Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Mats Reimers blogg Publicerad 2015-12-14

Pseudodiagnoser i konflikt med vården

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Decembernumret av AllmänMedicin, tidskrift för Svensk förening för allmänmedicin, är delvis ett temanummer om MUPS, medically unexplained physical symptoms. Den svenska förkortningen MOS, medicinskt oförklarliga symtom, har väl inte helt etablerat sig än. 

Chefredaktör Ingrid Eckerman skriver om den handfasta somatiska undersökningen som viktig både för diagnostik och terapeutisk allians; Petra Widerkrantz från Malmö ger praktiska tips om i mötet med patienter med symtom utan medicinska fynd. Psykiatriker Herman Holm tar upp den nya DSM-5-diagnosen somatoforma syndrom, medan internmedicinaren Jörgen Malmquist hellre om talar fuktionella somatiska symtom. Idéhistoriker Maria Björk skriver om neurosens historia och Per Julin avslutar tidskriftens tema med en text om kroniskt trötthetssyndrom där han hävdar att nyare forskning talar för att ME (Myalgisk encefalomyelit) är en autoimmun sjukdom. Den sista artikeln var den enda där jag inte kan hålla med författaren. Själv bidrar jag med texten nedan, om pseudodiagnoser i konflikt med vården.

-----------------------------------------------------------

Medicinskt oförklarliga symtom är mycket vanliga i primärvården, men även bland patienter som söker på sjukhusens akutmottagningar och de som remitteras för en second opinion hos organspecialist. Erfarna läkare är bra på att utesluta tecken till allvarlig sjukdom, men få av oss är duktiga på att ta hand om patienter vars symtom inte verkar bero på somatisk sjukdom. I många fall räcker det lugnande beskedet att vi inte funnit någon sjukdom. En del patienter har svårt att slå sig till ro med det beskedet, och några blir rent av arga om läkaren nämner psykosociala faktorers stora betydelse för hur hjärnan tolkar kroppens signaler. Besvikna patienter som söker sig utanför den etablerade vården kan lätt hamna i olika pseudodiagnoser. Vilka som är på modet skiftar med tid och rum.

Yngre medborgare har friska tänder utan amalgam, och unga verkar få abstinenssymtom om de inte är uppkopplade. Det är nog skälen till att amalgamsjuka och elöverkänslighet har en dalande popularitet. Dessa två grånande patientföreningar har efter hand insett hur lika deras upplevda symtom är. Ett sista ambitiöst försök att komma fram i media var det gemensamma HET-projektet där Elöverkänsligas Riksförbund och Tandvårdsskadeförbundet sammanställde en rapport med titeln ”Är de verkligen sjuka?” [1].

Sjuka-hus-sjuka och ”multipel kemisk känslighet” är två andra pseudodiagnoser som för en tynande tillvaro, och de mer paranoida nätverk som hävdar att myndigheterna besprutar oss med ”chemtrails” lär aldrig växa sig stora. Men det finns några nya pseudodiagnoser som ökar i popularitet i flera västländer: påstått kroniska infektionssjukdomar samt hormonbrister som inte kan påvisas med vanliga laboratorieprover.

Äkta borreliainfektion är ganska vanligt. Symtomen kan komma smygande och många patienter har inte noterat fästingbettet. När det dessutom kan ta över en månad innan blodserologin blir positiv är det inte konstigt att en del borreliadiagnoser fördröjs. Å andra sidan kan borreliainfektion ofta självläka. Vid enbart allmänna symtom, som trötthet och ospecifika smärtor, är en positiv serologi ofta falskt positiv på grund av gamla kvarstående antikroppar. Misstänker man neuroborrelios bör det bekräftas med en LP [2].

Om diagnosen ibland är svår så är behandlingen mer okomplicerad. Rätt antibiotikum i några veckor läker ut infektionen. Även vid en borreliainfektion som pågått mycket länge, som akrodermatit, räcker det med tre veckors behandling. Symtom orsakade av vävnadsskada och inflammation kan kvarstå även sedan bakterierna är döda, men att ge ytterligare antibiotika ger inte bättre resultat. Det är rådande konsensus bland infektionsläkare i alla länder.

Men det finns ett parallellt medicinskt universum, med egna mottagningar, privata laboratorier och egna konferenser. Dessa ”Lyme Literate Doctors” har en hängiven skara supporters, och i USA har de lyckats få många politikers öra. ”Chronic Lyme Disease” är en diagnos på modet. Många patienter får dessutom höra att de inte bara har borrelia. I regel påstås patienterna ha ytterligare kroniska fästingburna infektioner: babesia, bartonella, anaplasma, toppat med mykoplasma och twar.

Diagnosen ”kronisk borrelia” ställs ibland genom icke-validerade labtest [3], ibland bara på läkarens bedömning av patientens rapporterade symtom. I patientforum på nätet är det vanligt att deltagarna ställer diagnos på varandra, tipsar om behandling och säljer läkemedel. Det är få läkare i Skandinavien som tillhör denna subkultur. En norsk läkare har blivit deslegitimerad [4] efter felaktig diagnostik och extrem antibiotikaförskrivning, och en svensk läkare granskas av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, av samma skäl.

Svenska och norska patienter som tror sig ha svårbehandlade fästingburna infektioner reser till Helsingfors, Gdansk, Pforzheim eller Augsburg. På hemmaplan har de svårt att hitta läkare som vill skriva ut den cocktail som kan innehålla minocyklin, azithromax, artemisin, plaquenil, metronidazol och till och med tbc-medlet rifampicin. I tillägg rekommenderas i denna miljö ofta alternativmedicin med t.ex. naturläkemedel, kosttillskott, IR-bastu eller ”frekvensmedicin”.

Pseudodiagnosen ”kronisk borrelia” blir lätt självuppfyllande: om patienten upplever bättring av behandlingen bekräftar det diagnosen, medan en försämring tolkas som en herxheimer-reaktion där döende spiroketer släpper ut toxiner. Andra vanliga myter är att borrelia kan överföras mellan människor vid samlag eller från gravid kvinna till hennes foster, och att blodtransfusioner medför stor risk att överföra fästingburna smittor. (Den sistnämnda myten är inte totalt grundlös. Man har i andra länder haft fall där babesia överförts via transfusion, och bärare av denna hos människa sällsynta sjukdom behöver inte ha symtom.)

Patienter med ”kronisk borrelia” verkar vara av tre sorter. Några har nog verkligen haft äkta borreliainfektion men tolkar felaktigt restsymtomen som kvarstående infektion. Andra har i sökandet efter ett svar på medicinskt oförklarliga symtom mer av en slump hamnat i just denna diagnos. De kunde lika gärna landat i andra diagnoser som kroniskt trötthetssyndrom eller i pseudoendokrinologi.

Den mest tragiska gruppen med ”kronisk borrelia” är de med svåra obotliga neurologiska sjukdomar som inte vill acceptera den allvarliga diagnos de fått av sjukvården. Både i Norge och Danmark har patienter som enligt läkarna har ALS gått ut i media och hävdat att det istället är borreliainfektion som orsakar deras symtom. De har önskat att få mer antibiotikabehandling.

Andra pseudodiagnoser som byggt en gemenskap på nätet är ”hypotyreos typ 2” och dess lillebror ”trötta binjurar”. Det är möjligt att det finns enstaka patienter med äkta hypotyreos som behöver tillägg av T3 för att må bra, men det har inte stöd i meta-analyser av de randomiserade studier som gjorts. De grupper av äkta hypotyreospatienter som kommer i konflikt med vården har kvarstående symtom trots att proverna visar god effekt av behandling med T4. Ofta blir de inte heller hjälpta av tillägg med T3, och de önskar då behandling med ”naturliga” hormoner, preparat baserade på torkad sköldkörtel från svin.

En del grupper med sköldkörtelpatienter samlar också dem som enligt vården inte alls har hypotyreos, men de anser sig ha ”hypotyreos typ 2”. De upplever symtom som liknar hypotyreos, och även som TSH är helt normalt påstås de ha hormonbrist perifert, ”på cellnivå”. Det finns en del läkare i USA, Sverige och Finland som ställer denna diagnos enbart på anamnes och sedan förskriver hormoner till patienter som inte har brist.

Andra kan få den lika dåligt underbyggda diagnosen ”trötta binjurar” och behandlas med kortikosteroider. Socialstyrelsen agerade 2012 och förbjöd företaget Scandlab att erbjuda prover som påstods kunna påvisa binjuresvikt via salivtest och hypotyreos genom att mäta T3 i urin. När oroliga endokrinologer i Läkartidningen kritiserade Scandlab [5] för dessa ovetenskapliga tester var det fyra svenska och en finsk läkare som ryckte ut till labföretagets försvar [6].

Internet för människor med gemensamma intressen samman, på gott och ont. I Facebook-grupper och andra nätfora kan likasinnade ge varandra tips och stöd, men det kan lätt skapas en bubbla av groupthink där bara information som passar gruppens världsbild når in. I en del patientfora kan man se patienter som skrämmer upp varandra genom amatördiagnostik av beskrivna symtom eller bilder som laddats upp. Ibland säljer man läkemedel till varandra och peppar gruppmedlemmar att kräva ovetenskapliga behandlingar av läkaren, gärna med körsbärsplockade vetenskapliga artiklar som argument.

Det är svårt att bemöta patientgrupper som hamnat i konflikt med vården. Att argumentera med bergfast övertygade aktivister hjälper föga. Bättre är att via media föra ut den vetenskapsbaserade medicinens syn, så som endokrinologerna lyckades med i fallet Scandlab. Målet är att nå de tveksamma som ännu sitter på gärdsgården och inte hamnat i en internetbubbla där medlemmarna prenumererar på en bild av verkligheten som inte stämmer med vårdens.

Referenser:
1. Är de verkligen sjuka? Beskrivning av elöverkänsliga och tandvårdsskadade i samhället. Slutrapport från HET-projektet 2008
2. Borrelia, artikel på Internetmedicin av professor Lars Hagberg.  
3. Patrick DM et al. Lyme Disease Diagnosed by Alternative Methods: A Phenotype Similar to That of Chronic Fatigue Syndrome. Clin Infect Dis. (2015) 61 (7).
4. https://www.helsetilsynet.no/no/Tilsyn/Tilsynssaker/Vedtak-om-tilbakekall-av-autorisasjon-som-lege-tilsagn-om-begrenset-autorisasjon/ 
5. Calissendorff J et al. Trötthet och pseudodiagnostik. Läkartidningen 2011 nr 14.
6. Munsterhjelm K et al. Salivkortisoltest kan påvisa binjureutmattning. Läkartidningen 2011 nr 21. 

Kommentarer

  • C Olsson 2016-01-20 02:45:06

    Någon/några av dom tyska läkarna använder inte begreppet kronisk borrelios (vilket dom tyska läkarna använder i exakt samma betydelse som Folkhälsomyndigheten mfl) utan dom kallar det istället för sen borrelios. Betyder det att även sen borrelios är en "pseudodiagnos"?

  • C Olsson 2016-01-15 19:20:37

    Professor Dag Nyman (om ni inte vet vem han är, titta i den svenska behandlingsrekommendationen, bakgrundsdokumentationen) säger i en artikel: "Borreliabakterierna kan under en lång tid ligga tysta och stilla i kroppen. Men då är de inte heller farliga och gör ingen skada. Sedan om man får symptom så ska det utredas. Har man varit i borreliaområden så blir det naturligt att utreda om det kan vara borrelios som förorsakar symptomen, säger Nyman." http://svenska.yle.fi/artikel/2015/06/25/skjutna-radjur-minskar-inte-fastingburna-sjukdomar

  • C Olsson 2016-01-15 19:11:36

    @Lars W, läs gärna kommentaren: "C Olsson 2015-12-20 18:53:40" Du hittar den om du scrollar ner lite.

  • Lars W 2016-01-15 08:32:08

    En latent infektion (som per definition inte är symptomgivande eftersom den är latent) som kvarstår efter behandling och som blossar upp och ger symptom vid ett senare tillfälle är väl också en typ av behandlingssvikt som jag tycker att det vore intressant att veta om den kan förekomma. Jag gissar, med ledning av innehållet i inlägget ovan, att Mats anser att det inte är tänkbart. Däremot så finns det ju många studier som hävdar att en normal kur av antibiotika inte dödar 100% av en borreliainfektion, åtminstone i senare skeden t ex pga biofilm, rb-former och liknande. Jag kan inte se att dessa möjligheter övervägs i svenska riktlinjer.

  • C Olsson 2016-01-14 20:25:53

    @Lars W frågade om hur man vet att det rör sig om behandlingssvikt. Behandlingssvikt yttrar sig (mig veterligen) som att symptom som har försvunnit under antibiotikabehandling kommer tillbaka igen efter avslutad behandling och/eller att nya symptom dyker upp. Skulle faktiskt gärna vilja se några behandlingsstudier på sådana fall. Har nämligen tröttnat på att man gör upprepade studier på fall med restsymptom där det inte finns minsta tecken på någon behandlingssvikt. En latent infektion ger nog inga symptom.

  • C Olsson 2016-01-14 20:02:05

    Professor Lars Hagberg skriver följande om Anaplasmos (fästingfeber): "Dubbelinfektion med borrelia finns rapporterat." http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1859

  • C Olsson 2016-01-14 19:33:33

    Två mycket kända norska specialister skriver följande om sen (dvs, kronisk) borrelios: "These recommendations are considered to be good practice points, and not heavily evidence based, as treatment trials on chronic Lyme are scarce." http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ane.12048/full

  • C Olsson 2016-01-14 19:28:34

    Från behandlingsrekommendationen, bakgrundsdokumentationen, gällande ACA (Dr Johan Berglund skriver): "Randomiserade kontrollerade terapistudier saknas helt och behandlingsrekommendation bygger på mindre fallserier och klinisk erfarenhet. Durationen av antibiotikabehandling rekommenderas till tre veckor på grund av kliniska observationer med peroral doxycyklin. Amoxicillin eller parenteral bensylpenicillin har även rapporterats ha god behandlingseffekt men utan att det verifierats i kontrollerade studier."

  • Lars W 2016-01-14 14:07:09

    Ja, och då kommer vi till allt som jag har så förbaskat svårt att förstå, och som gör att jag vänder mig mot denna typ av artikel som hävdar en mycket bestämd uppfattning (när det gäller just borrelios), dvs - Ingen skillnad i behandlingsbehov oavsett fas i infektionen eller vid kombinerade infektioner (borrelia, bartonella, babesia etc)? - Ingen skillnad i förekomst av behandlingssvikt vid rekommenderad behandling i olika faser av infektionen eller vid kombinerade infektioner (borrelia, bartonella, babesia etc)? - Hur avgöra huruvida det är fortfarande aktiv (eller latent) infektion eller restsymptom (vävnadsskador) som ger eventuella symptom efter avslutad behandling (eller vid senare tillfälle)? Här verkar det ju minst sagt råda delade uppfattningar hos vetenskapen. Att anklaga meningsmotståndare (även högt utbildade läkare/forskare) för att vara kvacksalvare är väl knappast en framkomlig väg till nytta för patienterna, eller?

  • C Olsson 2016-01-11 18:44:22

    Enligt en norsk läkare som har föreläst i Sverige (mer info hittas på den svenska borreliaföreningen hemsida), så är det sällsynt att personer blir friska utan behandling vid kronisk (dvs, sen) borrelios.

  • Elisabet 2016-01-09 01:12:50

    Sannerligen en viktig fråga C Olsson och Lars W. Jag skulle bli mycket förvånad om det ens fanns ETT dokumenterat fall av självläkning av sen borrelios. Det är anmärkningsvärt att det inte redan nu, med det antal icke självläkta fall som lär finnas, inte anses som ett problem. Men dessa fall är antagligen inte accepterade som varande sen borrelios och därmed icke-finns de.

  • Lars W 2016-01-08 11:07:50

    @C Olsson: Jag tycker att du ställer en jätteviktig fråga som jag också undrar om någon egentligen kan svara på med någon större säkerhet. Om inte samtliga med sen borrelios förr eller senare självläker så tycker jag sedan att en viktig följdfråga hur många icke självläkta man kan acceptera innan man anser att det är ett problem.

  • C Olsson 2016-01-06 04:31:20

    Är det någon som vet hur vanligt det är med "självläkning" vid en sen borrelios?

  • C Olsson 2015-12-29 17:39:19

    @Hannah, kronisk borrelios (skrivet _utan_ citationstecken) står för en aktiv, sen borrelios (stadium 3) i Sverige och behandlas med antibiotika. Källa: Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation, Folkhälsomyndigheten (fd SMI), svenska infektionsläkare och svenska forskare mfl.

  • Hannah 2015-12-29 10:44:37

    Kanske har du rätt i fråga om diagnoser.... kanske...Dilemmat med tillstånden kvarstår ju. För inte kan du väl faktiskt mena att om det inte gått att påvisa via de system som finns att tillgå finns inget problem. Eller att det är inbillning hos patienten som ger upphov till de symtom som nämns. Det SKULLE ju KUNNA vara så att man ännu inte har tillräckligt med kunskap om hur man ska påvisa det med instrument och tester, Det SKULLE KUNNA vara så att flera av de patienter som drabbas av dessa symtom har en allmän svaghet, efter att ha genomgått svår infektionssjukdom, att gemomlevt trauman av olika slag, svår stress i samband med anhörigas sjukdomar eller upplevelser, mobbing... Hur en patient svarar på behandling beror inte enbart på vilken medicin som ges, utan också hur allmänhälsan är, möjligheterna till optimal återhämtning i förhållande till arbete, familj ...... En människa är inte en maskin utan befinner sig som en del i en helhet, en organism som påverkas av och påverkar sin omgivning. Kanske saknas relevanta diagnoser, kanske saknas sätt att mäta, bevisa, kanske saknas metoder att behandla och att hjälpa patienten tillbaka till att leva ett funktionellt och aktivt liv, och här har forskningen ett enormt område att ta sig an. Tvärvetenskapliga studier där medicinsk forskning kombineras med psykologi, sociologi, organisation, komplementära metoder.....

  • C Olsson 2015-12-20 19:42:02

    Visst har du rätt Mats, om man förbättras av antibiotikabehandling behöver ju inte betyda att det rör sig om borrelios. Och "herx" kan ju tex istället vara en överkänslighetsreaktion.

  • Mats Reimer 2015-12-20 19:34:02

    Min poäng är att "kronisk borrelia med diffusa symtom, negativ serologi, negativ LP" blir en självuppfyllande profetia: blir patienten bättre av antibiotika bekräftar det diagnosens riktighet, men försämring ses även det som en bekräftelse, genom att man skyller på "herx"...

  • C Olsson 2015-12-20 18:53:40

    Låt mig klargöra några saker. I Sverige erkänner man: 1: Att behandlingssvikt förekommer. 2: Att återfall förekommer. 3: Att en borreliainfektion kan orsaka skador. 4: Att seronegativ (spridd) borrelios förekommer. 5: Att en längre antibiotikabehandling kan testas i vissa fall. Källor: Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation (inklusive bakgrundsdokumentationen), Folkhälsomyndigheten (Laboratoriediagnostik av borreliainfektion), info från svenska labb, mfl.

  • C Olsson 2015-12-20 18:26:51

    Info från Fass: "Jarisch- Herxheimer reaktion Vid behandling av borrelios, kan Jarisch-Herxheimer reaktion utvecklas under de första behandlingsdagarna. Uppträdandet av en eller fler av följande symtom har rapporterats efter flera veckors borreliosbehandling: Hudutslag, klåda, feber, leukopeni, ökning av leverenzymer, svårighet att andas samt ledbesvär."

  • Mats Reimer 2015-12-20 16:23:48

    Hej Jones, låt mig förtydliga: Herxheimer-reaktion förekommer inte sällan vid första dosen antibiotika under behandling av syfilis och återfallsfeber, men ses sällan vid borreliainfektion (B.burgdorferi/afzelii/garinii). När den förekommer debuterar den inom några timmar och är över senast inom ett par dagar. Inom grupper som tror sig ha "kronisk borrelia" verkar det vanligt att skylla alla typer av försämring på "herx".

  • Jones 2015-12-20 12:45:05

    Om jag förstår texten rätt så anser du Mats att de Herxheimer-reaktioner som bl a borrelia- och syfilispatienter upplever vid antibiotikabehandling är en ren myt? Hur vill du istället då förklara reaktionerna? Paradoxala reaktioner, allergiska reaktioner och biverkningar? Har inte studerat det vetenskapliga underlägget för detta fenom desto mer.

  • Mats Reimer 2015-12-18 23:44:40

    Det var skönt att höra att du inte hållit på med binge reading : ) site:dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/

  • Simon 2015-12-18 20:41:12

    Lättimponerad? Det tar i snitt en halv minut att läsa ett inlägg och jag har inte gjort det vid ett och samma tillfälle. Tja, vilken utbildning skulle du lägga en vild gissning på? Kockutbildningen förstås!

  • C Olsson 2015-12-18 16:22:56

    @T.S, jag hoppas att jag inte missförstod dig? Jag själv tycker att det är mycket bra att samma definition av kronisk (dvs, sen) borrelios som dom tyska ILADS-utbildade läkarna använder, används även i Sverige. Men det kanske finns folk som vill byta till ILADS (Burrascanos) definition av kronisk borrelios, dvs: en aktiv borreliainfektion (oavsett tidigare behandling) som har pågått i mer än 1 år ("stadium 3"). (IDSA kallar detta istället för late Lyme disease.)

  • Mats Reimer 2015-12-18 11:51:10

    Hej Simon, imponerande att du frivilligt läst flera hundra av mina blogginlägg. Vad är det för utbildning du går?

  • Simon 2015-12-18 10:34:23

    Lars W, efter att ha läst igenom samtliga av mats inlägg blir det uppenbart att du har rätt. Lyckligtvis finns det nog få av honom. Har ännu inte stött på ngn liknande under mina fyra år på utbildningen.

  • Mats Reimer 2015-12-18 06:41:42

    Jag debatterar gärna med alla intresserade, men vill varna för att moderator brukar radera inlägg som verkar komma från patienter. Det är inte jag som gjort reglerna, och det är inte jag som modererar. Reglerna står i länken bredvid kryssrutan man bockar i innan kommentar kan läggas.

  • Agneta 2015-12-17 23:57:00

    Äkta vetenskapligt förhållningssätt, går inte ut på att såga andra föreställningar på detta ovetenskapliga sätt. Tråkig attityd till människor som är i verkligt behov, där vården inte fungerar speciellt väl dvs där människor har otydliga diagnoser, som dagens instrument inte rår på. Det som tidigare nämndes som hokus-pokus eller pseudovetenskap är högst vetenskapligt idag ex. på sådant är det som går att mäta i hjärnan idag. Att på det här sättet hantera svårt sjuka människor, för att det idag inte finns ett namn eller samlingsbegrepp. Det är skandal och vetenskapligt förkastligt. Att inte testa på nya sätt gör att vetenskapen stoppas upp och utvecklingen stannar av. Bättre vore för dessa läkare som engagerat motarbetar att dessa istället vänder och lägger sitt engagemang i att utveckla och pröva nytt. Det är endast på det viset utveckling sker, ingen har fått Nobelpris för att den pekat finger åt andra...

  • Mats Reimer 2015-12-17 22:55:29

    Hej Lars W, frid vare med dig. Hej Anna, vilka förnekade tillstånd kring år 1995 tänker du på? Hej TS, jag vill stoppa onödigt långvarig antibiotikabehandling, och du får det till att jag lobbar för ökat läkemedelsbruk?

  • Student 2015-12-17 22:54:05

    Och som vanligt har kommentarsfältet urartat fullständigt. Sancta simplicitas!

  • Lars W 2015-12-17 22:03:25

    Man kan väl bara konstatera att denna blogg inte på något sätt är vetenskaplig. Den är en predikstol för överstepräst Mats Reimer som oförtröttligt predikar sin religion. Tro går som alla vet nte att argumentera mot. Det är för väl att det finns andra som ägnar sig åt vetenskap och att föra utvecklingen framåt istället för att envist kämpa för att behålla status quo.

  • Anna 2015-12-17 21:35:27

    Men ödmjukhet saknas ofta, läkevetenskapen, lekemedelsindustrin m.fl har inte alla svar. Det fanns i mitten av 90-talet tillstånd som man hävdade med säkerhet inte skulle existera. Ökad kunskap har med tiden påvisat både det ena och det andra. Vad kommer att ha påvisats om 50 år?

  • C Olsson 2015-12-17 18:42:33

    @T.S, om du vill införa någon annan definition av kronisk borrelios än den som faktiskt gäller i Sverige (och i väldigt många andra länder), så får du nog kontakta berörd instans. Svensk definition av kronisk borrelios är: En aktiv borreliainfektion som har pågått i mer än 6 månader (stadium 3). Källa: Folkhälsomyndigheten (fd SMI), svenska infektionsläkare och svenska forskare mfl.

  • Bo Fink 2015-12-17 18:14:31

    T.S. skrev: "Restsymtom är det dummaste påhitt jag hört." Säg det till alla dom som har restsymptom/skador kvar tom efter en mycket lååång antibiotikabehandling.

  • T.S 2015-12-17 17:48:58

    Det kommer den dagen även i svensk sjukvård, som erkänner kronisk borrelia, eller kalla det vad ni vill. Restsymtom är det dummaste påhitt jag hört. Varför finns det läkare, forskare runt om i världen som erkänner kronisk borrelios. Nä, bort med dessa bromsklossar som Reimer o Co i svensk sjukvård VOF lobbyister till läkemedelsindustrin.

  • A Persson 2015-12-17 17:10:44

    Hej Mats! Jag har underfunktion av sköldkörteln och äter större och större dos av levaxin. Trots det har jag fortfarande en mängd olika symptom för underfunktion av sköldkörteln. Kan du förklara varför? Nej det är klart du inte kan, det är ju jag som inbillar mig förstås!

  • Mats Reimer 2015-12-17 16:58:09

    Hej Kr, vem ställde diagnosen Bartonella och hur gjordes det? Var det av en svensk infektionsläkare via serologi, eller på någon annat sätt? Svårare sjukdom trodde jag bara sällsynt sågs hos patienter som på grund av annan sjukdom har ett nedsatt immunförsvar.

  • Kr 2015-12-17 16:11:18

    Hej Mats Du glömde ta med pseudodiagnosen Bartonella ovan. För den har jag, varken Henselae eller Quintana utan en av de andra otaliga som man upptäckt infektera människan. Sök lite i vetenskapliga databaser eller låt bli om du vill vara kvar i din bubbla. Det är intressant att se din argumetationsteori. Ofta drar du in något verklig pseudovetenskapligt för att styrka din tes. X säger A och B. A är fel därför måste även B vara det. När det är myntet väl vänder i Sverige kommer du ha det mycket svårt för din trovärdighet. Därför tror jag att du på medvetet och undermedvetet kommer göra allt för att förneka problematiken.

  • C Olsson 2015-12-17 15:22:16

    Kronisk (dvs, sen) borrelios finns definitivt. Men tyvärr finns det personer som har "hittat på" att använda detta begrepp/denna diagnos i (minst) 3 andra betydelser. Mitt råd: Om ni inte blir förstådda (tex av okunniga läkare), kalla det då istället för sen borrelios eller stadium 3. Och menar ni _istället_ återfall, behandlingssvikt eller restsymptom/skador efter behandling kalla det då för något annat.

  • Simon 2015-12-17 14:59:58

    Be någon visa dig hur du söker i databaser för vetenskapliga artiklar? Å andra sidan gissar jag att det inte hjälper? Du tycks ju redan besitta den kunskap vi andra letar efter.

  • Kristina 2015-12-17 13:49:11

    Er det mulig å skrive så mye latterlige løgnaktige påstander på en gang? Hovmod står for fall og sannheten kommer etterhvert. Hilsen mamma til en lam og rkstremt syk datter, med bartonellose vsom har blitt symptomfri med 6 mnd antibiotika. Hvordan forklarer du det?

  • Mats Reimer 2015-12-17 12:47:04

    @Kajza: Hej, vi lider alla av mer eller mindre conformation bias. --- @Elisabeth: Jag kom på det för sent. Morgellons borde förstås också varit med i artikeln ovan.

  • Elisabet 2015-12-17 11:15:31

    Hej! Denna gång när Du återigen går ut och storhånar folk som söker bot för sin sjukdom (alt. sjukdomsupplevelse) så tar Du inte upp "den påhittade sjukdomen" Morgellons. Kan det vara för att även Du har fattat att den finns? En liten pudel kanske?

  • kajza 2015-12-17 08:47:29

    Hej Mats ! Vad heter den diagnosen när patienten lider av förnekelse ? När patienten inte vill ta in ny information och förkastar alla tänkbara nya rön samt håller kramp aktigt fast vid förlegat tanke sätt . Mvh/Kajza

  • Veronica Petersson 2015-12-17 06:28:17

    @student, det kan ju finnas en logisk förklaring till telegrafsjuka, skrivmaskinssjuka, amalgamförgiftning samt bildskärmsjukan har försvunnit ;-)

  • C Olsson 2015-12-16 16:55:53

    För er som inte riktigt hänger med. Akrodermatit (som Mats ju faktiskt nämner) är den (sannolikt) vanligaste yttringen vid kronisk europeisk borrelios. Det finns förstås även kronisk neuroborrelios och sen artrit. _Alla_ dessa yttringar antibiotikabehandlas i Sverige, dock utifrån ett rätt så dåligt vetenskaplig underlag.

  • Mattias 2015-12-16 14:49:41

    I kommentarer florerar uttrycken "psyke", "soma", somatoform", "kroppens signaler till hjärnan", "själ". För att komma vidare behöver vi utgå från att vi är våra kroppar (hjärnan inkluderad). Ingen har hittills visat forskning på att någon mystisk "själ" existerar. Den påhittade dualismen styr fortfarande våra föreställningar och begrepp. Den styr ofta hälso- och sjukvårdens organisation, forskning och leder inte sällan till en alltför mekanistisk "organsyn" istället för "helhetssyn". Personal i nutidens hälso- och sjukvård behöver utrustas med mer kunskap i beteendevetenskap, hälsofrämjande synsätt, bemötande och kompetens i samtalsmetodik för att möta långvariga besvär, sjukdomar och funktionsbegränsningar med komplex genes. (d.v.s. de flesta).

  • Dolores Claesson 2015-12-16 13:05:35

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12894685 do you see what is in these Austrian hunters ?

  • Dolores Claesson 2015-12-16 13:04:02

    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877959X15300327

  • Dolores Claesson 2015-12-16 12:58:36

    Who are you ? What nonsense ! Many pathogens can segue from acute to chronic infection and quite a few of those pathogens are vector borne. We are learning exactly how they can set up chronic infections by persisting in macrophages etc. Mycoplasmas, Chlamydias, ie TWAR, Coxiella burnetti, and Brucella are a few examples of chronic infections that are also in lyme patients. It has been proven that Borrelia and other co infections can be passed in utero and we KNOW that these pathogens are being transmitted via blood transfusion. We do not have accurate tests to determine the viruses, bacteria, protozoans and other parasites that are being transmitted via ticks and other vectors.

  • Mats Reimer 2015-12-16 07:27:55

    @Student: Jag har ingen patentlösning, men jag tror att det viktigaste är att ha respekt för patientens upplevelse, att de rapporterade symtomen verkligen upplevs, och inte är påhittade. Läs gärna detta nummer av AllmänMedicin via länken i texten ovan, kloka tankar från erfarna kollegor.

  • Bo 2015-12-16 00:21:37

    Gällande kronisk borrelia så nämner Mats att den som inte blivit frisk av kort antibiotika behandling lider av rest symtom. Men det finns inga studier som kunnat visa på att det är skador av tidigare infektion, men finns otaliga studier gällande persisterande borrelia, alltså en fortfarande aktiv infektion. Kronisk betyder långvarig, ihållande, för borrelia är det en infektion som varat i över 6 månader. Vilket även folkhälsomyndigheten nämner. Vi kan hålla fast vid det gamla eller lära oss av ny forskning, även om Mats inte gärna lär sig nytt så hoppas jag att andra kan tänka längre.

  • Johan Nilsson 2015-12-16 00:13:27

    Men hallå, folk är sjuka. Kan inte vården erkänna att det finns en sjukdom de inte kan behandla nån gång och satsa på ny forskning. Vad säger att gamla studier väger tyngre än "Lyme literate doctors". Sjukdomar utvecklas. Tusentals får återfall. Det kommer som ett skov efter några veckor och sedan är sjukdomen etablerad.

  • DL 2015-12-15 23:17:49

    @ Linnea. Men det är minst lika kränkande att påstå att tomatsoppa inte görs såhär: börja med att steka lök, potatis, palsternacka och morot i olja i kastrull. Tillsätt lite vatten när löken är färdig och lägg i ett stort kycklingbröst med ben. Koka, med precis med vatten så att det täcker köttet, till att kycklingen är färdig. Ta ut köttet och tillsätt hackad kvisttomat till att det täcker 3 cm från kanten. Koka utan lock, reducera allt och tillsätt vatten igen. Koka under lock på låg temp i 1 timme. Tillsätt salt, vitpeppar, limesaft och creime fraise och koka lite till. Eventuellt lite chili. Stäng av och stoppa i kylen under natten. Ta ut nästa dag, värm upp och ät. HEAVENS och utan glutamat. Utan kemikalier.

  • Haqvin 2015-12-15 22:55:59

    Det finns ju ett samband mellan psykisk ohälsa och autoimmuna sjukdomar, så det ena behöver inte utesluta det andra.

  • Linnea 2015-12-15 22:41:57

    Mats på vilket sätt kan du "inte hålla med om" att nyare forskning tyder på att ME kan vara en autoimmun sjukdom. Har du tagit del av den forskning som gjorts på senare tider och utifrån detta bestämt dig för att inte hålla med om forskningen. Eller är det snarare så att du redan valt ståndpunkt sen tidigare och har svårt att ändra dina åsikter? Jag tycker att det är helt sjukt att du som läkare inte kan till dig ny kunskap och ny forskning utan istället alltid väljer att stå fast vid dina gamla och förlegade åsikter som dessutom är otroligt kränkande för alla ME-patienter.

  • Student 2015-12-15 21:54:54

    @Mats Reimer: Vad är din erfarenhet av att hantera patienter med somatiseringsproblematik eller hypokondri? Hur tar man bäst upp ämnet på ett pedagogiskt sätt för att undvika att göra patienten upprörd?

  • Mats Reimer 2015-12-15 21:37:41

    @Student: Jag tänker att det är mycket vanligare att den somatiska vården missar ett somatiseringssyndrom än att man felaktigt klassar somatisk sjukdom som psykisk. Tvärtom är de flesta kollegor så rädda att fördröja en allvarlig diagnos att man hellre överutreder. Och att ta för många prover leder snabbt till falskt positiva fynd som kräver mer utredning och vips har man en iatrogen hypokondriker... Men det är svårt att hitta rätt balans. Även erkända hypokondriker kommer till slut få en dödlig sjukdom.

  • Haqvin 2015-12-15 20:36:51

    Ja, fler läkare borde vägra gå över gränsen till kvacksalveri, Student. ;-)

  • Student 2015-12-15 20:18:29

    @Veronica Petersson: Det finns absolut fall där diffusa symtom felaktigt avfärdats som psykiska, men på samma sätt så är det mången svårt lidande patient som genomgått undersökning efter undersökning som enbart spätt på en ond cirkel av somatisering eller hypokondri. Detta kallas förstärkning inom psykologin, och ett solklart exempel är hypokondriker som gång på gång söker vården med inbillat förmaksflimmer och som ej låter sig lugnas ens av upprepade undersökningar hos hjärtspecialist. Jag skulle våga påstå att det är minst lika vanligt att den somatiska vården missar ett somatiseringssyndrom än att man felaktigt klassar somatisk sjukdom som psykisk, men tyvärr är psykisk sjukdom stigmatiserat och ett ofta mycket känsligt ämne för patienter som är benhårt övertygade om att deras symtombild har kroppsliga orsaker. Här är historien ett utmärkt exempel med olika former av somatiseringssyndrom, som exempelvis telegrafsjuka, skrivmaskinssjuka, tapetförgiftning, amalgamförgiftning, oral galvanism, bildskärmssjuka, elallergi, chemtrails etc. Läkarens plikt är att bota, lindra och trösta, och i det ingår att sätta gränser och vägra gå över gränsen till kvacksalveri. Precis som MR skriver ovan så kan utläkt Borrelia ge restsymtom i likhet med många andra infektionssjukdomar, men att ge långa kurer med häxblandningar av antibiotika är banne mej inte att hjälpa patienten!

  • Student 2015-12-15 20:00:23

    Nu är medicinsk vetenskap inte fulländad, och man gör ständigt nya upptäckter där särskilt upptäckten av Helixobakter pylori ställde etablerad kunskap och behandling av magsår på ända. Således bör läkare vara ödmjuka med att det med säkerhet finns sjukdomar och syndrom som man ännu ej kan påvisa och givetvis vara noga med att inom rimliga gränser utesluta somatiska orsaker innan patienters symtom klassas som psykosomatiska. Samtidigt är det viktigt att inte agera sjukdomsdrivande och av missriktad välvilja eller ren stress låta exempelvis en hypokondriker få onödiga, dyrbara och kanske rent farliga undersökningar och behandlingar. Det är heller inte god etik att avfärda en somatiserande patient med anklagelser om simulering, utan man bör åtminstone försöka övertala patienten att exempelvis pröva samtal med psykolog för att försöka komma tillrätta med grundproblemet.

  • Student 2015-12-15 19:46:32

    @DL: Det är direkt oetiskt att anklaga hjälpsökande patienter för simulering utan att ha mycket god grund för det! Somatisering innebär ett för patienten upplevt kroppsligt lidande som orsakas av psykiska eller psykosociala problem, och sådana fall kräver ett professionellt bemötande med mycket respekt och empati. Grovt förenklat är skillnaden mellan somatisering och simulering att a) lida av exempelvis värk eller trötthet och inbilla sig att det beror på kroppslig sjukdom och b) ljuga och mot bättre vetande falskeligen utge sig för att ha ont eller vara trött för att vinna någon typ av fördel. Förstår du skillnaden?

  • Veronica Petersson 2015-12-15 19:15:10

    Att det är omöjligt att argumentera med bergfast övertygade aktivister är ju denna artikel ett uppenbart exempel på. Det vore intressant om vården för omväxlings skull kunde prenumerera på verkligheten, kanske skulle man lära sig något nytt. Att ta till "psykisk ohälsa"-diagnosen är förstås bekvämt och jag är absolut för lathet men just vad det gäller läkaryrket hade det varit önskvärt med åtminstone en liiiten gnutta engagemang och intresse för det man arbetar med.

  • Haqvin 2015-12-15 18:52:01

    En bra artikel i norska läkartidningen, som författaren har all heder av. Det är dock inga nyheter han beskriver, utan sedan länge välkända insikter. Kunskapen om att psyke och soma oupplösligt hänger ihop förändrar heller inte det faktum, att det går att skilja ohälsotillstånd åt i fråga om primära eller huvudsakliga orsaksfaktorer. Orsakerna kan t.ex. vara primärt eller huvudsakligen psykiska eller somatiska, vilket självfallet har mycket stor betydelse, både för hur ohälsan skall betraktas och för hur den lämpligast skall behandlas.

  • Mats Reimer 2015-12-15 17:27:07

    I dagens nummer av norska läkartidningen: Skillet mellom «psykisk» og «fysisk» står i veien for en integrert forståelse av mennesket. Vi er ikke et sinn og en kropp, men begge deler uatskillelig og på én gang http://tidsskriftet.no/article/3429788

  • Haqvin 2015-12-15 13:43:46

    Alltid lika trevligt att möta dig som förkämpe för psykosociala förklaringsmodeller, MR. Sorgligt, bara, att det inte också sker på andra tillämpliga områden. Och DL: Psykosomatisk ohälsa har inte ett dyft med simulans att göra!

  • DL 2015-12-15 12:38:13

    @ Daniel. Det finns. Jag säger "nej, jag tycker inte att det är så, du är simulant. Du får gå till en annan läkare som tycker annorlunda." Busenkelt.

  • Daniel Bremell 2015-12-15 09:58:11

    Tack Mats för din oförtröttliga kamp mot pseudovetenskap och vidskepelse och jag delar helt dina åsikter. Man önskar bara att det fanns ett strukturerat sätt att bemöta dessa patienter som utmynnar i någon form av förbättring i de upplevda symptomen.

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier