Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Mats Reimers blogg Publicerad 2016-04-28

Medier överdriver fästingfaran

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Entomologen Thomas Jaenson är professor i medicinsk entomologi i Uppsala och har forskat mycket på fästingar. Han är då och då ute i media och varnar för fästingburna infektioner, men hans opinionsbildning har nu slagit över i osaklig alarmism. Och han får god hjälp av TT som felciterar siffror från den artikel Jaenson kortfattat refererat i Läkartidningen.

TT skriver att franska forskare funnit att ”nästan hälften (45 procent) av de undersökta fästingarna bar på två eller flera patogener som misstänks kunna orsaka sjukdom hos människa”. Det är inte alls vad som stod i den franska artikeln. TT överdriver grovt, faktiskt en överdrift med drygt 100 procent om man så vill. (Dagens Medicin har publicerat TT:s text, siffrorna i den är dock korrigerade, redaktionens anmärkning).

Man kan nog säga att även orginalartikeln överdriver i sin titel: Co-infection of Ticks: The Rule Rather Than the ExceptionAv de insamlade vuxna fästingarna hade 55 procent inte något påvisbart smittämne trots att forskarna använde känslig PCR-metodik. Något mindre än hälften av fästningarna, 45 procent,  hade påvisbart DNA från någon av de undersökta patogenerna, och de flesta av dessa bar enbart på en patogen, i regel borrelia, bartonella eller Rickettsia helvetica (i detta område var TBE ovanligt).

Hos 54 av 267 fästingar kunde det påvisas DNA från mer än en patogen, alltså hos 20 %, inte alls ”nästan hälften” som TT påstår. Och att en fästing bär på DNA från en potentiell patogen är inte detsamma som att dessa mikrober verkligen överförs vid bettet och orsakar en symtomgivande infektion. Dessutom samlade de franska forskarna inte in fästingar som bitit människor, oftast är det nymfer som biter oss, utan äldre vuxna honor ute från naturen. Eftersom de äldre fästingarna sugit blod från fler djur har de kunnat plocka upp fler patogener än vad nymferna hunnit göra. Fästingar äter ju bara tre gånger under livscykeln, ett mål per stadium som larv, nymf och vuxen.

I en svensk studie där personer lämnade in fästingar som bitit dem hade en fjärdedel av fästingarna borrelia, men i bara 2 % av fallen utvecklades klinisk borreliainfektion och ytterligare 2,5 % verkade få en subklinisk infektion som självläkte. Det vanligaste är alltså att den fästing som biter dig inte bär borrelia, och även om den skulle göra det är sannolikheten 90 % att du ändå inte blir sjuk. Därför behandlas inte fästingbett profylaktiskt.

Men den som vistas mycket i skog och mark får räkna med att risken att någon gång i livet få borrelia är rätt stor, jag har i varje fall själv haft erythema migrans två gånger. Som tur är infektionen lätt att behandla, antibiotikaresistens har inte setts, och även utan behandling självläker infektionen oftast. Men ibland är diagnosen lurig, speciellt om patienten inte registrerat fästingbettet.

Sannolikheten för att bartonella eller Rickettsia helvetica skulle överföras och ge klinisk sjukdom är betydligt mindre än för borrelia, dessa diagnoser är rariteter i Sverige, även om det kanske finns ett visst mörkertal. De franska forskarna försöker vara nyktra och skriver att deras resultat ”raises questions about the possibilities of co-transmission of these agents to humans”.

Men Thomas Jaenson nöjer sig inte med att referera artikeln i Läkartidningen, han går glatt vidare och spekulerar mer fritt. Många fästingassocierade sjukdomar hos människan anses vara orsakade av hittills okända mikrober. Förmodligen sprider denna fästing flera patogena mikrober som ännu är okända för vetenskapen.”

TT hakar tacksamt på med rubriken Fästingar farligare än man trott och blandar samman den franska artikeln med Jaensons spekulationer: ”Nya forskarrön visar att fästingar av den art som finns i Sverige sannolikt sprider sjukdomar som ännu är okända för vetenskapen”.

Aftonbladets medicinreporter Mary Mårtensson gick ännu längre i artikeln De blir misstrodda - nu kanske de kan få hjälpHär gissar Mårtensson att de patienter som sökt sig utomlands för att få extrema antibiotikabehandlingar mot påstådd ”kronisk borrelia” måste ha någon annan fästingburen infektion, och hon tycks mena att psykiska besvär inte är är på riktigt.

Dessa patienter kanske helt enkelt har smittats av andra sjukdomsalstrande mikroorganismer än borrelia när de blev fästingbitna. Eller så kan de ha smittats av andra mikroorganismer samtidigt med borrelian, som orsakar sjukdomar okända för vetenskapen. … Dessa patienter kanske inte är så friska som läkarna tror. Utan tvärtom – svårt sjuka på riktigt.” Aftonbladets löpsedel kan vi nog inte hålla Mary Mårtensson ansvarig för, men den var lika braskande: ”Nytt forskarlarm: Därför är FÄSTINGAR FARLIGARE än du trodde - sprider OKÄNDA SJUKDOMAR  Expert: Vården kan inte ställa rätt diagnos”.

I intervjun med TT ger sig även Jaenson, som inte är läkare, in på det minerade fältet ”kronisk borrelia” och hävdar att patienter med medicinskt oförklarliga symtom nog har rätt när de själva hänför symtomen till fästingburna infektioner. ”Det finns ett antal människor med sådana infektioner och som tycker att de är sjuka, och som går från den ena läkaren till den andra utan att få en korrekt diagnos på vad orsaken är …Jag tror att en hel del av de här patienterna har helt rätt, men vården har inte kunskap eller kapacitet att ställa rätt diagnos”.

Mot den gissningen kan man ställa erfarenheterna från Uppsala där Centrum för Vektorburna Infektioner grundligt utrett drygt 70 sådana patienter som Jaenson talar om, och inte i ett enda fall hittills funnit bevis för att patientens symtom skulle bero på en pågående infektion. Däremot har CVI remitterat en del patienter vidare till reumatolog eller neurolog.

Thomas Jaenson har förmodligen rätt i att fler fästingburna infektioner efter hand kommer upptäckas, speciellt hos immunsupprimerade patienter, men precis som med Neoehrlichia mikurensis kommer det främst vara en angelägenhet för infektionsläkare som ställs inför ovanliga eller svåra sjukdomsbilder. För oss andra är det viktigaste att ha goda kunskaper om TBE och borrelia (så att man inte förskriver fel sorts antibiotika).

På Sørlandets Sykehus i Kristiansand ligger Norges Flåttsenter, Nasjonal kompetansetjeneste for flåttbårne sykdommer. (Fästing kalles flått på norsk.) De har gett en kommentar till TT-artikeln som spridits även i Norge. Jag är säker på att även svenska borreliaexperter inom kort kommer ge Thomas Jaenson svar på tal.

Kommentarer

  • C Olsson 2016-09-15 17:58:26

    Såg nu på nätet att man har diagnosticerat en (1) person med borrelios på CVI, vilket innebär att Mats (ännu så länge i alla fall) har lite större erfarenhet av borrelios. :)

  • C Olsson 2016-05-12 15:59:56

    Mats skriver: "Mot den gissningen kan man ställa erfarenheterna från Uppsala där Centrum för Vektorburna Infektioner grundligt utrett drygt 70 sådana patienter som Jaenson talar om, och inte i ett enda fall hittills funnit bevis för att patientens symtom skulle bero på en pågående infektion." Min kommentar: Då har CVI ännu inte någon erfarenhet av mer svårdiagnosticerade och/eller komplicerade och därmed mer svårbehandlade borreliafall, enligt min mening.

  • C Olsson 2016-05-07 00:57:43

    Nu var jag iofs mest intresserad av vilka källor som Dr Grym hade hämtat all sin info från, men jag har nog hittat dom själv. Det var tydligen översatta klipp från en norsk läkares artiklar samt klipp från en länk (från TCM) där en svensk person gjort någon sorts sammanfattning av olika info gällande Artemisia annua.

  • Exilapotekare 2016-05-03 19:54:39

    @Dr Grym - tack för förklarandet att du inte har tillräcklig kunskap om vetenskaplighet. @C Olsson - ska bli spännande att se vad Dr Grym svarar. Det finns åtminstonde inga publicerade studier att tillgå.

  • Dr Grym 2016-05-03 18:13:53

    Ur boken om ”Tu YouYou” framgår att Tu YouYou först genom att studera ”A Handbook of Prescriptions for Emergencies” av Ge Hong från 340 e Kr fann lösningen på hur hon skulle framställa verksamt Artemisinin: ”Blöt en handfull Artemisia annua i två liter vatten; extrahera juice från vattnet och dricka det”. Ett antal referenser finns för att Artemisia annua använts under årtusenden för malariabehandling, bland annat i Tu YouYou:s bok. Det angivna årtalet var däremot ett feltryck, och huruvida Tu YouYou:s forskning grundar sig på de antika texter och recept hon redan i sin ungdom studerade är möjligen av akademiskt intresse. I Vetenskapens värld uttrycktes dock att man inte behövde leta i havet utan kunde begränsa sig till ett akvarium för att finna rätt medel. POÄNGEN var dock frågan om Artemisia annua kan vara verksamt också vid Borreliainfektion, samt hur de syntetiserade preparaten ökar risken för antibiotikaresistens?

  • C Olsson 2016-05-03 17:32:54

    Nu skall vi se om jag har förstått detta rätt. Dr Grym menar alltså att Artemisia annua skulle kunna fungera på sk "persisters" (borrelia), vilket var vad jag frågade Dr Grym om i en tidigare kommentar. Då är frågan, räcker det att enbart behandla med Artemisia? Undrar också lite över vilka källor som Dr Grym har använt.

  • Mats Reimer 2016-05-02 21:15:53

    @"Dr"Grym - När jag läser vad YouYou själv skriver i Nature verkar INTE artemisia varit allmänt vedertaget i TCM "we carried out an intensive review of the literature. The only reference relevant to use of [Artemisia annua] for alleviating malaria symptoms appeared in Ge Hong's A Handbook of Prescriptions for Emergencies". Och denna djupdykning i ålderdomliga texter skedde EFTER att man genom mer förutsättningslöst testat hundratals växtextrakt i sin musmodell och dragit en vinstlott mer av en slump. -- http://www.nature.com/nm/journal/v17/n10/full/nm.2471.html --- och 1920 hade Mao inte ens bildat Kinas kommunistparti? Revolt mot vilket nationalgarde, Kina var väl då uppstyckat mellan olika fristående krigsherrar?

  • Exilapotekare 2016-05-02 20:50:59

    @Dr Grym - kan du vara vänlig och ge lite referenser för dina påståneden om artemisinins effekter under 1920-talet. De motsäger uppgifterna lämnade av Tu Youyou och den kinesiska vetenskapsakademin.

  • Dr Grym 2016-05-02 18:24:45

    forts II: Konventionellt naturligt producerar artemisinin genom extraktion av Artemisia annua biomassa minimerar däremot risken för resistensutveckling. Helväxt av Artemisia annua har också visats bromsa utvecklingen av resistens mot syntetiska malariadroger och övervinna resistens mot syntetiskt artemisinin.

  • Dr Grym 2016-05-02 18:23:28

    MALARIA Som bekant delades 2015 års Nobelpris i Fysiologi eller Medicin av den kinesiska vetenskapskvinnan Youyou Tu för återupptäckten av Artemisia annua, qinghaosu, 青蒿素, sommarmalört, för behandling av malaria. Det medicinska värdet av hela läkeväxten Artemisia annua har varit känt för Ayurvedisk Medicin och Traditionell Kinesisk Medicin i minst två tusen år för behandling av bland annat malaria. I Kina rekommenderades sommarmalört mot feber exempelvis redan 340 f Kr. Bland annat under Mao Zedongs revolt mot nationalgardet 1920 kurerade Artemisia annua tiotusentals soldater från malariainfektion. Artemisia har i sig en antiseptisk, antihelmetisk, insekticid och expektorerande effekt. Med Bill Gates finansiering har industrin utvecklat derivat - och därför sannolikt också resistens - via halvsyntetiska, helsyntetiska respektive en prekursorförening som produceras med hjälp av genetiskt manipulerad jäst av artemisinin. forts

  • Dr Grym 2016-05-02 18:20:41

    BORRELIA Vore det intressant att undersöka Artemisia annua för behandling av bland annat Borrelia? Forskning om borreliaspecifika cirkulerande immunkomplex presenterades 2008 av Brorson och Bjark vid borreliakonferensen i Irvine, California, där det visades att denna malariamedicin dödar intracellulära Borreliamikrober. TREMATODER När man i Kina letade efter nya anthelmintika för snäckfeber gjordes den slumpartade upptäckten att artemisinin var effektivt mot schistosomer, mänskliga blodlevermaskar, som är de näst vanligaste parasitinfektionerna efter malaria. Artemisininer har senare visat sig besitta aktivitet mot ett brett spektrum av trematoder. CANCERBEHANDLING Sedan 2005 har över 400 vetenskapliga studier publicerats som visar en tydlig anticancereffekt utan oönskade bieffekter av artemisininpreparat. Det har dock ännu inte etablerats som cytostaticum.

  • C Olsson 2016-05-02 13:56:34

    Så här yttrar sig en aktiv borreliainfektion enligt Dr Burrascano (ett klipp från ILADS riktlinjer): "It has been observed that symptoms will flare in cycles every four weeks. It is thought that this reflects the organism’s cell cycle, with the growth phase occurring once per month (intermittent growth is common in Borrelia species)."

  • C Olsson 2016-05-01 17:53:01

    @Hans, tack för svaret, sk "persisters" är en möjlig orsak till behandlingssvikt och anses vara ett större problem när patienten varit sjuk en längre tid innan behandling. Källa (bland annat): Professor Ying Zhang.

  • Hans 2016-05-01 17:46:36

    Själv tycker jag denna studien är mer intressant. http://aac.asm.org/content/early/2015/05/20/AAC.00864-15.abstract Här lyckas man visa att en del av borrelian överlever standard antibiotika kur genom om inta vad dom kallar "persister" form. Detta skulle i teorin kunna vara en förklaring till varför många blir bra efter en standard antibiotika kur och vissa inte. Förklaringen skulle kunna vara att flertalet personen har ett bra immunförsvar efter antibiotika kuren som tar död på resterande infektion och de personer som får PTLDS har dåligt immunförsvar och därför aldrig lyckades döda resterande infektion.

  • Hans 2016-05-01 17:24:38

    Intressant länk Mats Reimer. Lade märke till att dom är noga med att det gäller EM och tidig NB. Vad gäller för alla med sen borrelia ?

  • Mats Reimer 2016-05-01 15:31:49

    Well, om en anonym "Dr" klipper och klistrar text från en känd alternativläkare, men utan att ange källan, så får du förlåta om jag inte lägger tid på att debunka varje påstående. Istället fick ni tips om en färsk review från amerkanska experter. Det måste inte vara sant för att det står i JAMA, men det är ändå en mer trovärdig källa än "DrGrym"...

  • Lars W 2016-05-01 12:29:59

    Och C. Olsson: En mycket intressant fråga som jag tror att många (inklusive undertecknad) är intresserade av att få veta mera om! T ex verkade ju inte den nyligen publicerade (och hyllade) PLEASE-studien borra ytterligare i just detta.

  • Lars W 2016-05-01 12:21:11

    Mats: Som vanligt väljer du (som den värsta skvallerjournalist) att fokusera uppmärksamheten på något ganska ovidkommande. Du tycker ju uppenbarligen att konspirationsteorier är ganska roande, och det gör jag också. Där är vi nog helt överens. Men tycker du inte att denna debatt blir mer givande om man istället fokuserar på det vi vet är sant och det vi vet att vi ännu inte vet?

  • Mats Reimer 2016-05-01 07:31:16

    @Dr Grym. Lite pinsamt att du google-översatt någon annans text från norska... Jag blev misstänksam när du översatt "cysta" med "urinblåsa". Och så hittade jag texten här: http://nnh.no/article.aspx?subid=1025 Dr Øverbye är en "alternativ" norsk allmänläkare i Arendal. Synd att klippte bort den mest konspirationsteoretiska delen där Øverbye menar att det var avdankade nazi-forskare som släppt ut borrelia vid forskningsanläggningen Plum Island nära Old Lyme...

  • Mats Reimer 2016-05-01 07:18:24

    Och vill man ta del av vad amerikanska infektionsläkare anser: http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=2516719 Diagnosis, Treatment, and Prevention of Lyme Disease, Human Granulocytic Anaplasmosis, and Babesiosis - The efficacy of oral doxycycline, amoxicillin, and cefuroxime axetil for treating Lyme disease has been established in multiple trials. Ceftriaxone is recommended when parenteral antibiotic therapy is recommended.

  • C Olsson 2016-04-30 19:19:15

    Många kommentarer från Dr Grym. Har Dr Grym några synpunkter på hur man skall kunna "rå på" sk "persisters" som (om jag förstått saken rätt) inte enbart är cyst form (även benämnt "round bodies"), samt vet Dr Grym hur ett återfall eller en (fortfarande) aktiv borrelios yttrar sig?

  • Dr Grym 2016-04-30 19:00:43

    BLOT Ett andra test är BLOT som använder samma metod som ELISA, men antigenerna sprids nu utanför en gel-strip med elektrisk ström så att de olika antigenerna delas upp. Vid positivt test mot antikroppar från patienterna bildas en reaktion med färgade band på gelen. I laboratoriemiljö, där BLOT och ELISA testas mot kända prover som laboratoriet tillverkar, är sensitiviteten och specificiteten hos ELISA och BLOT över 95% för båda testerna.Den amerikanska läkemedelskontrollen FDA enades 1995 om att ändra riktigheten/berättigandet hos testerna. Företaget SmithKlineBeecham sökte då om att marknadsföra vaccin mot fästingar gjord av OspA- och sedan OspB-proteiner. För att kunna testa för borrelia måste dessa proteiner tas bort från testerna, annars skulle laboratorierna kunna förväxla positiva resultatet av OspA och OspB, som framkallats av Borrelia, med värden som producerats av vacciner. Vid en konferens i Dearborne i USA 1995 togs därför dessa två viktiga markörer bort från testerna, och efter 1995 var alla ELISA och BLOT tester sämre över en natt! Långvarig terapi är inte vägen till den slutliga lösningen; ofta är det vägen mot bakteriell resistens, vävnadsskador och biverkningar av antibiotika. - Avslut

  • Dr Grym 2016-04-30 18:59:40

    ELISA Från 1960-talet har det funnits en serumagglutination som kallas ELISA (Enzyme Linked Immune Serum Antibody test) som gör det möjligt att upptäcka mängden antikroppar mot bakterier och allergener i serum hos sjuka patienter. Testet består i det faktum att laboratoriet har färdiga ”köp-antigener” som är framställda av laboratorium-Borreliaarter, och så kallade rekombinanta antigener framställda genom genteknik. Om patienten är infekterad med den Borreliatyp som har antigener som liknar dem som laboratoriet har i sin blandning, kommer patientens blodserum redan ha antikroppar som också kommer att reagera med laboratorie-mixen. Provet visar sig då med en kraft som är proportionell mot patientens förmåga att skapa immunsvar mot de bakterier som han eller hon själv är infekterad med. ELISA är därför redan från början baserad på vissa villkor: Det måste finnas en likhet mellan laboratorie-mixen av antigener och de antigen som patientens Borreliatyp och inte minst stadium (bakterien är pleomorf!) för att testet ska påvisas. Och ännu viktigare: patientens immunsystem måste kunna svara. Eftersom många kroniskt sjuka har defekt immunförsvar lyckas de inte framställa tillräckligt med antikroppar för att ELISA ska påvisas. Av intensiva infektioner blir alla antikroppar, som patienten skapar, uppbundna av ett överflöd av bakterier, så att det i serum inte är tillräckligt av fri antigen till att varken ELISA eller BLOT visar sig. Denna mardröm kallades: de seronegativt sjuka. Forts IV

  • Dr Grym 2016-04-30 18:58:58

    Thomas Bayes, en engelsk präst, skrev 1762 en avhandling om vetenskap, som senare blev grunden för Bayesiansk statistik.Tillämpar man Bayesiansk är statistik på ELISA blir resultaten inte särskilt uppmuntrande. I en omfattande undersökning av College of American Pathologists på 516 laboratorier i USA kunde ELISA-tester på Borrelia bara skiljas ut med 45% noggrannhet! Eftersom det att kasta mynt med krona och klave ger rätt svar i 50% av fallen, kunde man lika gärna använda den metoden i stället! Forts III

  • Dr Grym 2016-04-30 18:56:39

    U731 Den japanska forskargruppen som kallades U731 bedrev intensiv forskning på bakterier, svampar och virus och använde krigsfångar som försöksdjur! U731 forskarna erkände tidigt att spiroketer var pleomorfa och att de inte har betedde sig som de flesta bakterier, utan mer agerade som en svampart! Mot slutet av andra världskriget upptäckte de också att penicilliner som rekommenderades som terapi inte hade någon effekt. Mikroben dog inte, den ändrade sin form och blev bara annorlunda och mer kronisk. 1982 upptäckte den schweizisk-amerikanske zoologen William Burgdorfer vid Rocky Mountain Research Center att fästingar som sänts till dem från Old Lyme County innehöll en helt ny typ av Spiroketer i sitt tarmsystem, liksom en parasit som var känd som mikrofiliaris. Spiroketen identifierades först med mörkfältsmikroskopi och artbestämdes senare med hjälp av fluorescensmikroskopi. Borrelia är sannolikt inte att betrakta som en helt vanlig bakterie, utan hör till en grupp av pleomorfa parasiter som har två livscykler; en i den parasit som bär smittan och en helt annorlunda livsform hos värden: den formerar sig och ändrar form, genstruktur och beteende enligt värdens kemi, syra/bas-balans, immunsystem och antibiotika som intas av värden. forts II

  • Dr Grym 2016-04-30 18:55:44

    När Otto Obermeier 1868 upptäckte det vi kallar Borrelia hade man redan en intensiv debatt i den fransk-germanska medicinen mellan den självlärde vaccinforskaren Louis Pasteur och mikroskopisten och farmaceuten Antoine Bèchamp. Pasteur höll sig till teorin om att infektionssjukdomar endast var ett uttryck för bakteriens egenskaper. Bèchamp hävdade att sjukdom var ett samspel mellan patientens hälsa och mikroben och att man med god allmän hälsa mycket väl kan ha bakterier i kroppen utan att bli sjuk av dem. Pasteurs argument visade sig i efterhand vara byggda på delvis förfalskade journaler; men eftersom han hade skapat en enormt lönsam vaccinindustri var hans fel urskuldat och hans produkter en av grundpelarna för dagens medicinska industri. Bèchamp som bevisligen aldrig förfalskade sina fynd, blev grundare av pleomorfismen. Sjukdom är kroppens reaktion på en sjukdomsorsak. Lymeborrelios är därför kroppens reaktion på mikroben. Reaktionerna är dels immunologiska, dels reaktion på bakterietoxiner och dels skador på vävnad som framkallas av mikroben. Eftersom skador och immunsvar kan förekomma i varierande grad i olika vävnadstyper har Lymeborrelios en särskilt komplex uttrycksform som till stor del beror på patientens allmänna hälsa och immunsystemets sundhet när bakterier kommer in i blodströmmen från blodsugande fästingar. Forts 1

  • Dr Grym 2016-04-30 18:54:46

    Lymeborrelios: några aspekter på en infekterad debatt Historien började 1868. Monomorfismen: en bakterie – en form. Kochs postulat: att när man undersöker en sjuk, kan man från den sjuke ta fram den patogena mikroben, renodla den, artbestämma den och injicera den i ett djur som får samma sjukdom. Från djuret kan man hämta ut samma form av bakterier som från patienten. Denna teori är fortfarande den ”gyllene standarden” inom mikrobiologin, ett antagande som inte stöds av fakta. 1907 upptäckte forskare att spiroketen inte bara såg ut som en tvinnad tråd (därav namnet spiroket). Den visade sig kunna ändra sitt utseende vart eftersom värden ändrade sig. Den kan se ut som en tråd, en korv, ett litet frö, bita sig i svansen och bilda en ring eller inrymmas i en cysta (urinblåsan) som fungerar som en ”överlevnadskapsel”. Länge ansågs Borreliainfektionen endast framkalla en mild febersjukdom, Febris recurrentis, som man ansåg endast krävde en kortvarig antibiotikakur. Forts

  • Lars W 2016-04-30 10:24:29

    Och jag tycker nog att det är intressant att följa din blogg även om, eller på grund av, att våra uppfattningar om den aktuella situationen skiljer sig kraftigt på några punkter. Vi har åsiktsfrihet i det här landet. Men jag tycker att man ska vara tydlig i att skilja på fakta och de uppfattningar som tolkningen av fakta innebär.

  • Lars W 2016-04-30 10:14:53

    Och för övrigt måste man nog betrakta forskningsresultat som bitar i ett pussel. Jag tycker att du inte är helt seriös med det sätt som du beskriver användbarheten av denna studie. Jag misstänker att det slutgiltiga syftet med studien inte bara är att fastslå fästingars normalflora som du så raljant påpekar. Men å andra sidan har du ju redan din uppfattning klar eller hur? Vi behöver ingen ytterligare forskning på detta område...

  • Mats Reimer 2016-04-30 10:11:17

    Jag kan inte se din angivna epostadress, det är till för redaktionen. Varför tror du jag är rädd? Då hade jag inte utsatt mig för patientföreningens vrede. Vet du att deras ordförande startat en namninsamling för att hindra mig att blogga vidare?

  • Lars W 2016-04-30 10:04:37

    Lars W och Lars är inte samma person. Min email finns registrerad med samtliga kommentarer. Jag tycker att u berör pudelns kärna i ditt inlägg, dvs "varför acceptera diagnoser som är fel?". Hur vet vi med säkerhet vad som är rätt och fel och vad som är pseudo eller inte? Vad är du så rädd för? Sanningen? Jag förstår inte? Och förklaringen på skillnaden mellan 14 dagar oralt (läkemedelsverket) eller 30 dagar IV (eucalb), om den är något annat än ett uttryck för osäkerhet, lär nog dröja.

  • Mats Reimer 2016-04-30 09:44:13

    @Lars med eller utan W (varför inte skriva hela namnet?) Jag har inte kritiserat de franska forskarna för något annat än deras artikelrubrik. Säkert kan deras fynd vara en liten liten pusselbit i att förstå fästingar och deras normalflora bättre. Men artikeln ger ingen ledning för läkare eller patienter. En analogi: om du gör PCR på prov från munhålan på ett stort antal hundar kommer du sannolikt finna mängder med olika bakterier, säkert även virus och svamp för PCR är en känslig metod. Av detta följer förstås inte att det är vanligt med "co-infektioner" vid hundbett. Det vanliga läkare måste veta är sårrengöring är viktigt, att man skall vara försiktig med att sy igen, att man inte behöver ge tetanusvaccin (om det inte kommit jord i såret) och att en tidig sårinfektion skall misstänkas vara pasteurella och att man måste välja antibiotika efter det i första hand. Som jag ser det har pseudoinfektioner, pseudoendokrinologi och "näringsbrister" blivit de vanligaste felaktiga diagnoser som personer med medicinskt oförklarliga symtom antingen ges av alternativbehandlare eller själva läser sig till på nätet. Jag har inget svar på hur man hjälper personer med MOS, och jag förnekar inte deras upplevelser eller lidande, men man hjälper dem inte genom att acceptera diagnoser som är fel.

  • Lars 2016-04-30 09:09:45

    Om det är MR skriver Centrum för Vektorburna Infektioner ej funnit något från 70 väldigt sjuk personer. Är provmetoderna tillförlitliga ? Bör man överväga sända till Tyskt lab för utvärdera svar från dem ? Bör man använda även mörkfältsmikroskop som Professor Björn använt ? Är Borrelia lät behandla ? Verkligheten visar ej så är fallet. Läkare utgår från resultat vad forskare hårt jobbat för få fram. Den inbillningssjuka läkare kommer hävda att alla dessa sjuka är inbillningssjuk. Det vi ser är allvarligt sjuka personer och sjuktalen ökar. För de som vill bota så finns mycket att göra för finna orsak. Får mig tänka på HIV och dess allmänna protester och misshandel av många sjuka på den tiden. Även då motarbetade vissa läkare sjukdomen. När allmänheten protesterade började forskning och vi ser nu resultatet. Det visar att inom läkare finns vissa som vill blunda Det vi alla kan se är massor är väldigt sjuka och läkarens ansvar och jobb är utreda orsaken för finna bot.

  • Lars W 2016-04-30 08:02:50

    Här presenteras forskning kring fästingöverförda sjukdomar som i vanlig ordning sablas ner totalt. Det finns ingen anledning till oro. Vi kan allt. Samtidigt skryter man med att NCVI hittills har lyckats hjälpa 0 av 70 patienter som ett argument i debatten. Jag påstår definitivt inte att allt elände beror på fästingöverförda patogener,men hallå. Kan någon hjälpa mig att förstå vad det är som händer?

  • Mats Reimer 2016-04-30 07:45:46

    Hej Hans, jag är inte allmänläkare utan barnläkare. Det är klart att det kanske inte är lätt på vårdcentralen att misstänka infektion när patienten inte har feber. Men har patienten svårläkta sår, märklig blodbild, artrit, leverpåverkan, meningism, encefalit, eller onormalt svullna lymfkörtlar lär hen nog remitteras vidare till sjukhus. Dock är det här många fler, och ofta betydligt allvarligare diffdiagnoser än fästingsmitta som får övervägas. Har patienten normalt fysikaliskt status och normala rutinprover är infektion av betydelse så gott som uteslutet, och en positiv borreliaserologi då i regel falskt positiv. Det tror jag även TJ skulle hålla med om.

  • C Olsson 2016-04-30 03:42:50

    @Lars W, att uppgifterna gällande hur pålitliga ELISA-testerna är varierar beror på att det finns ett antal olika ELISA-test. Nyare ELISA-test funkar nog lite bättre än "slantsingling" vid en sen borrelios. Och signatur "läkare" talade om patienter som fått diagnosen kronisk borrelios och då borde ju faktiskt svensk rekommenderad behandling för kronisk (dvs, sen) borrelios ha effekt i dom allra flesta fall, men han hade tydligen råkat på flera personer som inte hade haft någon effekt alls av antibiotikabehandling.

  • C Olsson 2016-04-30 02:20:11

    @Sven Román, tack för ditt svar. Dock är den senaste uppskattningen av antal borreliafall i Sverige numera 40 000 fall/år. Källa (bland annat): ScandTick. Men jag var faktiskt inne på dom fall som får tillbaka symptomen igen efter avslutad behandling, dvs om en ytterligare infektion, som faktiskt inte ens behöver vara fästingburen utan det kan ju tom vara en reaktiverad latent infektion, kan innebära att man inte har lyckats "slå ut" borreliainfektionen med rekommenderad behandling för borrelios. Och då kvarstår ju borreliainfektionen, som du alltså ansåg var en av dom mer allvarliga fästingburna infektionerna.

  • Sven Román 2016-04-29 23:04:22

    @C Olsson: Självklart är det inte bara svåra sjukdomar vi läkare ska bry oss om. Men i allmänhet så behövs det inte så mycket insatser från vår sida for beskedliga tillstånd som sällan blir allvarliga. Harpest är ett sådant exempel, nästan alltid dödlig för harar men självläker oftast hos människa. De två allvarliga fästingburna sjukdomarna, TBE och borrelia, har ett annat sjukdomspanorama och en annan utbredning. TBE ger hjärninflammation, drabbar i genomsnitt 150-200 personer/år i Sverige, och cirka 30% (45-60 personer) får bestående men. I enstaka fall leder infektionen till döden. Borrelia drabbar 5000-10000 personer i Sverige årligen, kan ge utdragna och svåra symtom som t ex neuroborrelios, ger ibland kvarstående men (framför allt om den är obehandlad) och leder ibland till döden, vilket utifrån antalet smittade är mycket sällsynt.

  • Lars W 2016-04-29 23:04:19

    Dessutom verkar våra ELISA-tester enligt vissa uppgifter (fast uppgifterna varierar kraftigt ska sägas) vid sen borrelios vara ungefär lika träffsäkra som slantsingling, men jag kanske är felunderrättad?

  • Lars W 2016-04-29 22:59:00

    @läkare. Är dina påståenden av anekdotisk karaktär eller är dom statistiskt säkerställda, dvs att ingen blivit bättre av längre behandling? Läkemedelsverket anger som exempel 10-14 dagars oral behandling vid neuroborrelios medan eucalb anger 10-30 dagar IV. Ni är uppenbarligen inte helt överens om vad som är en tillräcklig behandling i det som ni kallar "den normala vården". Eller beror det är bättre virke i oss nordbor?

  • Hans 2016-04-29 22:24:14

    Jag hoppas fortfarande på svar av Mats Reimer.

  • C Olsson 2016-04-29 22:17:04

    Rickettsia helvetica: "Fästingsmittan stoppade 19-årige Peters hjärta" http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17042611.ab

  • Mats Reimer 2016-04-29 22:16:30

    Jag hoppas fortfarande på svar från Aftonbladets Mary Mårtensson och anonym TT-skribent.

  • C Olsson 2016-04-29 22:00:24

    Nej Mats du frågade om L+M:s mikroskopimetod och i det fallet så får du nog istället fråga L+M. Men om du har några frågor om några av mina publicerade bilder så kanske jag kan svara dig.

  • Mats Reimer 2016-04-29 21:39:24

    Jag frågade dig eftersom du skrivit artikel tillsammans med dem. Laane, M. M., Olsson, C.C., Mysterud, I., Longva, O. og Schumacher, T. 2010. Flaatt og Hjortelusflue - viktige sykdomsvektorer under spredning i norsk natur. Biolog 28 (3 -4) 70 - 85.

  • C Olsson 2016-04-29 21:00:11

    Mats skriver: " Däremot har CVI remitterat en del patienter vidare till reumatolog eller neurolog." Enligt uppgift från en person som har frågat professor Björn Olsen gäller detta ca 20% av patienterna och gällande resten av patienterna är problemet ännu inte löst. Har även fått veta ryktesvägen att en av dom som hade hänvisats till neurolog inte togs emot pga att man ansåg att det inte var något neurologiskt. När det gäller L+M mikroskopimetod så får du nog ta upp detta med L+M.

  • Mats Reimer 2016-04-29 20:48:32

    @Läkare: Tack för ditt vittnesbörd. @C Olsson: Jag tänkte skriva en blogg om den nya artikeln om Mysterud-Laanes misslyckade blodmikroskopi. Du får gärna maila mig om du har mer info än vad som står i artikeln Validate or falsify: Lessons learned from a microscopy method claimed to be useful for detecting Borrelia and Babesia organisms in human blood

  • C Olsson 2016-04-29 19:55:24

    Som en del kanske vet, så försöker man ju förstå varför vissa personer inte blir friska efter rekommenderad behandling för borrelios och en möjlig förklaring är att patienten även har smittats med något ytterligare av fästingen. Men nu tycks det alltså vara så att några enbart anser att det är borrelia eller TBE som är svåra sjukdomar (och att dom andra smittorna inte är bevisat farliga och/eller existerande i Sverige), men att en borreliainfektion kanske kvarstår efter behandling (pga att patienten även har någon ytterligare infektion och/eller immunbrist) är tydligen så himla viktigt.

  • C Olsson 2016-04-29 19:44:14

    @Läkare. Om antibiotika nu inte haft någon effekt alls vid kronisk borrelios (dvs, en borreliainfektion som har pågått i mer än 6 månader) så hade man säkerligen tagit bort svensk rekommenderad behandling för kronisk borrelios ur dom svenska behandlingsrekommendationerna. Har man gjort det?

  • Läkare 2016-04-29 19:35:04

    På min klinik har vi många patienter med oförklarade symtom. Vi diskuterar mellan kollegor och lyssnar på dessa patienter ödmjukt med insikt att vi inte vet allt. En sak vet vi dock: Flera har behandlats under diagnos kronisk borrelia både i Sverige och i utlandet och ingen, jag upprepar ingen, har blivit bättre. Historierna från patienterna vittnar om hårresande mängder och längder på diverse läkemedel. Det är dessa ovetenskapliga behandlingar som borde ifrågasättas. Att kollega Reimer klär skott för att försöka framhålla rim och reson i debatten är bara att beklaga.

  • C Olsson 2016-04-29 19:03:03

    @Sven Román, barn och ungdomspsykiater. Om jag förstår dig rätt så är det alltså enbart svåra sjukdomar som läkare skall bry sig om? Det norska flåttsenteret (som Mats länkar till) skriver följande om anaplasma: "Dødelig utgang er beskrevet hos eldre og immunsvekkede personer."

  • Lars W 2016-04-29 12:47:55

    Om någon insinuerar att det underlag på vilket våra svenska riktlinjer vilar, i vissa fall är bristfälligt (vilket är ett konstaterat faktum) eller antyder att några av de patienter som befinner sig i limbo i svensk sjukvård skulle kunna vara offer för dessa bristfälliga riktlinjer, dvs på något sätt antyder att vi i vissa fall behöver bättre metoder för diagnos och behandling, så utsätts denne (t ex TJ) för en korseld av guds nåde. Det är mycket svårt att begripa anser jag.

  • Mats Reimer 2016-04-29 11:56:00

    Professor Björn Olsen kommenterar i Läkartidningen: "Ingen anledning till oro. ... Co-infektioner är vanliga i fästingar, men kliniska co-infektioner mycket ovanliga för att inte säga direkt sällsynta hos människor..."

  • Hans 2016-04-29 11:27:31

    @Sven Román. Har inte Pia Forsberg hittat Babesia hos 2 fästingar samt antikroppar hos 4 patienter ?

  • Exilapotekare 2016-04-29 10:33:53

    @Sara Culler - det är inte jag som kallar ILADS guidelines för "low evidence" och "very low evidende", det är deras egen GRADE-värdering! Har du ens läst deras guidelines? Vad gäller mitt alias är det baserat på att jag under flera år arbetat utomlands men det är klart att du får ha fördomar.

  • Dr Orange 2016-04-29 10:04:27

    Det finns tre sorters lögner: lögner, förbannade lögner och statistik. För att den forskning som bedrivs ska ha någon som helst relevans, måste man vara säker på att all provtagning som sker i borrelians och borreliasjukdomars namn (amen) är 100%-ig och korrekt. Till de som tror att dagens bakteriediagnostik är 100%-ig, eller ens 20%-ig för den delen, har jag primprima sjötomter i Fukushima att sälja.

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-04-29 09:43:04

    @C Olsson: Du skriver: "Nyligen har det rapporterats att Rickettsia helvetica kan vara orsak till febril sjukdom efter fästingbett i Sverige." och undrar om jag även avfärdar detta som spekulationer. Påståendet att det kan vara orsak till febril sjukdom avfärdar jag inte, men eftersom professorn skriver "kan" så finns det ju inga bevis ännu, och då är det de facto en spekulation. Du anger också harpest som en sjukdom som kan orsakas av fästingar. Jag skrev att fästingar orsakar två svåra sjukdomar, och avser då TBE och borrelia. Harpestbakterien förekommer i två varianter, en mer aggressiv variant i Nordamerika och en mildare i Skandinavien. Den mildare infektionen spontanläker inom några veckor, dödligheten är mycket låg. Precis som du beskriver finns fyra smittvägar, fästing är inte den vanligaste. Här insinuerar du också att jag betraktar detta som spekulation. Att harpest kan smitta via fästingar är klarlagt, således inte spekulation. Men att hävda att fästingar i Sverige orsakar svår harpest återstår att bevisa.

  • Mats Reimer 2016-04-29 09:29:04

    Hej David, jag engagerade mig i "kronisk borrelia" eftersom den höll på att bli den nya elallergin. Då jag inte är expert låter jag oftast infektionsspecialister och borreliaforskare faktagranska texterna i förväg. Så även denna gång. Men eftersom jag inte kollat om det var ok att sätta ut deras namn kan jag inte göra det här. När jag skrev om borrelia på DN-debatt var det Leif Dotevall som faktagranskade.

  • Sara Culler 2016-04-29 08:15:54

    @Exilapotekare. Ditt anvandarnam staller fragor som vacker fordomar... Att du kallar ILADS for "low evidence" understryker bara din okunskap i fragan. ILADS hamtar sin information fran manga artionden av studier bade inrikes och internationella. Dessa studier, vill jag aven understryka, ar fria fran intressekonflikt. Aven du skulle kanske ta och fortbilda dig i amnet. Det ar internationellt sett skandalost att ett land, med sa gott rykte som Sverige har, ar sa besudlat i fragan om lakarvetenskapen nar det kommer till fastingsjukdomar. Markligt ar det ju kanske nar lakare staller sig over forskningen. Forskning som trots allt lagt grunden for den medicinska vetenskapen. Om inte det ar sa att lakarrollen har blivit nagot av ett prestigeyrke, Att sa manga vill bli lakare for att tjana pengar istallet for att uppfylla lakareden. Tyvarr har karriarlakare blivit fler och fler pa bekostnad av patienter som blir lidande.

  • Exilapotekare 2016-04-29 08:12:43

    @Lars W - jag håller med dig i sak, men den refererade undersökning ger inga belägg för på vilket sätt patienternas symtom uppträder och är därför ett helt irrelevant argument i den debatten. Det är det jag "attackerar"! Att den framför någon form av ny kunskap om infektionskliniken stämmer helt enkelt inte. Det är heller inte så att mikroorganismerna i artikeln på något sätt är särdeles unika, nya eller ostuderade. Man får tycka vad man vill om tolkade över- eller underdrifter, men nog är väl osaklig argumentation utan stöd i använda referenser något som bör "attackeras"?

  • Charlotta Kjellberg 2016-04-29 08:01:31

    Hej! Vill påminna om våra kommentarsregler. Dagens Medicin riktar sig till personer yrkesverksamma inom sjukvården på ett eller annat sätt. Vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet. Kommentarer från patienter tas bort av moderator på redaktionen. Vänlig hälsning, Charlotta Kjellberg, nyhetschef

  • David 2016-04-29 07:50:45

    Mats Reimers- Savitt jag har forstatt ar du barnlakare? Varifran kommer din sk "expertis" om Borrelia och relaterad forskning?Vad handlar ditt korstag mot Borreliaforskningen egentligen om?

  • Lars W 2016-04-29 07:36:16

    Medicinskt oförklarliga symptom ger en hint om att läkekonsten i dessa fall behöver bättre verktyg för att ställa diagnos. Mot bakgrund av det har jag mycket svårt att förstå dessa ständiga attacker mot, och den rädsla som verkar finnas för, arbete som syftar till att bättre förstå bakomliggande orsaker till dessa oförklarade tillstånd. Dessa attacker verkar ske särskilt om forskningen klampar in på det område där vi tror att vi redan kan allt. Om dessa tidningsartiklar överdriver, vilket kan vara möjligt, så känner jag att motsvarande underdrifter nog kanske förekommer i Mats Reimers texter.

  • Exilapotekare 2016-04-29 06:55:15

    @Sara Culler - att ILADS istället för IDSA återfinns hos NGC är inget annat än missriktad EBM, ILADS genomförde en GRADE värdering av sina riktlinjer vilket IDSA inte har gjort. En GRADE värdering värderas av NGC av någon anledning högre än något annat. Att rekommendera ILADS behandlingar som alla har "low evidence" eller "very low evidence" ligger ju dock helt i linje med att ta en ekologisk undersökning på fästingar och propagera för att de är mycket farligare än vad som faktiskt har setts under de senaste 30-40 åren (vad gäller borrelioser) respektive 100-110 åren (med avseende på tyfoida och återfallsfebrar från rickettsier).

  • Mats Reimer 2016-04-29 06:45:47

    Hej Sara, det var väl en läkare nyss som var på väg att förlora sin leg pga borreliabehandling... Men jag tror inte det var jag. xxx

  • Sara Culler 2016-04-29 06:21:19

    Mats Reimers. Du ar ute pa hal is med din lakarlegitimation som risk. Dina referenser ar inaktuella och osanningsenliga. Att anvanda sig av IDSA's (Infectious Disease Society of America) guidelines ar numera incorrect. Dessa guidelines har funnits forlegade och innkorrekta i dagens vetenskap. Deras guidelines har tagits ned fran the National Guideline Clearinghouse hemsida och istallet hittar du guidelines fran valrenomerade ILADS (International Lyme and Associated Disease Society). Du kanske maste fortbildas eftersom du uppenbarligen inte har nagot ratt i din text ovan... Nar det talas om "treatment resistant" Borrelia sa hanvisar man nu till bakteriens formaga att bilda sa kallad biofilm. http://outbreaknewstoday.com/lyme-disease-bacteria-borrelia-able-to-form-biofilms-that-make-them-resistant-to-treatment-86593/ Jag forstar helt enkelt inte var du som barnlakare far din luft ifran att uttala dig om sjukdomar som du uppenbarligen inte vet ett dyft om. Nar nu en enorm mangd vetenskapliga papper skrivs pa amnet vore det val pa sin plats att du noggrant granskar dina fakta. Se till att studierna du refererar till har bade bredd och djup till skillnad fran manga av de du anvant dig av vid tidigare tillfallen. Med tanke pa hur du jagar varje tillfalle dar det skrivs om fastingburna sjukdomar sa skulle man kunna tro att du har nagot att forlora pa om ratt information kommer fram? Har du det, Mats? Sara

  • C Olsson 2016-04-29 00:57:54

    Professor Lars Hagberg skriver om tularemi/harpest: "Smitta sker genom fyra olika vägar; direktkontakt med sjuka djur, stick av smittad mygga (vanligast i Sverige)/bett av fästing, inandning av partiklar som är förorenande med djurs avföring eller intag av smittat vatten eller föda." http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1828 Han skriver också att denna smitta finns i Sverige, men det kanske också bara är spekulationer och något som först måste bevisas?

  • C Olsson 2016-04-29 00:47:03

    Professor Lars Hagberg skriver: "Nyligen har det rapporterats att Rickettsia helvetica kan vara orsak till febril sjukdom efter fästingbett i Sverige." http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3430 Men det kanske bara är spekulationer och något som först måste bevisas?

  • C Olsson 2016-04-29 00:31:58

    Från Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation: "Patienter med restsymtom efter adekvat antibiotikabehandling bör genomgå en noggrann klinisk undersökning för att utesluta andra orsaker till symtomen." Jag får dock intryck av att några deltagare i debatten anser att andra fästingburna sjukdomar inte ingår i denna noggranna kliniska undersökning, samt att kunskapen om vilka smittor (oavsett hur vanliga eller ovanliga dom är) som en fästing kan bära på är ointressant.

  • Sven Román, barn och ungdomspsykiater 2016-04-28 22:42:19

    Tack, Mats Reimer, för att du rätat ut diverse frågetecken i detta. Det är ur flera aspekter sorgligt och tråkigt när forskare driver en sorts lobbyverksamhet för sin egen forskning, vilket tycks ha varit fallet här. Det urholkar förtroendet för forskningen och det skapar falska förhoppningar hos patienter med oklara besvär. Det är också märkligt att TT har slarvat så med sin granskning. Att Aftonbladet vrider till det är mindre förvånande. Fästingar orsakar i Sverige två svåra sjukdomar, att de förorsakar fler svåra sjukdomstillstånd i vårt land är än så länge bara spekulationer. Det är självklart inte omöjligt, men det återstår att bevisa.

  • Mats Reimer 2016-04-28 21:07:28

    Hej Elisabet, jag har nog inte haft så många barn där föräldrarna misstänkt kronisk svårupptäckt infektion. Men jag har haft ett antal med pseudoöverkänslighet, speciellt förmodad laktosintolerans som nästan alltid är en felaktig självdiagnos (föräldradiagnos).

  • Elisabet 2016-04-28 19:28:05

    Skulle vara intressant, Mats Reimer, hur säkert de här av dina patienter som du menar har ställt felaktiga diagnoser på sig själva kunnat avfärdas med att det var felaktiga diagnoser; vilka diagnosverktyg har visat det? Och deras korrekta diagnos skulle då i stället vara "medicinskt oförklarliga symtom" ... ?

  • Hans 2016-04-28 19:12:58

    @MR. Det var ett väldigt konstigt svar på min fråga till dig. Vänligen blanda inte ihop min fråga med andra personers kommentarer. Jag tror specialistvården kan hitta en hel del men att det finns stora förbättringar att göra även här.

  • Mats Reimer 2016-04-28 19:02:30

    Hej Hans och Lars, om ni står på samma sida så argumenterar ni mot varandra. Å ena sidan att primärvården bör sända fler till specialist, å andra sidan att specialisterna kan ändå inte detta...

  • Lars W 2016-04-28 18:37:45

    Mot bakgrund av att NCVI redan innan verksamheten startade kunde förutsäga vad utfallet skulle bli så är det väl inte alldeles förvånande att man hittills upptäckt 0 fall. V. S. B. Att som vanligt borrelia botas lätt (alltid) samt att förekomsten av co-infektioner är försumbar i Sverige (dvs förekommer aldrig) har vi ju läst många gånger i denna blogg. Kanske övergår det från spekulation till fakta om man upprepar det tillräckligt ofta.?

  • Hans 2016-04-28 17:54:28

    @MR, om jag förstår din text korrekt så anser du att allmänläkare enbart skall ha kunskap kring TBE och borrelia. Resten skall infektionsklinikerna ta hand om. Hur skall detta fungera i praktiken ? Hur skall allmänläkaren veta när hen skall remittera till infektion ? Och tror du våra infektionskliniker tar emot patienter utan redan positiva provsvar ?

  • Martin 2016-04-28 17:29:37

    För att vara generalist är du förvånansvärt propagerande och ensidig i ditt intresse. Intresset verkar dessutom inte ligga i frågan i sig. Då skulle du troligtvis inte heller vara lika förutsägbar i dina artiklar.

  • Mats Reimer 2016-04-28 15:57:43

    Hej Hans, jag är generalist och inte superexpert på någonting alls. Men till skillnad från TJ har jag erfarenhet både av borreliabehandling och av patienter med medicinskt oförklarliga symtom som ställt felaktig diagnos på sig själv. Jag tar fästingburna infektioner på allvar, men alarmism från media hjälper varken patienter eller vården.

  • Hans 2016-04-28 14:30:57

    20,25% är dock ingen försum siffra och därför bör man ta detta på allvar. Angående forskning hos CVI så använder de enbart gamla beprövade testmetoder vad jag vet. Då kan man ta slutsatsen att inga patienter har pågående infektioner. Alternativt ifrågasätter man provmetoderna och satsar på att ta fram nya. Eller menar ni att dessa provmetoderna redan är perfekta och missar aldrig en infektion ? I övrigt kan man undra syftet med att poängtera att Thomas Jaenson inte är läkare ? I så fall kan väl MR även slå fast att han själv inte har någon expert utbildning kring vektorburna infektioner.

  • Klinisk Apotekare 2016-04-28 13:50:42

    @Marianne: Det är ju det han gör när han går igenom relevanta fakta, sågar myter och reder ut missuppfattningar. På så sätt slipper vi onödiga spekulationer och felaktig vård.

  • Marianne 2016-04-28 12:33:18

    Det skulle vara mer klädsamt om bloggaren som är läkare engagerade sig i att svårt fästingsjuka patienter faktiskt ska få hjälp.

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier