Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Vårdtrojkan –Rehnqvist, Örtendahl och Åbergs blogg Publicerad 2018-03-29

Vem vill vara verksamhetschef?

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Dags för ”Mea Culpa” från verksamhetscheferna?

I en tidigare blogg har vi diskuterat viken roll personalen, framför allt läkarna har spelat för uppkomsten av den försämrade arbetsmiljön med effekter för patienterna i form av dåligt bemötande, väntetider och dålig information.

Legitimerad personal arbetar med eget verksamhetsansvar men är underställd en verksamhetschef vars uppgifter är definierade och lagreglerade. 

Regleringen ändrades 2017 och nu står det så här i Hälso- och sjukvårdslagen:

1 § offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet.

 2 § där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef).

Hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) kompletterar Hälso- och sjukvårdslagen:

Verksamhetschef

1 § En verksamhetschef enligt 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt enligt vad som anges i 6 kap. 2 § patient lagen (2014:821).

Lagen stipulerar alltså att verksamhetschefen är ansvarig för att vården ska bli bra. Men det är den inte alltid. “Öppna Jämförelser” ger en skrämmande bild av hur olika det går för patienter i olika delar av landet. Sverige har ju generellt sett väldig goda medicinska resultat. De beror inte bara på att vi har relativt höga generella levnads- och utbildningsnivåer utan också på hög medicinsk kompetens som kommer till korrekt användning på många ställen.

Det är säkert tuffare att vara verksamhetschef i dag än när vi i trojkan var det. Men frågan är om inte en del verksamhetschefer gått vilse och glömt uppdraget att skapa förutsättningar för så god vård som möjligt inom befintliga ramar, vilket är innebörden i kostnadseffektivitet. I stället har man fokuserat enbart på ekonomin utan att ta hänsyn till vad den egna verksamhetens ekonomi ska åstadkomma.

Det blev också snett i diskussionerna om värdebaserad vård där fokus kom att läggas på ersättningsmodeller i stället för att som Michael Porter själv förespråkat: Låta vården styras av vad den åstadkommer (värdet för patienten) i stället för vad den kostar.

Med kostnadsaspekterna som främsta mål blir det lätt så att man inte intresserar sig för patienten. Man är grindvakt i stället för att erbjuda god vård. Man skyfflar i stället för sköter. Dags för verksamhetschefer att säga Mea Culpa?

Det kan vara så att dagens verksamhetschefer känner sig bakbundna av detaljstyrning från huvudmännen. Men skall man ta jobbet om man inte känner att man kan sköta det som det borde?

Öppna jämförelser ger otvetydiga bevis på att alla inte gör som man borde. Socialstyrelsens vårdprogram och andra evidensbaserade åtgärder beaktas inte alltid med följden att verksamheterna gör olika prioriteringar och skapar därmed förutsättningar för ojämlikheter. Och visst används argumentet patientens bästa när man i själva verket kanske vill ha någon ny pryl.

Två av oss var ansvariga på Socialstyrelsen för att de medicinska kvalitetsregistren gavs möjlighet att utvecklas i stället för att läggas ner 1995. Men förutsättningarna var att de skulle bli mer tillgängliga och inte något för ett fåtal registeransvariga. Vi fick ta del av ett oförklarligt motstånd från verksamhetschefer att 1) visa upp sina resultat 2) delta i diskussioner om hur verksamheten kan utvecklas genom att ta till vara goda exempel och lära av dåliga.

De mogna kvalitetsregistren har dels funnits länge men framför allt har de haft en ledning som skapat en förtroendefull miljö för öppna diskussioner och möjligheter att både lära av varandra och möjligheter till utvecklingsarbete och klinisk forskning i stort sett inom ramen för den ordinarie vården. De verksamhetschefer som inte försöker medverka eller ta efter, gör de sitt jobb?

Orsakerna till de skillnader som finns i Öppna jämförelser eller kvalitetsregisterdata har undersökts inom några områden. De beror inte på “Case mix” och inte heller på att de ekonomiska resurserna varit högre i de verksamheter som haft bäst resultat, snarare tvärtom.

Ett problem i dag är att det inte finns någon instans som tillsynar på bas av ojämlikhet eller gör en systematisk tillsyn/uppföljning av hur man i respektive landsting når upp till de mål - jämlik vård – som lagen kräver.

Verksamhetschefen har en av de absolut viktigaste positionerna i sjukvårdens organisation, därför är den lagreglerad. Verksamhetschefen måste inte bara förlita sig på sina ledaregenskaper att övertyga andra utan också hålla kursen mot det mål som Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver. Ett framgångsrikt ledarskap präglas ju av tydliggörandet av uppdraget och synliggörande av medarbetarna.

Ett av verksamhetschefens stora uppdrag är att leda sin personal på ett sådant sätt att resurserna används optimalt. Detta sker nog lättast om verksamhetschefen själv är läkare, annars måste den medicinska ledarrollen tas av en biträdande verksamhetschef som i så fall inte har det övergripande ansvaret. Eftersom verksamhetschefen i den situationen inte kan beordra en inskränkning i indikationer och biträdande verksamhetschef inte har mandat över ekonomin måste båda lita på varandra. En förutsättning är också att  all personal inklusive läkare på enheten är lyhörda för diskussionen och i sin tur låter sig ledas och visar respekt och lojalitet mot verksamhetschefens svåra uppdrag: Att leva upp till vad som står i lagen: God vård till alla. Säkerhet. Trygghet för patienten. Kontinuitet. Kostnadseffektivitet.

 

 

       

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier