Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Nima Jokilaaksos blogg Publicerad 2020-05-25

Sjuksköterskans År

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Året 1975 var den Harens År enligt kinesiska kalendern och samma år utkom Arto Paasilinnas bästsäljande historia med detta som titel om en krisande medelålders person som körde på en harpalt som väljer att bli denna skadade varelses skyddsling och lämnar sin vardag för att leva året ut med haren.

Nu är året 2020 och enligt världshälsoorganisationen WHO är det Sjuksköterskans och barnmorskans år, för att hedra minnet av Florence Nightingale. På de 200 år som gått sedan Nightingale föddes har dessa två yrkeskategorier blivit en central del av sjukvården och är ofta första och enda kontakten patienter världen över har. Kanske är det på grund av det engagemang och erfarenheter jag en gång i tiden haft med mitt mhealth bolag verksamt på Tanzanias landsbygd som jag insåg att sjuksköterskorna och barnmorskorna är ryggraden i en nations sjukvårdssystem, snarare än de fysiska byggnader och den teknik som understödjer dem. Samtidigt är detta en yrkesgrupp som precis som harpalten i sagan ofta körs över eller negligeras även så under pågående kriser som covid-19 pandemin.

Därför är det inte förvånande att det globalt saknas nio miljoner (!) sjuksköterskor och barnamorskor för att nå klimatmålen 2030 där universell sjukvård inkluderas. Så vad göra åt detta? För det kan inte vara så att enda gången vi förväntas bry sig om denna negligerade arbetsgrupp är när valfläsket ska serveras var fjärde år, när vi samtidigt i nationella och internationella nyheter får höra om hur arbetsmiljön och arbetsbördan för denna grupp förvärras. Jag tror inte applåder till sjukvårdsarbetare i frontlinjen kommer få fler att utbilda sig till dessa samhällsbärande yrken när det samtidigt rapporteras om att personalen tvingas arbeta utan adekvat skyddsutrustning.

Jag menar att det första vi kan göra är att stanna upp, och välja att plocka upp deras kamp istället för att som alltid överge dem vid vägkanten, och detta genom att aktivt söka deras åsikter och lyssna på de kvinnor och män som är den moderna vårdens ryggrad. Rent praktiskt finns mycket konkreta saker att göra, det kan handla om att i inkludera dem mer i sjukvårdens strategiska och operationella planering, i framtagning av nya tekniska lösningar, och att se till att deras röst hörs även på nationella och internationella konferenser.

Patientrörelsen har kommit en bit på vägen tack vare eldsjälar, året 2020 bör vara den första vårdkasen som tänder signaleldar världen om, så att Nurses Included rörelsen som Lucien Engelen på REShape Center ska bli en självklarhet för alla som arbetar med vårdsystemet och särskilt digitaliseringen inom vården. Samtidigt är det nedslående att höra under HIMSS webinariet med Europeiska sjuksköterskor hur lite beslutsfattare velat lyssna på just dessa sjuksköterskor i första linjen medan man eftersökt nya lösningar från entreprenörer och allmänheten för hitta nödlösningar under covid-19-krisen. Då menar jag inte enbart tillverkning av skyddsutrustning utan även digitala lösningar.

Anledningen att jag särskilt lyfter upp digitala lösningar är att Vårdanalys-rapporten Tre perspektiv på digitala vårdbesök visade att svenska patienter precis som min erfarenhet från Tanzania visade föredrar fysiska möten men också gärna använder digitala lösningar för vissa sjukdomstillstånd med läkare eller sjuksyster+ (innebär en sjuksköterska som vid behov konsulterar läkare och som kan utfärda remiss, vissa recept, men inte sjukintyg). Dessa resultat kombinerat med det att rapporten visar att vårdpersonal som haft möjlighet att använda sig av digitala tjänster synkront eller asynkront är mer positiva till att erbjuda digitala tjänster, bör visa att både befolkningen och yrkesgrupperna är redo för att bli engagerade i användning och vidareutveckling av digitala tjänster. Så jag finner det sorgligt att samtliga svenska sjuksköterskor som jag intervjuat inför denna blogg svarade att de aldrig blir konsulterade kring digitala utvecklingsprojekt eller digitala lösningar i sitt yrke. Må vara att dessa halvdussinet semistrukturerade intervjuer inte är representativt för situationen för alla sjuksköterskor och barnmorskor men med tanke på att samtliga också hade en önskan om att vara med och påverka och hade egna idéer/önskemål kring förbättringar har vi ett resursslöseri åtminstone på liten skala. Så istället för ett egoistiskt nyårslöfte som jag vid detta laget glömt så blir mitt nya löfte att minnas att lyssna på sjuksköterskorna och barnmorskorna, deras kunnande och erfarenheter, berättelser med förtvivlan och hopp och jag hoppas att jag blir en klokare och mer empatisk person av det. Om DU stannar upp mitt i corona-krisens larm och lyssnar in din omgivning, hur kan du inkludera en syrra? För nu är det på liv och död

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nominera till Guldpillret 2020

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Vill du publicera ett debattinlägg? Mejla debattredaktören på debatt@dagensmedicin.se

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61 

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här! (Obs! Använd endast om nödvändigt. Pressmeddelanden och annat hänvisas till vanliga redaktionsmailen, se ovan.)

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier