Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Vårdtrojkan –Rehnqvist, Örtendahl och Åbergs blogg Publicerad 2018-03-08

För att något skall hända - Dags att säga Mea culpa?

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Mea culpa— jag är medskyldig

När det inte funkar: För de som jobbar i vården och allmänheten är det kanske lätt att lägga skulden på landstingen för väntelistor och överbeläggningar och se det som tecken på politiskt vållad kapacitetsbrist det vill säga för lite resurser i förhållande till att det går att göra så oändligt mycket mer än förr. Men kapacitetsbristen beror också på ledarskapsproblem, logistikproblem, prioriteringsproblem, felhandlingar som måste rättas till, kommunikationsproblem som leder till onödiga omtag och så vidare och – sannolikt  –  också på produktivitetsproblem. Enligt World Economic Forum uppgår omfattningen av dåligt resursutnyttjande, ”waste” till 30%.

Vilket ansvar har vårdpersonalen och inte minst läkarna i detta? En hel del tror vi. Personalens situation framställs i mediainlägg som problematisk. Man säger sig jobba så hårt och springa så fort man kan. Den upplevelsen är säkert sann, men vi menar att det inte bara beror på andra att vårdpersonalen har hamnat i den här sitsen. Den egna grundinställningen till arbetsuppgifterna spelar roll både för hur man jobbar och för hur man ser på ansvaret för verksamheten.

När 7-kronorsreformen infördes förändrades efter hand självbilden från fri yrkesman till anställd  med mindre eget inflytande vilket kan ha påverkat grundinställningen till arbetsuppgifterna.

Vad betyder legitimationen? Socialstyrelsen utfärdar legitimationsbevis för 21 yrken i vården. Att vara legitimerad betyder att man arbetar med personligt verksamhetsansvar. Man kan motsätta sig en beordrad uppgift om den gör att man inte kan ta sitt medicinska ansvar. Med patientsäkerhetslagen och legitimationen i ryggen har man ett visst skydd mot att utsättas för skadliga organisatoriska och andra förändringar. Legitimationen skapar ett ansvar både för egen insats visavi patienten men också för den egna insatsen inom arbetslaget. 

Det har skett förändringar i samhället mot ökad individualisering vilket också påverkar grundinställningen. Vi har mött läkare som på frågan vad de ska ägna sig åt efter AT på fullt allvar svarar: ”Någon specialitet där jag kan vara mycket ledig”. Den inställningen för med sig att vederbörande sätter sin egen situation främst. Det blir då rimligt att avstå från att ta strid mot organisatoriska stolligheter, att i stället jobba på under tyst protest eller att byta arbetsplats. Fokus ligger inte längre på uppdraget. 

För att kunna vända skutan kan krävas klädsam självinsikt och kanske kan några uppmärksammade händelser där enskilda företrädare tagit konsekvenserna av att inte kunna ta ansvar för verksamheten och avgått, leda till att läkare och sjuksköterskor ser över sin nuvarande och även förutvarande situation:

  • RMVs åldersbestämningar av asylsökande— politiken tvingar fram svar trots avsaknad av vetenskapligt underlag. 
  • Säkerhetsfrågorna på NKS, larmsystemet med mera
  • Uppropen om att platsbrist hotar patientsäkerheten från flera sjukhus i olika delar av landet

 

Problemet är att protester från läkarkåren och annan medicinalpersonal, trots påståendet om motsatsen, inte alltid är uttryck för omtanke om patienterna. Exempel där det fanns skäl för att yttra MEA CULPA är:

  • Den tjurighet som uppvisades när det gällde införandet av öppen redovisning av kvalitetsregisterdata 
  • Att inte försvara reglerna om Patientansvarig Läkare (PAL)
  • Att inte försvara rätten att skapa kontinuitet i vården för de kroniskt sjuka genom att ta befälet över tidsböckerna.

Vi återkommer till ofullkomligheterna när det gäller basala it-stöd. Det är exempelvis skandal att det ännu inte är självklart möjligt för en läkare att kunna ta del av en patients samtliga uppgifter efter samtycke. Likaledes är det skandal att man för kvalitetsuppföljning kan vara tvungen att dubbelregistrera data.

Andra kvalitetshöjande moment som ”rationaliserats bort” är diskussioner kring de ”fall ” där utfallet inte blev som avsett. Att öppet diskutera sina misstag eller ofullkomligheter redovisades nyligen för i Läkartidningen som en nyhet. På 70-talet fanns regelbundna klinikkonferenser med just det syftet; inte för att hänga ut någon utan för att alla skulle lära sig. Även om arbetsmiljön var hierarkisk och ofta patriarkal så fanns förr en kollegialitet som yttrade sig att man stöttade varandra när det gällde att få patienten bra. Så känns det inte alltid nu trots att patientsäkerhetslagen säger att så borde vara fallet.

De flesta som arbetar i vården gör så gott de kan och medverkar utan att försöka luras. Men dessvärre finns exempel på motsatsen, vilket inte förbättrar administratörers och byråkraters tillit och kan leda till ytterligare administrativa pålagor utan att redskapen finns på plats. Ibland kan man överväga om ersättningssystemen spelar en roll för tveksamma beteenden. Analysen av diagnostyngden tycks ibland peka i den riktningen.

Så vad är syftet med en här bloggen som mest handlat om läkarkårens ansvar. Att börja med dem är ett försök att skapa den arena som är nödvändig för att det tas till rätt åtgärder. I annat fall riskerar sjukvårdsapparaten att totalt kollapsa på grund av personal-och arbetsmiljöproblem. 

Vi återkommer om ansvar och Mea Culpa när det gäller de operativa och politiska ledningarna.

För att åstadkomma den ”make-over” som många menar är nödvändig behövs allas medverkan. Vårdpersonalen har mycket att vinna på att inte vänta på initiativ utan själva komma med lösningar. Det tar bättre om man uppvisar lite klädsam självinsikt. Då kanske man till och med kan få ledningar att lyssna och eventuellt åstadkomma en politisk blocköverskridande vårdöverenskommelse om vilka mål som skall styra hälso- och sjukvården. Sjukvårdens uppgift är ju fortfarande att skapa hälsa på lika villkor.

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Hör av dig:

redaktionen@dagensmedicin.se
Tel: 08-409 320 40

Nyhetschef:
Charlotta Kjellberg 070-722 76 72

Redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

VALUPPTAKT

Vilken sjukvårdsfråga borde vara viktigast i valet?


Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar