Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Nima Jokilaaksos blogg Publicerad 2019-01-16

Att tampas med jättar – en övning i lateralt tänkande

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Medan lilla Sverige väntade hela hösten på en regering, ökade oron hos flertalet Life Science-bolag och viktiga rekryteringar och investeringar pausades, länge efterlängtade strategier och initiativ drog ut på tiden och trots viktiga satsningar inom sektorns som TESTA-centret i Uppsala så fanns det en kännbar irritation i atmosfären av att tappa styrfart gentemot en oförlåtande och snabbare föränderlig omvärld.    

Så låt oss titta på några av de största makrotrenderna från 2018 som kommer ha fortsatt påverkan på gränsområdet mellan Life Science, Sjukvård och IKT. För det första kan ingen ha missat Kinas ökade ambitioner inom världshandeln och teknikområdet, eller Trumps tullkrig. Winston S.Churchill (barnbarn till den ökände brittiska premiärministern) skrev redan 1983 om Kina- den vaknande jätten i boken ”till väst försvar” där han siade att väst bör finna en strategisk partner i Kina och bidra till dess utveckling inom teknologin för att skapa en geopolitisk motpol till Ryssland i Asien, och att de till motsats till rysk social-imperialism inte söker att bli en stormakt, men att det trots allt inte är omöjligt att föreställa sig en situation när Kina skulle bli en aggressiv/expansiv makt. Nu 35 år senare går det inte att bortresonera de risker som finns med Pekings ”Belt and Road Initiative” som syftar till att skapa både landbundna och sjöbundna sidenvägar för att knyta Kina tätt till marknaderna i Europa, Asien och Afrika, till den hiskeliga investeringskostnaden på 124 miljarder dollar.  Stort fokus har lagts på de finansiella riskerna med skuldfällor och brist på transparens men kontrollen av infrastrukturen är inte begränsad till hamnar och järnvägar. Jämfört med 1983 är Kina numera även en högteknologisk stormakt inom mjukvara, och räknas en global ledare inom AI, övervakning (inklusive ansiktsigenkänning) och cybersäkerhet. Ett  dubbeleggat svärd minst sagt i händerna på en totalitär stat. Detta kan få  stora implikationer även på privata tjänstesektorn och publika tjänster som kan hantera personlig data, medräknat hälsodata. Därför bör framtida svenska premiärministrar följa president Niinistös exempel och uppvakta sin kinesiska motpart, hemma och i Kina för att försäkra goda relationer och ett ömsesidigt utbyte, utan att tumma på kritiken för brister i mänskliga rättigheter.  Kina gick redan 2010 om USA som världens största tillverkningsland, landet är även en finansiell titan och har efter Japan den största positiva netto investeringspositionen globalt, så kallad NIIP (Net international investment position). Värt att notera fram till 1960 var det USA som var den största utlånarstaten men håller numera jumboplatsen med största nettoskulden. Som nämnt är Kina också numera innovativt inom IKT och i samband med mognaden av landets marknadsekonomi kommer dess inneboende drag av neokolonialism/handelsimperialism och kulturella inflytande att öka internationellt vilket gör att svenska företag och beslutsfattare bör anpassa sig därefter gällande sin positionering, logistik marknadsföring men framför allt inom IPR och cybersäkerhet. Det är i fjärranöstern som utvecklingen inom gränssnittet mellan robotik och människa kommit längst och där den nya mänsklighetens största steg in i framtiden tas, vare sig vi är redo eller ej.

Risk är en förutsättning för vinst sägs det ofta inom företagsekonomin och i den multipolära världsordningen finns inte bara potentiella hot utan också den konkurrens som krävs för att ett stagnerande Europa ska få nystart industriellt men också i försvaret och utvecklingen av vår samhällsmodell. Vad ska Sveriges invånare förvänta sig av framtiden från vården och Life Science-nationen, vad är vår vision? Vilka berg och dalar ska vi vandra över och vilka ska bli våra viktigaste strider för en bättre framtid? Kina kopplar ihop världen just nu med sidenvägar och cybertrafik, vad är den svenska visionen 35 år framåt? I sökandet efter en egen väg skulle jag dock rekommendera att vi lämnar kulturmarxismen och relativismen vid vägkanten. Kinas framsteg senaste decennierna har inte varit fler kulturrevolutioner utan konkreta investeringar i materiella resurser som fabriker och teknik, kombinerat med aggressiv handelspolitik. Att känna sig själv är minst lika viktigt som att känna sin motpart.

“If you know the enemy and know yourself, you need not fear the result of a hundred battles. If you know yourself but not the enemy, for every victory gained you will also suffer a defeat. If you know neither the enemy nor yourself, you will succumb in every battle.”― Sun Tzu, The Art of War

Om sund skepticism ändå finns blandat med opportunismen i de svensk-kinesiska utbytet så är ingenstans det svenska självbedrägeriet så stort som när det gäller relationen med den andra asiatiska giganten nämligen, Indien. Tydligast uttryckt i den svenska positionen till ”Make in India” initiativet som strävar efter att öka utländska investeringar främst inom produktion, och landets tekniska kunnande och innovationsförmåga i landet. Precis som med Kina finns ett stort mått av ett önsketänkande om att nå exportframgångar, få ökad konkurrenskraft och kunskapsutbyte genom access till de stora befolkningsrika marknaderna i Asien, vilket det bilaterala innovationspartnerskapet länderna emellan andas. Problemet är att åtminstone inom sjukvård och Life Science så har branschen kämpat mot just outsourcing av läkemedels-och medicinskteknisk tillverkning, och företagsflykt, och det finns ett inhemskt behov att höja det internationella kapitalet till Sverige. Denna direkta konkurrens hade såklart inte behövt blir en direkt förlust i partnerskapet om relationen erbjuder något annat i gengäld, såsom större exportintäkter som i sin tur kan påvisas leda till arbetstillfällen och tillväxt hemma. Och det är här det centrala felet uppstår i logiken, för medan Kina redan står för knappt en tiondel av exportintäkterna för svensk Life Science och förväntas av företagsledare att växa i betydelse för exporten, så står den indiska marknaden för mindre än 1% av exportintäkterna.  Utöver detta tappar svenska företag både i marknadsandelar och i totala intäkter, vilket beror delvis på endemiska svårigheter med företagsklimatet, som gjorde att landet rankades länge kring 130 plats av 190 världsbanken. Även om landet klättrat imponerande 53 platser i rankingen sedan 2016 kan det  inte motiveras att bli en del av en halvlyckad charmoffensiv från en högerextrem och ultra-nationalistisk regering, Indiska Folkpartiet, BJP med stöd och associerat till den paramilitära organisationen RSS. Denna organisation har varit central i de hindunationalistiska kontroverserna inklusive premiärministerns agerande under upploppen i Gujarat, och RSS har varit förbjuden flertalet gånger bl.a. efter det politiskt motiverade mordet på Mahatma Gandhi. Det indiska partnerskapet kan erbjuda andra möjligheter för att revitalisera både sjukvårdssystemet och Life Science-sektorn men då behöver Yoga-mattan bytas ut mot ett Johari-fönster.

“Giants are not what we think they are. The same qualities that appear to give them strength are often the sources of great weakness.” ― Malcolm Gladwell, David and Goliat

 

 

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nominera till Guldpillret 2020

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Vill du publicera ett debattinlägg? Mejla debattredaktören på debatt@dagensmedicin.se

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61 

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här! (Obs! Använd endast om nödvändigt. Pressmeddelanden och annat hänvisas till vanliga redaktionsmailen, se ovan.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier