Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Hanna Justads blogg Publicerad 2019-07-08

Restnoteringar revisited

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

För ungefär ett och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg om restnoteringar (det vill säga när läkemedel inte kan beställas av olika anledningar) i Sverige där jag bland annat adresserade bristen på information när läkemedel restnoteras, avsaknaden av beredskapsförråd samt att ingen verkar ansvarig för att Sverige har tillräckligt mycket läkemedel. Inlägget skrevs precis före jul och hade en deprimerande lång lista med läkemedel som inte kunde levereras. Nu blir ju ni alla nyfikna på vad som hänt sedan dess, eller hur? Den brinnande frågan är såklart: har det blivit bättre? Både ja och nej.

Den dåliga nyheten är att antalet restnoteringar ökat både i Sverige och resten av världen. I skrivande stund går det inte att få tag på en rad vanliga mediciner, såsom sömntabletter med zopiklon, oral lösning med kalium, depottabletter med morfin och en del blodförtunnande sprutor med dalteparin. I tidningarna har det också rapporterats om att varken preparat med klomipramin eller litium finns tillgängliga. Som tur är verkar den sistnämnda dock vara på ingång.

En intervjustudie som gjorts av Vizient inkluderar 365 sjukhus i USA visade att enbart arbetskostnaden för att hantera restnoteringar - till exempel för att hitta alternativa behandlingar och göra kontinuitetsplaner - landar på den gentila summan av 359 miljoner dollar årligen. Uppskattningsvis lägger personalen 8,6 miljoner timmar för att lösa de problem som restnoteringarna innebär.För den nyfikna är detta 358 333,33 dagar, vilket är 51 190,48 veckor, som i sin tur är 984,43 år.

100 procent av alla tillfrågade i studien hade upplevt restnoteringar som påverkade vården och 38 procent uppgav också att det skett läkemedelsavvikelser som var direkt relaterade till restnoteringar.  Det handlar alltså inte bara om pengar och personaltid utan restnoteringar hotar även patientsäkerheten. Hur motsvarande siffror ser ut i Sverige är okänt men kanske finns någon härlig receptarie- eller apotekarstudent som kan sätta tänderna i detta i ett examensarbete? Den idén får ni av mig alldeles gratis!

Den bra nyheten är att myndigheter både nationellt och internationellt insett att det behövs nya arbetssätt för att kunna hantera läkemedelsbristerna. Det har kommit förslag, rapporter och projekt de senaste månaderna om restnoteringar. Förra veckan publicerade forskare från Lunds Universitet ett kunskapsunderlag med förslag för hur Sverige ska kunna säkra sin läkemedelsförsörjning. Bland annat föreslås att en ny myndighet, Läkemedelsförsörjningsmyndigheten (säg det tre gånger snabbt!), ska bildas. Denna ska bland annat ansvara för rikets läkemedelsförsörjning både under vardag och i kristider, hantera en obligatorisk lagring av vissa läkemedel i ett omsättningslager, omvärldsbevaka och kunna lokalisera vart läkemedel finns i Sverige vid restsituationer.Lundagruppen har också tagit inspiration från Finland och föreslår en lag om lagringsskyldighet. Det är läkemedelstillverkare, partihandlare/importörer av läkemedelspreparat, regioner (tidigare benämnda som landsting) och Folkhälsomyndigheten som ska lagra de läkemedel som Läkemedelsförsörjningsmyndigheten klassar som viktiga. Förråden ska innehålla så mycket att det räcker i tre månader om det uppstår en bristsituation.

Detta är ett utmärkt första steg till att börja arbeta förebyggande med restnoteringar i Sverige och jag hoppas att man utöver anskaffningsproblematiken (vilket torde kunna lösa merparten av problemen) också kan titta på riktlinjer för att hjälpa sjukvårdspersonal och apoteksfarmaceuter att på plats hantera restnoteringar. I dagsläget har olika sjukhus (eller till och med olika avdelningar på samma sjukhus) olika strategier för att hantera restnoteringar eftersom det ofta inte finns gemensamma rutiner för detta.

Farmaceuter på apotek är i mångt och mycket ”bakbundna” av regler för hur läkemedel får och inte får bytas ut, vilket gör att man oftast inte kan göra mer för patienten än att 1) försöka få tag i förskrivare om det går 2) försöka hitta preparatet på annat apotek vilket om man har tur kan gå ibland och om man har otur får patienten åka runt till tjugo olika apotek själv för att lösa problemet.

ASHP (American Society of Health-System Pharmacists) har förutom en väldigt informativ hemsida och användbar lista över aktuella restnoteringar också gett ut riktlinjer över hur sjukhusfarmaceuter kan hantera restnoteringar. Vänder vi blicken åt väster har Storbritannien infört en ny lag som ger apoteken större befogenheter för att minska de negativa effekterna av en restnotering. Den nya lagen har införts på grund av att risken för att en hård brexit kan spä på restnoteringsproblemet ännu mer. Om det är brist på ett läkemedel som anses vara särskilt viktigt kan brittiska hälso- och socialdepartementet utfärda ett så kallat  ”serious shortage protocol” under en begränsad tidsperiod. Detta anger en av fyra möjliga föreskrifter för hur apotek ska agera utan att kontakta förskrivande läkare. Farmaceuten kan expediera en mindre mängd än föreskrivet, välja ett generiskt preparat, byta beredningsform eller byta till en annan likvärdig behandling för samma diagnos. De två förstnämnda är saker svenska apoteksfarmaceuter redan gör men de två sista är något man skulle kunna undersöka om det går att använda sig av vid väldigt allvarliga restsituationer.

Restnoteringsproblematiken har länge varit en nagel i ögat på vården och apoteken, vilka ofta fått klä skott för problem de själva ofta inte har möjlighet att lösa. En Läkemedelsförsörjningsmyndighet bör därför vara oerhört efterlängtad och ett stort kliv till att kunna hantera läkemedelsbristen på ett mer rationellt och effektivt sätt. Glöm bara inte bort de personer som måste jobba med restnoteringar dagligen.

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier