Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Vårdtrojkan –Rehnqvist, Örtendahl och Åbergs blogg Publicerad 2018-04-19

"Tillit är det bästa ting....."

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Tillfredsställer dagens sjukvård patientens behov av att känna tillit till sjukvården? I princip är Sveriges befolkning ganska tillfreds med sjukvården. Det som för närvarande tär mest på tilliten till sjukvården är förekomsten av långa väntelistor samt allehanda skriverier om landstingens tillkortakommanden både inom den egna verksamheten och i samverkan med kommunerna. Man kan till exempel hävda att landstingens kompetens inte är tillräcklig  för att råda bot för detta problem.

Sjukvården har grundläggande problem som – om de inte löses – kommer att erodera tilliten. Med minskad tillit följer också sämre prognos och avsevärt merarbete för sjukvårdens enskilda anställda i form av klagomål och ifrågasättanden. Behovet att känna tillit till sjukvården är en av de absolut viktigaste frågorna för framtiden. Det är lätt att förlora tillit men mödosamt och svårt att bygga upp den igen. Det är personalen i vården som skapar tilliten. Mötet mellan den som söker vård och den som skall tillgodose behoven är avgörande för tilliten. Men då måste de som jobbar i vården inte bara vara i grunden välutbildade och motiverade, de måste också ha rätt verktyg. De måste känna:

  • att de får rätt fortbildning,
  • att alla är överens om att målet för verksamheten är att skapa hälsa,
  • att det är rätt personalsammansättning
  • att organisationsmodell och arbetets organisering underlättar och stöttar.
  • att miljön är sådan att man hjälps åt.

Ska det vara så svårt? Det fungerar ju på sina ställen! Men det kommer hela tiden vittnesmål om dåligt bemötande och larm om platsbrist – det vill säga personalbrist.

Sedan länge har det funnits information om att personalsituationen kommer att bli bekymmersam. Socialstyrelsens planeringsunderlag finns ju tillgängligt och är tydligt. Läses den? Det råder brist i alla landsting på legitimerad personal undantaget möjligen apotekare. Bristen förväntas bestå. Fler behöver utbildas men arbetsmiljöerna måste också förbättras  Att mellan 10 och 20 procent av de som är sysselsatta och som har legitimation ändå inte arbetar där talar för att arbetsmiljöerna inte är optimala.

De faktorer som styr sjukvårdens kompetens är flera. Utbildning är en förutsättning och rör både grundutbildning, specialistutbildning och fortsatt utbildning för att följa med i den snabba utvecklingen. Här brister det enligt uppföljningar. En annan förutsättning för sjukvårdens kompetens är att personalstyrkan är tillräckligt stor och väl introducerad och hemmastadd. Det räcker dock inte med enbart  teoretisk kunskap och hantverksmässig kompetens, utan målet bör vara att alla inom enheten har eller är på väg mot den högsta formen av kunskap, förtrogenhetskunskap, där man inte enbart har den formella kunskapen utan också en hög grad av erfarenhet. Om detta verkar landstingen vara omedvetna. Här finns inom landstingsvärlden ett blödande sår i form av att personal lämnar sjukhusvården och söker sig till andra områden och ersätts hjälpligt med temporär arbetskraft utan förtrogenhetskunskap.

Detta område ser vi som ett av sjukvårdens stora problem och där vi sett enbart valhänta försök att råda bot på situationen. Hur fick denna situation över huvud taget uppstå? Och vad har man gjort? Landstingsvärldens nuvarande organisation och förmåga har testats i många år nu och befunnits inte vara tillräcklig  Men det finns förstås ingen enkel lösning.

Frågan är om det går att undvika att landstingen åtgärdas bland annat med en omorganisation i linje med alla de utredningar som tidigare har rekommenderat det. Redan 1957 framhöll Riksdagens revisorer att landets indelning i organisatoriska områden inte var ändamålsenlig. Somliga områden (landsting och län) var för små för att vara funktionsdugliga i alla hänseenden. Därefter har flera statliga utredningar tagit upp frågan. Parlamentariska kommittén (SOU 1995:27) medförde bland annat att Region Skåne och Västra Götaland bildades. Utvärderingar av reformen har varit till övervägande grad positiva, delvis på grund av bättre resursutnyttjande.

Betänkandet: Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123) tog redan för femton år sedan upp det demografiska problemet med ökat antal äldre kopplat till förutsedda stora krav på personal- och kompetensförsörjning. Slutsatsen blev att huvudmännen måste vara mer resursstarka än dagens landsting. Den hittills senaste utredningen, ”Regional indelning – tre nya län” publicerades 2016 och gick igenom argument för att en omorganisation var nödvändig men fick inte gehör och allt förblev vid det gamla. Förhoppningsvis är utvecklingen enbart pausad.

De samhällsorgan som kan göra något åt risken för minskande tillit till sjukvården är landstingen själva som har sitt eget öde i sina händer, regeringen och riksdag. För det behövs  kompetens, politisk vilja och handlingskraft. Det är dags!

 

 

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!