Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Carl-Magnus Hakes blogg Publicerad 2020-09-01

Därför lär Nobelkommittén nobba anti-SGLT2

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Åter igen stal diabetesläkemedlet dapagliflozin lite av showen på europeiska kardiologisällskapets årliga kongress. I fjol gällde det hjärtsvikt och i år kronisk njursjukdom. Visserligen borde ju studien Dapa-CKD egentligen snarare höra hemma på en njurmedicinkongress. Men sett till samsjukligheten mellan njursvikt och hjärtsvikt kan man förstå valet att presentera studien på just ESC-kongressen, som också har mycket stor publik.

SGLT2-hämmare, den klass som dapagliflozin tillhör, torde tillsammans med PD1-hämmarna mot framskriden cancersjukdom vara de mest spännande läkemedlen som lanserats mot stora sjukdomar de senaste åren. Det verkar egentligen bara finnas positiva effekter: blodsocker och blodtryck sänks, vikten går ner, njurar och hjärta skyddas och överlevnaden förbättras. Doseringen är enkel och det saknas i stort sett biverkningar. 

Känner jag Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet rätt så lär det dock inte bli något Nobelpris för upptäckten av SGLT2-hämmarna, vilket det ju nyligen blev för PD1-hämmarna. Till att börja med har det varit känt sedan 1800-talet att utsöndringen av glukos i urin ökas av florizin, som är modersubstans till dagens läkemedel. Det blir med andra ord svårt att hitta någon levande pristagare för grundupptäckten. Addera sedan en till synes motvilja hos Nobelförsamlingen att belöna kliniskt viktiga upptäckter inom hjärt-kärlområdet.

För sjukvården gäller det nu att snabbt börja använda SGLT2-hämmarna och att införande-processerna för de nya indikationerna löper på smidigt, när alla erforderliga klartecken finns. Inom diabetesområdet verkar i alla fall användningen ha tagit fart, om än med skillnader i landet.  

Årets ESC-kongress motbevisade för övrigt igen att det skulle råda vetenskaplig nyhetstorka inom kardiologin, vilket har hävdats. Ett område där det verkligen rör på sig är kardiomyopati, där det tidigare inte funnits några sjukdomsmodifierande behandlingar. På ESC-kongressen för två år sedan kom en banbrytande studie som visade god effekt av läkemedlet tafamidis vid amyloid kardiomyopati. Och på årets kongress kom banbrytande resultat vid hypertrofisk kardiomyopati. 

En annan spännande studie handlade om att det uråldriga giktläkemedlet kolkicin kan hjälpa vid kronisk kranskärlssjukdom, vilket åter igen skulle visa att antiinflammatorisk behandling kan fungera mot ateroskleros. I frånvaro av stort kommersiellt intresse är frågan dock om resultaten räcker för att ändra praxis. Och frågetecknet kring en eventuellt sämre överlevnad i behandlingsarmen förtjänar nog större uppmärksamhet än vad den fick när studien presenterades.  

+
Det är imponerande hur arrangörerna lyckats att göra världens största kardiologikongress digital. Vad jag kunde se såg allting mycket proffsigt ut. 

-
… förutom då upplevda problem med abstractsystemet som gjort att Dagens Medicin kan ha missat intressanta forskningsnyheter från Sverige.

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Vill du publicera ett debattinlägg? Mejla debattredaktören på debatt@dagensmedicin.se

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61 

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här! (Obs! Använd endast om nödvändigt. Pressmeddelanden och annat hänvisas till vanliga redaktionsmailen, se ovan.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier