Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Carl-Magnus Hakes blogg Publicerad 2019-10-08

Grattis fysiologin till ytterligare ett Nobelpris

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Med gårdagens besked att trion William Kaelin, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza delar på nobelpriset för sina upptäckter om hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgången står det klart att fysiologin fortsätter att hålla ett visst grepp om Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

När vi journalister pratar om det aktuella priset tror jag vi ofta lite slarvigt kallar priset för ”medicinpriset”. Faktum är att även Nobelprisorganisationen själv ibland kallar det för ”medicinpriset”. Men om vi av någon anledning skulle använda en förenkling så är det snarare ”fysiologipriset” som bättre beskriver verkligheten. Det är nämligen vanligare att det är upptäckter inom fysiologi – alltså läran om hur levande organismer och organsystem fungerar under normala omständigheter – som belönas än upptäckter inom medicin – alltså läran om hur sjukdomar behandlas, diagnostiseras och förebyggs.

Av de tjugo Nobelpris som hittills delats ut under 2000-talet räknar jag till sju som har en tydlig medicinprofil, alltså en dryg tredjedel. Dessa sju är signalöverföring i centrala nervsystemet (år 2000, Arvid Carlsson med flera), grunden för magnetkameraundersökning (2003), magsårsbakterien (2005), upptäckter kring hpv och hiv (år 2008), provrörsbefruktning (år 2010), behandling av malaria och parasitmaskar (år 2015) och immunterapi mot cancer (år 2018).

Är denna (sned-)fördelning då något att hänga upp sig på? Ja, det tycker jag. En anledning är att medicinpriser nog har lättare att uppfylla det som Alfred Nobel själv stipulerade i sitt testamente nämligen att upptäckterna ska ha gjort ”menskligheten den största nytta”. Att upptäcka någonting viktigt om hur människokroppen normalt fungerar leder ju troligen inte till nytta (annat än ökad klokskap) för mänskligheten, såvida inte upptäckten också kan bana väg för behandlingar och diagnosmetoder när människokroppen inte längre fungerar normalt.

När det delas ut fysiologiskt inriktade Nobelpriser brukar just det senare lyftas fram från officiellt Nobelhåll, så även i år när det påpekades att det nyligen godkänts ett läkemedel i Kina för behandling av anemi, baserat på det av nobelpristagarna upptäcka signalämnet hypoxia-inducible factor. Läkemedlet i fråga är det av Astra Zeneca delvis utvecklade roxadustat. Det har dock surrats om möjliga säkerhetsproblem och läkemedlet är än så länge inte godkänt på andra marknader. 

Alla fysiologer får ursäkta, men jag tror att ert ämne hade fått lite mindre uppmärksamhet om Nobelförsamlingen mer noga följt Alfred Nobels intention, och avvaktat att dela ut fysiologipris till dess att upptäckten mer bevisligen gjort ”menskligheten den största nytta”.

Kommentarer

  • Carl-Magnus Hake 2019-10-08 12:57:43

    Puh, nej så tänker jag inte alls. Jag tänker att grundvetenskapliga upptäckter i högre grad borde belönas först då de gett konkret "mänsklig nytta". Detta skedde till exempel med priset år 2000. Arvid Carlsson gjorde ju grundvetenskapliga - egentligen fysiologiska - upptäckter om vilken funktion dopamin hade i hjärnan, vilket födde idén om att behandla parkinson med L-dopa.

  • Puh 2019-10-08 11:18:04

    Att veta hur något normalt fungerar är ju en grundförutsättning för att kunna diagnostisera och behandla. Att upptäcka nya saker är grunden till att föra kunskapen framåt och utvecklas. De flesta nya Innovationer (kanske alla), inklusive medicinska bygger på grundforskning, Med ditt resonemang så skulle bara de som använder sig av andras grundforskning kunna få Nobelpris i medicin? Ett ensidigt fokus på det omedelbart användbara är en återvändsgränd ur ett vetenskapsperspektiv.

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Vill du publicera ett debattinlägg? Mejla debattredaktören på debatt@dagensmedicin.se

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här! (Obs! Använd endast om nödvändigt. Pressmeddelanden och annat hänvisas till vanliga redaktionsmailen, se ovan.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier