Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Lotta Fredholms blogg Publicerad 2020-03-04

”Viktigt att gradera studier om könsdysfori”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Debatten har varit het om vad den ökande förekomsten av könsdysfori hos unga beror på, och om könskorrigerande kirurgi och livslång hormonbehandling är rätt väg för alla. En del förespråkar behandling som en rättighet, andra tar till ord som experiment” och ”könsstympning”.

Socialstyrelsen visar att antalet nya diagnoser av könsdysfori ökat under de senaste fem åren, mest hos flickor 13–17 år. Andelen som har en preliminär diagnos har också ökat över tid, jämfört med de som har en fastställd könsdysforidiagnos. Det kan bero på att fler är under utredning och då har en preliminär diagnos.

Samma kartläggning visar även att unga med könsdysfori är överrepresenterade vad gäller autism, depression och ångest, men även beroende. Det kan hänga ihop med en svår situation, men väcker frågan om det alla i gruppen i första hand behöver är sjukvårdens hjälp att ändra könstillhörighet.

I oktober tillsatte Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, en utredning som på två månader skulle kartlägga forskningsläget vad gäller unga med könsdysfori och effekterna av behandling. Resultaten kom i januari, där expertgruppen kunde konstatera att det finns en del forskning.

– Vi hade behövt mer tid för att hinna göra en ordentlig evidensgradering av studierna, nu kom vi bara halvvägs, säger Mikael Landén, professor och överläkare vid Sahlgrenska akademien.

Han menar att könskorrigerande behandling ska ges till de som behöver, men inom ramen för en klinisk studie, där det krävs ett informerat samtycke.

Här finns två poänger. En är signalen om att det faktiskt finns osäkerhet om utfallet och vad behandlingen kan innebära över tid. Den andra poängen är tydlig uppföljning.

– Allmänheten tror att vården per automatik följer upp sina åtgärder, men det krävs kliniska studier för att kunna dra slutsatser av vad som sker på lång sikt. I det fall det visar sig gå dåligt kan vi då dra i handbromsen innan för många fått en behandling som kanske inte var den de behövde, säger Mikael Landén.

Regeringen har nu lovat SBU 2,5 nya miljoner för att utvärdera program som förebygger psykisk ohälsa och suicid hos dem under 18. Kanske kan en slant användas för att evidensgradera de könsdysforistudier som trots allt redan finns?

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Vill du publicera ett debattinlägg? Mejla debattredaktören på debatt@dagensmedicin.se

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61 

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här! (Obs! Använd endast om nödvändigt. Pressmeddelanden och annat hänvisas till vanliga redaktionsmailen, se ovan.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier