Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Vårdtrojkan –Rehnqvist, Örtendahl och Åbergs blogg Publicerad 2018-08-23

”Den stora potentialen ligger i att göra färre men större enheter”

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Sverige har en demografisk situation som medför avsevärda svårigheter för flera offentliga verksamheter under de närmaste decennierna. Redan nu märks det med brist på poliser, lärare, sjuksköterskor, socialassistenter med flera. Avgångarna från dessa yrken kommer att bli stora och då de tillkommande årskullarna är relativt små, förutses det bli en accentuerad brist i många stora yrken.

Import av arbetskraft, högre pensionsålder, lägre ålder vid inträde i arbetskraften, ökad intagning till utbildning etcetera kommer inte att kunna lösa situationen i alla yrken. Särskilt anpassad utbildning för sjukvårdens behov bör erbjudas migranter och fördelarna av vårt EU-medlemskaps fria europeiska arbetsmarknad utnyttjas. Men det kommer inte att räcka.

Den demografiska situationen kan bli särskilt tydlig för sjuksköterskor på sjukhusen, bland annat därför att i yrket ingår dygnet-runt-verksamhet vilket är oattraktivt både ur fysiologisk och social synpunkt.

Det blir därför nödvändigt att utreda möjligheterna till att genom rationalisering effektivisera sjukvården så att vi med bibehållen eller förbättrad patientsäkerhet och bevarad utvecklingspotential kan göra arbetet med ett lägre antal sjuksköterskor. Viktigt är att arbetsförhållanden och ersättning till sjuksköterskor förbättras. Men vi hävdar att den stora rationaliseringspotentialen ligger i att göra färre men större enheter.

Med större enheter har man bättre möjligheter att införa så kallade önskescheman och tillsammans med bättre ersättning för arbete på icke-normal arbetstid locka tillbaka en del av de sjuksköterskor som slutat med dygnet-runt-verksamhet. Med större enheter har man också möjligheter att genomföra den av Måns Rosén föreslagna och av riksdagen beslutade centraliseringen men även att utvidga den principen till flera behandlingar ochundersökningar.

Måns Rosén rekommenderade också en vidare utredning om de mindre sjukhusens kirurgiska verksamhet. Centralisering och dess följdverkningar ställer i utsikt en bättre, mer professionell vård.

Uppföljningen via kvalitetsregister blir naturlig och känns representativ för en sådan enhet som får tillgång till ett stort patientmaterial. En annan fördel med att ha färre men större enheter är att centralisering tillåter att dyra jourlinjer kan läggas ned på de mindre sjukhusen som mister verksamheten. Man tillämpar helt enkelt den ur rationaliseringssynpunkt effektiva åtgärden, att uppnå kritisk massa.

Detta kommer förstås att påverka de mindre landsortslasaretten. De får en ny roll i sjukvården. Bland annat förändras vården av akuta tillstånd. Ofta kommer man med nutida möjligheter till diagnostik på distans kunna fatta beslut om att transportera patienten direkt till en större enhet redan i hemmet eller på olycksplatsenDetta är särskilt viktigt för glesbygden som därigenom kan få ett lyft i strävan om likställda utsikter enligt hälso- och sjukvårdslagen. En utvecklad transportorganisation på väg och i luften blir nödvändig.

De små sjukvårdsenheterna handlägger också sant akuta kirurgiska fall som riskerar att fara mindre väl av en transport. Storleken på denna grupp är inte känd och måste klarläggas. Fördelar med nuvarande situation måste i så fall ställas mot de fördelar centraliseringen kan medföra.

Bland annat beroende på avståndet till närmaste större sjukhus kan det bli nödvändigt att fortfarande ha akutläkare och/eller anestesiologer anställda. Möjligen kan denna arbetskraft mobiliseras från de större sjukhusen. Basal radiologi måste liksom andra diagnostiska möjligheter finnas ocikså efter en översyn av de mindre sjukhusens roll. Men här finns möjligheten att utntyttja modern teknik. Undersökningen görs på plats men tolkningen kan ske över allt med rätt kompetens.

70% av alla elektiva operationer (i alla specialiteter) görs som dagkirurgi. För att uppnå kritisk massa kan man, beroende på diagnos och specialitet, samla dessa på färre sjukhus där länsdelssjukhusen ofta bör vara lämpliga. De olika länsdelssjukhusen kan således nischa in sig på vissa operationer och på så sätt dela på uppgifterna, ha tillräcklig volym och möjligheter till kvalitetsutveckling. En allsidig utredning bör snarast genomföras så att beslut om utvidgad centralisering av framför allt kirurgisk behandling kan genomföras. Den demografiska situationen tvingar oss till att agera. Bättre att agera mot bakgrund av att man tänkt igenom situationen än att så småningom behöva fatta snabba beslut pga. tvingande orsaker.

Vem kan fatta beslut? Det är helt klart att länsdelslasaretten är sinsemellan olika och har olika förutsättningar. Inom många landsting/regioner har redan begränsningen av länsdelssjukhusens verksamhet beslutats och genomförts. Inom andra har det varit omöjligt. Sveriges sjukvårdsorganisation är i stort behov att själv effektiviseras, bland annat genom att regionalisering genomförs i enlighet med ett flertal utredningar. I slutändan är detta en uppgift för regering och riksdag.

Den demografiska utvecklingen kommer också att påverka sjukvårdens möjligheter att ta hand om de multisjuka, äldre och äldre-äldre. Den situationen kräver en kraftig förstärkning av primärvård och geriatrik, framför allt i form av läkare men också sjuksköterskor, vilket kan bli svårare att åstadkomma. Trojkan kan tyvärr inte se att någon myndighet eller organisation verkar intresserad av att leda utvecklingen mot en lösning av denna för samhället vitala fråga.

Konsekvenserna av den demografiska situationen är inte lösbara utan ganska radikala åtgärder. Effektivisering av verksamheter som drabbas blir nödvändigt. Alla bristyrken och deras roll i samhället måste bli föremål för en allsidig och förutsättningslös granskning så att den kommande situationen kan hanteras på ett så gott sätt som möjligt.

Något annat är väl inte tänkbart?

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Mejla oss:

redaktionen@dagensmedicin.se

Eller ring tel: 08-409 320 40

Nyhets- och redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

Teamledare nyheter:
Jens Krey 070-735 16 61
Sara Heyman 073-558 66 71

Vill du tipsa oss krypterat och säkert? Klicka här!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Sök i vår databas!

Våra seminarier