-analys av zinksugtabletter som effekten av Coldfri grundas på. 

** När det gäller Coldfri är det märkligt att påståenden om effekt inte grundas på sprejens huvudsakliga mekanism. Möjligen hade företaget haft svårare att hävda att produkten är medicinteknik om zink påstods vara huvudsaklig mekanism.

*** Coldfri och Coldystop är dock framtaget av samma firma, finländska Pharmia, men säljs av konkurrerande återförsäljare.

Bloggen är uppdaterad onsdag 3 oktober mer bl a fotnoter och resonemang kring huruvida regelverket är bristfälligt.

Se tidigare bloggar om förkylningsprodukter:

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Hör av dig:

redaktionen@dagensmedicin.se
Tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra utbildningar