Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Blogg


Vårdtrojkan –Rehnqvist, Örtendahl och Åbergs blogg Publicerad 2018-09-11

Ibland får man tänka om och tänka till

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.

Ta inte bort lärarundantaget än och involvera KAM

Trojkan har propagerat för öppenhet och tillit. Då gäller att kunna ändra sig när man har haft fel. I bloggen ”Om jag vore” föreslogs att lärarundantaget skulle ändras till något som liknade USA:s regler. Skälet till påståendet var insikten att forskarna var bäst på att forska men mindre bra på att ratta kommersialisering, patent etcetera. Forskarna behöver professionellt stöd så att upptäckter snabbare kommer patienterna till del. Det stödet skall finnas på universitetet men är inte tillräckligt idag . Men för att det skall bli några upptäckter krävs kreativitet och initiativ från forskarnas sida. Spelar lärarundantaget någon roll som incitament för forskarna i det avseendet? Det verkar så. I Norge har man i år utvärderat effekten av att lärarundantaget togs bort där 2003. Man fann en 50%. minskning i patent och entreprenörskap. Sic!( ref Hvide, Jones University innovation and Professors privilege American economic review 2018)

Incitamentet att hålla upptäckten i sin hand tycks vara en stark drivkraft, kanske också beroende på att universitetens kompetens och kapacitet att stötta kunde vara bättre.

Att ta bort en förmån är aldrig poppis. I USA kom man till dagens situation från andra hållet. The Bayh-Dole Act från 1980 innebar att universiteten och därmed forskarna fick ta del av vinster uppkomna genom forskning som finansierats av staten. Om lagändringen medförde en ökning av patent och entreprenader diskuteras fortfarande. Den ökning som skett kan vara en fortsättning på den ökning  som startade före 1980.

Men fortfarande är en del av problemet att nya upptäckter tar lång tid på sig att implementeras. Så hur få ut upptäckterna fortare och bättre? Är SSF:s modell att reservera en del ( 3%) av vissa anslag för nyttiggörande en bra väg? Någon regelrätt uppföljning är inte gjord men med morot och piska, det vill säga 3% av anslaget och regelbundna kontakter för efterhörande av hur det används, ger i alla fall nya patent och bolag.

Lite sorgligt känns det att allt måste vara så beroende av ekonomiska incitament. Lite kall skadar inte heller här.

Kanske Beveridges citat:  ”If you have a message to a doctor – write it on a check” gäller än.

Påståendet att solidaritet och tillit är faktorer som  gör att samarbeten går smidigt håller nog de flesta med om och hur håller man efter att det inte spårar ur och leder till individualism och misstänksamhet? En sak är säker: Man måste samtala och för det krävs att man disponerar sin tid så att etiska diskussioner och samtal kring uppdraget inte nedprioriteras.

Ett annat ekonomiskt hinder för utveckling är kanske kvacksalverilagen. Komplementära metoder används och efterfrågas i stor utsträckning, ibland med ibland utan att de som sköter patienten enligt skolmedicinen är informerade och nästan aldrig involverade.

De som försöker utvärdera effekten av alternativa metoder möts av hinder. Etablerade forskare  är rädda för att bli betraktade som flummiga. KAM personerna har haft svårt att ta till sig att studier måste göras med kontroller och att även studier som leder till viss evidens men inte högsta graden är av värde.  Ännu viktigare är effekten av att en metod blir del av skolmedicinen. Som icke legitimerad riskerar man att bli av med sin födkrok.Som utbildnings- och/eller socialminister skulle jag se till att den utredning som pågår tar upp den frågan och föreslår en lösning.

Kommentarer

Nyheter från startsidan

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

TIPSA REDAKTIONEN!

Har du nyhetstips? Hör av dig:

redaktionen@dagensmedicin.se
Tel: 08-409 320 40

Nyhetschef:
Charlotta Kjellberg 070-722 76 72

Redaktionschef:
Katarina Ekspong 072-252 14 80

VALUPPTAKT

Vilken sjukvårdsfråga borde vara viktigast i valet?


Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Våra seminarier

Våra utbildningar