Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Mats Reimers blogg Publicerad 2018-07-10

Nästan 1000 norska könsbyten senaste två åren

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Socialdepartementet har nyligen avslutat remissrundor på två kommande lagförslag om ändring av kön. Tanken är att frikoppla byte av juridiskt kön från medicinsk ”könsbekräftande behandling”. Två senare bloggar kommer ta upp en del av remissvaren och de konfliktlinjer som verkar finnas, främst runt vid vilken ålder barn skall ges möjlighet att byta juridiskt kön respektive via sjukvården ändra på kroppen. Promemorian och flera av remissvaren hänvisar till Norge som ändrade sin lag för två år sedan, lagen om ”endring av juridisk kjønn”.  

Från det att en fyller 16 kan boende i Norge själv ansöka om att få ändra juridiskt kön, men det finns fortfarande bara två att välja på. Med båda vårdnadshavares tillåtelse kan norska barn så unga som 6 år ansöka hos Skattekontoret om att få byta registrerat kön. Den som bara får med sig sin ena förälder kan fortfarande söka, men då är det Fylkesmannen (Landshövdingen/Länsstyrelsen) för Oslo och Akershus som kan bevilja ett juridiskt könsskifte om det bedöms vara i enlighet med barnets bästa.

Många är nyfikna på vad som hänt efter att lagen trädde i kraft juli 2016, men norrmännen verkar ha dålig koll på detta. Danska myndigheter håller på att ändra sin lagstiftning och ville ta del av de norska erfarenheterna, speciellt kring minderåriga. Det enda siffror danskarna kunde få var att 923 ansökningar behandlats, och det verkar som om Skatteetaten inte ens kan svara på om några av dessa ansökningar avslagits. 

Än mindre kunde de svara på hur många juridiska könsbyten som rörde minderåriga, eller hur många som eventuellt bytt tillbaka. I Norge verkar det vara lika enkelt att ångra sig och byta tillbaka som att göra ett första byte; i det svenska förslaget ligger att det första bytet är enkelt men att man behöver förklara sig om man vill byta tillbaka till sitt första kön igen.

Norge har dock inte ändrat de lagar som styr medicinsk ”könsbekräftande behandling”. De omyndiga personer som upplever könsdysfori och söker medicinsk hjälp att ändra på sin kropp förväntas först söka sin lokala BUP-mottagning. Efter utredning kan BUP remittera till NBTS, Nasjonal behandlingstjeneste for transseksualisme, Teamet for kjønnsidentitetsutredninger av barn og unge. Specialmottagningen vid Rikshospitalet förväntar sig att BUP före remiss gjort en bred barnpsykiatrisk bedömning inklusive begåvningstest och autismbedömning; uppåt en tredjedel av de unga som de senaste åren sökt vård för könsdysfori visar sig ha autismspektrumtillstånd. 

För barn som söker med könsdysfori redan före puberteten har specialistmottagningen en avvaktande inställning, bara en femtedel av dessa barn kommer efter pubertet verkligen vilja ändra kön. Ändå kan det för enstaka barn bli aktuellt med behandling som stoppar upp puberteten, men man vill inte ställa diagnosen transsexualism före 16 års ålder, och först därefter kan det ges könskonträr hormonbehandling. De som fötts i flickkropp kan från 16 år låta ta bort brösten, men underlivskirurgi (eller bröstförstoring på de som fötts i pojkkropp) görs inte förrän efter 18 år fyllda.

Liksom andra västländer har det i Norge de senaste åren skett en kraftig ökning av antalet unga människor som söker för könsdysfori, och två tredjedelar av de som nu söker är födda i flickkropp. Många vill inte vänta på först BUP-utredning och sedan vänta ytterligare många månader på att få komma till Rikshospitalet. Även om nationella riktlinjer säger att dessa utredningar skall koncentreras till NBTS har inte det hindrat ungdomsmottagningen HKS i Oslo från att på egen hand starta hormonbehandlingar utan att kräva långvarig utredning.

Helsestasjon for kjønn og seksualitet er et tilbud for alle mennesker i Oslo mellom 0 [sic!] og 30 år som vil snakke om tema knyttet til LHBTIQ+”.   Avdelningschefen, distriktssköterska och sexolog Ingun Wik, vid HKS säger ”Vi skal ikke behandle identiteten, men gjøre kroppen lettere å bo i”. HKS tycker inte NBTS skall få ha monopol på behandling av barn med könsdysfori medan överläkare Anne Wæhre vid NBTS är kritisk till att andra instanser startar hormonbehandling av unga människor, behandlingar som förväntas fortsätta resten av deras liv.

Även utanför sjukvården fortsätter debatten. På ena sidan finns bland annat Pasientorganisasjonen for kjønnsinkongruens som vill göra det lättare för unga människor att få könshormon och operation, på andra sidan bland annat gruppen Trygg i kroppen som hävdar att media och internet förvirrar unga med transpropaganda. Den stora morgontidningen Aftenposten har under våren publicerat ett antal debattartiklar i ämnet, och mer lär följa.

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Hör av dig:

redaktionen@dagensmedicin.se
Tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar