Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Mats Reimers blogg Publicerad 2013-09-21

Alternativa borrelialäkare i USA varnas

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Efter att Rolf Luneng vid Norsk Borreliose Senter förlorat sin legitimation verkar även övriga norska alternativa borrelialäkare ligga lågt och vara mer återhållsamma med att skriva ut långa antibiotikakurer på tunt grundlag. Norsk Borreliose Senter kommer stänga, och de patienter som där upplevt att de fått hjälp och en förklaring på sina symtom är förstås förtvivlade. Patientföreningen har skrivit ett öppet brev till Helsetilsynet och byråkrater och höga politiker får många brev från Lunengs patienter som vill fortsätta med antibiotika.

Dessa patienter är besvikna på den offentliga vården och misstror dess experter och myndigheternas officiella riktlinjer för diagnos och behandling av fästingburna infektioner. Norsk Borreliose Senter ställde inte bara ifrågasatta borreliadiagnoser efter icke-validerade tester analyserade på ett tyskt privatlaboratorium. Ofta fick patienterna multipla (sannolikt felaktiga) diagnoser, så kallade "co-infektioner" med anaplasma, bartonella, babesia och mycoplasma.

I Sverige finns ingen läkare som öppet skyltar med att driva sådan verksamhet som Luneng gjorde, men på den privata vårdcentralen Glömstapoolen i Huddinge har man i varje fall tidigare givit långa kurer med intravenös antibiotika ordinerade av tyska eller svenska läkare som ställt diagnosen "kronisk borrelia".

I USA finns samma djupa klyfta mellan de som menar att borreliadiagnosen är en klinisk diagnos som laboratorieprover aldrig kan utesluta, och de som följer infektionsläkarföreningens riktlinjer. Nyligen har två amerikanska läkare, som ställt ogrundade borreliadiagnoser och behandlat patienter med antibiotika i åratal, tilldelats varningar av respektive delstats Medical Board.

I Virginia hade Dr Z utan någon rimlig diagnostisk grund gett en och samma patient diagnoserna spondylartropati, pseudogikt, borreliainfektion (trots negativa prover vid 16 tillfällen), salmonellainfektion, babesios (trots negativa prover vid 17 tillfällen) och tarminfektion med candida. Den sista diagnosen kanske ändå kan ha varit rätt, men i så fall ett resultat av all antibiotikabehandling. Dr Z har varit talare på flera stora ILADS-konferenser, möten för de som kallar sig "Lyme litterate doctors". Hon verkar sällan lita på negativa provsvar.

"Dr. Z said that she does not trust such lab test results or believe they are accurate unless they are positive. However, she continues to order the tests to see if they will confirm her diagnosis. She only believes in a positive test result but does not need the lab tests to be positive in order for her to treat the patient. Dr. Z stated that she treats atypical patients whose conditions are very unusual and complex. Dr. Z also noted that not all guidelines apply to all patients, so she has to modify her understanding based on their presentation. There is nothing tried and true with these patients, and she has to diagnose them clinically and review the options and risks of treatment."

Behandlingen av patienten (med multipla felaktiga diagnoser) under åren 2003-2007 bestod bland annat av intravenös ceftriaxon i 6 månader, ciprofloxacin i 5 månader, clarithromycin i 7 månader, malariamedlet Atovaquone i 5 månader, telithromycin i en månad, clindamycin i 5 månader, azithromycin intravenöst i en månad följt av per os i ytterligare en månad och slutligen ordinerade Dr Z fluconazolbehandling mot candida i ett helt år.

En annan läkare, en kardiolog i Maine , har efter varning skrivit på ett avtal om att han i fortsättningen bara får diagnostisera och behandla borrelia i enlighet med erkända riktlinjer (i praktiken de från Infectious Disease Society of America). Dr A får inte heller i fortsättningen förskriva narkotiska smärtstillande medel till patienter i öppen vård. Grunden för denna inskränkning i läkarens praxis är bland annat att han hos en patient med ångest ställt diagnosen borrelios baserat enbart på marginellt låga värden på CD57 (NK-celler) och att patientens moder och hund ansågs ha borreliainfektion.

En fem dagars testbehandling med azithromax fick patienten att bli bra från halsont och svullna körtlar. (Som känt förkortar antibiotika läkningen av förkylning från 7 dagar till en vecka.) När hon lite senare upplevde sig sjuk med uttalad trötthet, värk i handleder, minnessvårigheter och feberepisoder fick hon mot förmodad borrelia en månads behandling med azithromax och klorokin. Trots negativ borreliaserologi utökades därefter behandlingen med Atovaquone och amantadin (ett äldre medel mot influensa och Parkinson).

Den bittra striden om hur lång antibiotikabehandling som behövs för att läka ut en borreliainfektion verkar ha gjort amerikanska läkare osäkra på om de skall följa de officiella riktlinjerna. Enligt uppgifter i pressen så behandlas mer än hälften av borreliapatienterna med antibiotikakurer som är längre än en månad. Det kan möjligen vara ett skäl till att USA i år haft brist på doxycyklin.

Vi väntar med spänning på vad SBU och SMI kommer fram till i sin bedömning av det vetenskapliga underlaget för diagnos och behandling. De rapporterna väntas nu i höst.

Kommentarer

  • Syster 2013-10-14 17:30:00

    Jag skrev i en tidigare kommentar: "Jag är nog mer nyfiken på vad SBU och SMI säger och vad DOM kommer att ge för råd till LÄKARE gällande mer komplicerade borreliafall, vet du Mats. :)" Och nu har vi ju faktiskt fått några svar från SMI. "Frågan är dock inte slutgiltigt löst. Långtidsbehandling kan övervägas i vissa fall där den initiala behandlingen inte har gett tillräckligt resultat." "Sammanfattning: Dubbelinfektioner är sannolikt ovanliga i Sverige men bör övervägas vid fästingrelaterade infektioner, särskilt vid allvarligare symptomatologi, och de bör kopplas till patientens ålder, immunstatus och geografiska hemvist." "Inte heller diagnostiken är standardiserad i Europa och den borde för övrigt utvecklas. Beträffande behandlingen konstaterar man att det saknas en officiell europeisk konsensus." http://smi.se/upload/Publikationer/laboratoriediagnostik-av-borreliainfektion-2013-101-28.pdf

  • l j 2013-09-26 09:15:00

    CDC: Most medical experts believe that the lingering symptoms are the result of residual damage to tissues and the immune system that occurred during the infection. Similar complications and "auto–immune" responses are known to occur following other infections, including Campylobacter (Guillain-Barre syndrome), Chlamydia (Reiter's syndrome), and Strep throat (rheumatic heart disease). In contrast, some health care providers tell patients that these symptoms reflect persistent infection with Borrelia burgdorferi. Recent animal studies have given rise to questions that require further research, and clinical studies to determine the cause of PTLDS in humans are ongoing.

  • Syster 2013-09-24 00:50:00

    Ok, tack för en sammanfattning av några läkare i USA som man kanske inte skall vända sig till (vilket jag förövrigt har lite svårt att tro att någon ens hade tänkt), men hur skall problemet med dom SKANDINAVISKA borreliafall som behöver ha tillgång kunnigare läkare och bättre borreliatester, mm lösas då? Det vetenskapliga underlaget är ju dessutom mycket dåligt gällande just långvarig (dvs, kronisk) EUROPEISK borrelia. Kommer man att fortsätta att "gissningsfriskförklara" sjuka människor (vilket dessutom numera sker på flera olika ställen på nätet), samt "gissningsfriskförklara" patienter efter standardbehandling enbart avsedd för okomplicerad borrelios?

  • Informationsspridare 2013-09-23 18:19:00

    "Ett fall från fältet" http://ww2.lakartidningen.se/includes/07showComments.php?articleId=8371#4913 Ett citat: "Den omtalade 2-veckorskuren sattes in med start nyårsafton. Blev något bättre, men värken fanns där. Ryggmärgsvätskeprov i januari, och neuroborrelia konstaterades. En ny 2-veckorskur insattes. Direkt efter ryggmärgsprovet snabbt sämre med extrem värk i huvudet, sängliggande 5 dagar. Kunde inte arbeta, sjukskriven i, visade det sig, 18 månader. Genomgick en fyrdubbel kur i 3 månader och blev märkbart bättre, orkade börja leva och arbeta igen. Arbetar sedan 2007 fulltid och lärt mig leva med värken i kroppen och främst i huvudet."

  • C Olsson 2013-09-23 17:45:00

    Från en av dom länkar som hittas i inlägget: "Pasienter og pårørende oppfatter debatten rundt LB som uetisk, uverdig og krenkende. Langtidssyke har blitt statister i en verbal skittkasting der enkelte aktører bare unntaksvis synes engasjert i pasienter og pasienterfaringer. Aktører som faktisk stiller opp for langtidssyke har blitt legitime mobbeoffer, og det blir gjort lite eller ingen ting for å få diskusjonene inn på et fruktbart spor. Vi anbefaler at helsemyndigheter og fagmiljøer konsentrerer seg om å framskaffe kunnskap som kan gi denne gruppen av langtidssyke pasienter et bedre tilbud, før de går til angrep på de som faktisk prøver å gi hjelp." Och, ovanstående håller jag sannerligen med dom om!

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Vill du publicera ett debattinlägg? Mejla debattredaktören på debatt@dagensmedicin.se

Redaktionschef:
Åsa Uhlin 076-626 96 62

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här! (Obs! Använd endast om nödvändigt. Pressmeddelanden och annat hänvisas till vanliga redaktionsmailen, se ovan.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier