Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Hanna Brus blogg Publicerad 2018-01-22

Hög tid för regeringen att ändra regelverket kring friskvårdsbidraget – eller motivera nuläget

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

I Sverige har arbetsgivare rätt att betala vissa friskvårdande aktiviteter för sin personal utan att förmånen blir skatte­pliktig. 

Som skattefri personalvårdsförmån räknas bl.a. enklare slag av motion och annan friskvård. .//. En förutsättning för skattefrihet är att kostnaden för behandlingen är av mindre värde och att erbjudandet om förmånen riktar sig till alla anställda.” (På Skatteverkets hemsida finns en lista på godkända aktiviteter.)

I förra veckan gick Skatteverket ut med ett pressmeddelande avseende att det efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen nu står klart att ”också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget” vilket verkar ha mottagits väldigt positivt ute i landet.  Fysisk aktivitet har också mycket god evidens för sina hälsofrämjande effekter, och låter med andra ord som en välgrundad ”friskvård” i mina öron.  Men hur är det med ”annan friskvård”?

Ja, det är (fortsatt) dunkelt för mig varför bidraget också innefattar ett antal alternativa hälsoteorier såsom homeopati, reflexiologi och kinesiologi.  Anledningen till att jag skriver teorier och inte metoder eller behandlingar är att en behandling eller aktivitet kan vara totalt harmlös och välmåendeskapande i sig, problemet ligger snarare i de alternativa föreställningar kring hälsa och ohälsa som ligger bakom, och som förmedlas till kunden indirekt eller direkt. Föreställningar som kan ha en hel del biverkningar i form av oro, missförstånd och falska förhoppningar.  Det finns heller ingen evidens för att metoderna kan påverka vår hälsa specifikt på något sätt.

(Men ja, i princip vad som helst kan påverka vår upplevelse av vår hälsa, framförallt kortvarigt. Läs gärna min text om varför alla metoder faktiskt ”fungerar” samt vad evidens, rimlighet och specifik effekt är.) 

2015 publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken ”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård” (låst artikel) där sju debattörer, inklusive undertecknad, argumenterade för att regelverket borde ändras på grund av ovannämnda orsaker.  Artikeln delades friskt (no pun intended) och Gunilla Hedwall, rättschef på Skatteverket replikerade. Citerar ett stycke från repliken:

Lagen ger inget stöd för Skatteverket att ställa några särskilda krav på vetenskaplighet och mätbara friskvårdseffekter för sådana aktiviteter som kan godkännas. Skatteverket kan till exempel inte avgöra om en anställd upplevt en viss aktivitet som avstressande eller inte. ..//..

Skatteverket skulle gärna se att reglerna reformerades och att det blir tydligare så att det framgår vad som ska anses vara skattefri personalvårdsförmån. Det finns utöver frågan om hälsomedicinska effekter även andra gränsdragningsproblem.”

Trots det som rättschefen skriver i första stycket så är den absoluta majoriteten på listan av godkända aktiviteter någon form av fysisk aktivitet, och inte exempelvis kortspel, biobesök eller korvstoppning.  Vilken är den selekterande tanken eller regeln bakom det? Evidens för dess mätbara friskvårdande effekter är det ju påtalat inte. Och törs lova att väldigt många människor mår bra av både kortspel och en massa andra saker. Dubbla eller påhittade måttstockar? Vidare pratas det trots allt om effekter, på specifika saker dessutom, på Skatteverkets hemsida under: ”Skatteverkets bedömning”, och underrubrik ”Vad som avses med annan friskvård”:

”Skatteverket har under senare tid besvarat frågor som handlar om begreppet annan friskvård. I en skrivelse daterad 2004-02-05 (dnr 10349-03/120) har Skatteverket gjort vissa uttalanden avseende behandlingsformen floating rest. En annan skrivelse daterad 2005-01-19 (dnr 130 695844-04/1152) innehåller skattemässiga bedömningar avseende behandlingsformen rosenterapi.

Ovannämnda behandlingsformer är exempel på sådana aktiviteter som omfattas av begreppet annan friskvård. Det förekommer idag också en hel del andra behandlingar av liknande karaktär. Förutom vanlig kroppsmassage kan nämnas akupressur, kinesiologi, zonterapi med mera Gemensamt för dessa behandlingsformer är att de bland annat syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i samband med ensidigt arbete. Dessutom kan behandlingarna också ha positiva effekter för personer som har sömn- och koncentrationssvårigheter orsakade av stress på arbetsplatsen.” Min fetning.

Vad ligger till grund för de effekter som metoderna påstås kunna ha? Evidens är uteslutet. Godtycklighet? Hur dras i så fall gränsen? Räcker det att påstå att något kan vara, eller upplevs, friskvårdande? Tycker det verkar oerhört märkligt. Därtill orättvist mot alla andra icke-inkluderade alternativa behandlingsformer som människor också upplever sig må bra av och som ”syftar till” samma saker. Och vad skulle hända om en arbetsgivare drev frågan om säg biobesök?

På arbetsmiljöupplysningens hemsida återfinns istället denna definition:

”Friskvård är till för att må bättre och undvika sjukdomar”.  Exkluderat fysisk aktivitet, hur ska orimliga idéer hjälpa till att undvika sjukdom? Och ”må bra” är som sagt ett så vitt begrepp att det blir ohanterligt.

Min invändning handlar givetvis inte om att konsumenter inte ska få köpa, tro på och må bra av vadhelst, den handlar om att skatteverket understödjer sammanblandningar av vad som är vad när det gäller vår hälsa –  vilket inte torde vara friskvårdande enligt någon definition. Regleringen är obegriplig på många sätt och kräver konkretion, inte minst om den ska fortsätta inkludera alternativa teorier och exkludera diverse annat som människor kan må bra av. 

Och vill staten ändå fortsätta att stimulera verksamheter som försörjer sig på produkter och behandlingar som påstår sig kunna påverka hälsan, utan att kunna belägga det, kan man göra det under någon annan förmånsflagg. 

Tack för ordet! 

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier