Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Mats Reimers blogg Publicerad 2018-07-12

Skolkurator kan intyga 15-årings ändring av kön

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Regeringens lagförslag om att underlätta ändring av juridiskt kön i folkbokföringen, och helt frikoppla detta från sjukvården och eventuell könsbekräftande behandling, har varit ute på remiss. Många av samhällets olika instanser har inget alls att invända mot regeringens förslag, däribland Svenska Kyrkan, Läkarförbundet, Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten, Polismyndigheten, Säpo, Socialstyrelsen, Skolverket, SCB och Barnombudsmannen, för att nämna några.

Riksidrottsförbundet påpekar enbart praktiska problem då de två könen i regel inte deltar i samma tävlingar (även om Svenska Fotbollförbundet tillåter att dam- och flickspelare deltar i herr- och pojklag). ”Om de föreslagna lagarna träder i kraft innebär det för i vart fall vissa idrotter stora utmaningar i att hitta en balans mellan den svenska lagstiftningen och de många gånger internationellt styrda tävlingsreglerna.”

Tre feministiska organisationer är egentligen de enda som är negativa till att myndiga personer födda i manlig kropp skall kunna bli juridiskt erkända som kvinnor genom en enkel ansökan. Sveriges Kvinnolobby oroar sig för ”Tillträde genom självidentifikation kan innebära att det blir möjligt för män med ont uppsåt kan ta sig in i könsuppdelade utrymmen genom att påstå att de är transkvinnor”.

Sveriges kvinnojourer, ROKS, vill utreda mer: ”Vi önskar ett gediget arbete för att klargöra teorier, begrepp och vetenskapsteoretiska positioneringar inom det könsteoretiska fältet liksom en mer omfattande konsekvensanalys av vad utredningens förslag skulle innebära ur ett feministiskt perspektiv”. Och Kvinnofronten motsätter sig att ”en så stor ideologisk och samhälleligt genomgripande förändring … helt ska frikopplas fysisk kropp och istället endast utgå från självidentifikation”.

Den verkligt splittrande frågan verkar dock inte vara om myndiga personer hos Skatteverket enkelt skall kunna ändra juridiskt kön, och därmed de sista siffrorna i sitt personnummer. Det verkligt svåra är om och hur enkelt barn under 18 år skall kunna ändra registrerat kön. Och när är barnet moget nog att bestämma själv utan sina föräldrar?

Enligt förslaget skall barn som fyllt 15 på egen hand kunna ansöka hos Socialstyrelsen om juridiskt könsbyte. Det skall då bedömas om ”sökanden upplever att det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med könsidentiteten, och det kan antas att sökanden kommer att leva i samma könsidentitet även i framtiden”. Någon form av intyg från vården skall uppvisas, men det kan räcka med ett utlåtande från exempelvis skolkurator ”efter en eller några samtalskontakter”. Om barn byter juridiskt kön på egen hand meddelas alltid föräldrarna om detta efteråt.

Om föräldrar och barn ansöker gemensamt behövs enligt förslaget inga intyg från vården; har barnet fyllt 12 år och lämnat eget samtycke skall vårdnadshavarna enkelt kunna ansöka hos Skatteverket om byte av barnets juridiska kön. Ifall det finns två vårdnadshavare som inte är överens föreslås socialnämnden vara den instans som skickar in ansökan, om nämnden bedömer detta vara i barnets intresse.

Skatteverket uttrycker i sitt remissvar att de inte vill vara den instans som godkänner omyndigas byte av kön, och påminner om att de som ändrar sig och byter tillbaka till sitt tidigare juridiska kön inte kommer få tillbaka sitt gamla personnummer. I förslaget ligger också att det bara är den första ändringen som kan bli enkel, medan ”ansökningar om förnyad ändring kommer att medföra en prövning av könsidentiteten” och kräver man ”antas komma att leva i samma könsidentitet även i framtiden”, alltså inte kommer ändra sig ännu en gång.

Karolinska Institutet, Barnläkarföreningen och de Nationella DSD-teamen (som utreder och behandlar barn som på grund av en sjukdom har en avvikande kroppslig könsutveckling) avråder alla tre från att kroppsligt friska omyndiga personer skall kunna byta juridiskt kön. Barnläkarna skriver ”Att från samhället förmedla att man från 12 respektive 15 års ålder kan fatta välgrundade beslut om könsidentitet är inte vetenskapligt grundat och strider mot medicinsk praxis”.

Akademiska sjukhuset tror att ”Möjligheten eller rättigheten till ändring i folkbokföringen i ung ålder kan bidra till ökad förvirring [i tonåren]. Idag finns på sociala media 71 olika könsidentiteter att välja mellan. Det finns en press på ungdomar att välja och det finns även en trend att betrakta en vanlig binär könsidentitet som icke cool. Ytterligare en viktig aspekt är att en ökande andel av vårdsökande … har en neuropsykiatrisk komorbiditet … förenlig med en försening av kognitiv och sexuell utveckling med flera år … för dessa ungdomar blir det ännu svårare att fatta livsavgörande beslut när deras psykosexuella mognad och identitet är långt ifrån färdigutvecklade”.

Andra instanser är mer positiva till att låta unga bestämma helt själva. Längst går Rädda Barnens Ungdomsförbund; de hade ”gärna sett ett slopande av åldersgränsen” och kritiserar ”den negativa synen på barn, orsakas av åldersmaktsordningen, [som] måste brytas ned för att säkerställa barns rätt till åsikter”. Även generaldirektör Lena Nyberg (s) på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor förordar inga, eller i vart fall lägre, åldersgränser.  Moderaten Johnny Magnusson svarar för Västra Götalands räkning att de som fyllt 15 och på egen hand söker om ändring av kön inte skall behöva något ”medicinskt intyg eftersom intentionen med lagen i så fall inte införlivas”.

Magnusson vill också ”komplettera könskategorierna med ett tredje alternativ till kön som stämmer överens med icke-binäras könsidentitet”, och i det önskemålet sällar han sig till bland annat RFSU och RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.

Promemorian från regeringen har lagt sig vinn om att ha ett språk och en terminologi som inte skall uppfattas som stötande eller kränkande, men det är omöjligt att tillfredsställa alla. Ann-Sofie Hermansson (s) svarar att Göteborgs Stad ”ställer sig frågande till vissa formuleringar i promemorian. Det gäller dels svepande formuleringar om ’personer med medfödda avvikelser i könsutvecklingen’. En person med dessa erfarenheter kallas ofta intersexperson eller person med intersexerfarenhet. Att beskriva personer som avvikande befäster normen. … Dels gäller det återgivningar av hon/han, hans/hennes, könsbyte och liknande begrepp som görs vid referat av andra dokument. Genom att inte frigöra sig från detta binära sätt att uttrycka sig reproducerar lagens beredande text den uppdelning lagen är till för att motverka”.

I nästa text kommer bloggen ta upp det än mer kontroversiella lagförslaget om ”vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen”. 

Kommentarer

  • Lasse 2018-07-12 16:12:36

    Viktigt att trend o politik bestämmer före rationalitet o större perspektiv. Personcentrerade paradigmet är här o hyllas av makten. Avigsidor ser aldrig makten förrän misstagen radas upp o dyker upp ..... Common sense is uncommon .....,men det gäller allt från nätläkare till detta 15 åring vet väl allt eller ....

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Hör av dig:

redaktionen@dagensmedicin.se
Tel: 08-409 320 40

Nyhetschef:
Charlotta Kjellberg 070-722 76 72

Redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

VALUPPTAKT

Vilken sjukvårdsfråga borde vara viktigast i valet nästa år?


Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

ALMEDALEN 2018

placeholder

Var med i debatten i Almedalen.

Med start måndag morgon den 2 juli ger Dagens Medicin Agenda plats för seminarier, debatter och utfrågningar om sjukvårdens viktigaste framtidsfrågor på Vårdtorget i Almedalen. Välkomna!

Våra utbildningar