Alzheimers sjukdom

Hälsohögskolan vid Jönköping university håller på att utveckla en app som ska förbättra vården för personer med en demensdiagnos. Appen testas nu i två kommuner.

Regeringen gav på onsdagen Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera den nationella demensstrategin.

Vetenskapsreportern kommenterar betydelsen av de nya alzheimerläkemedlen och listar en 10 000-kronorsfråga.

Men resultatet grumlas av att två patienter dog av biverkningar.

Möjligheten att få undersökning och en demensdiagnos beror på var du bor – det råder nämligen stora regionala skillnader i diagnostisering. I Stockholm registreras i genomsnitt fem gånger så många med demens jämfört med Jämtland, enligt en granskning av Uppdrag Granskning.

Alltför ofta framställs det som att ett nytt läkemedel har stor effekt trots att det inte är godkänt, skriver Mikael Hoffmann, Nepi, som tar Alzheimerläkemedlet lekanemab som exempel. (1 kommentar)

Svenska demensregistret har utvecklat särskilda moduler för både äldreboenden och hemsjukvård. Registerhållaren Maria Eriksdotter förklarar här hur kvalitetsregistret kan göra den kommunala demensvården bättre.

Det nationella kompetenscentret Svenskt demenscentrum får i år tre miljoner kronor från statskassan för att skapa en mer sömlös vård kring personer med en kognitiv sjukdom.

Ju fler så kallade kardiometabola sjukdomar en person har desto mer tycks risken för demens öka – dock inte när man jämför enäggstvillingar. Det visar ny svensk studie i tidskriften European Heart Journal.

Den omtalade läkemedelskandidaten lekanemab mot tidig Alzheimers sjukdom granskas nu av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för eventuellt marknadsgodkännande i EU.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände förra veckan det ”svenska” läkemedlet lekanemab mot tidig Alzheimers sjukdom under namnet Leqembi.

En 79-årig kvinna i Florida, USA, som nyligen börjat behandling med det experimentella alzheimerläkemedlet lekanemab avled efter att ha drabbats av hjärnsvullnad och hjärnblödningar.

Det dröjde mer än 20 år efter att forskare kliniskt började testa läkemedel som angriper den möjliga orsaken till Alzheimers sjukdom innan det första otvetydigt positiva resultatet till slut kom – dessutom för ett läkemedel med mycket starka svenska kopplingar.

Flera goda toppkandidater finns på Dagens Medicins återkommande lista över årets främsta forskningsnyheter. Men ingen hotade en efterlängtad alzheimernyhet i kampen om förstaplatsen.

En måttlig inbromsning av kognitiv och funktionell försämring men också mer biverkningar än placebo. Så beskriver studieförfattarna själva effekt och säkerhet av den omtalade amyloidantikroppen lekanemab i fas 3-studien Clarity AD, som nu publiceras.

Två studiedeltagare har dött efter hjärnblödning under behandling med den omtalade läkemedelskandidaten lekanemab och samtidigt som de fick blodförtunnande behandling mot annan underliggande sjukdom, enligt amerikanska medier.

Kognitivt friska personer som har ansamling av de bägge proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan löper 20 gånger ökad risk att drabbas av mild kognitiv svikt inom de närmaste åren, än personer som helt saknar sådan ansamling i hjärnan.

Läkemedelskandidaten gantenerumab kunde inte bromsa den kliniska försämringen vid tidig Alzheimers sjukdom, enligt preliminära resultat från två fas 3-studier.

Dagens Medicins vetenskapsreporter Carl-Magnus Hake skriver om fas 3-resultaten för alzheimerantikroppen lekanemab.

Professor Lars Lannfelt har alltid varit övertygad om att ”hans” antikropp lekanemab skulle kunna bromsa Alzheimers sjukdom. Och han fick rätt till slut.

”Fantastiskt positivt”, ”glädjebud” och ”en framgång för svensk forskning”. Så beskrivs resultaten från den positiva alzheimerstudien med läkemedlet lekanemab av två kända alzheimerforskare.

Det svenska företaget Bioarctics läkemedelskandidat lekanemab bromsade klinisk försämring vid Alzheimers sjukdom med 27 procent jämfört mot placebo, enligt preliminära resultat från en fas 3-studie.

Kvinnor och personer med fetma påverkades mer av att vara vakna en natt än män och normalviktiga. Det handlar både om benägenheten att slumra till och mängden proteiner som tyder på stress, enligt en svensk studie.

Svenska läkaresällskapet tilldelar Bengt Winblads pris 2022 och 150 000 kronor till Uppsalaforskaren Lars Lannfelt, för hans insatser inom molekylär geriatrik.

Behandling med antikroppen crenezumab bromsade inte insjuknandet hos personer med sällsynta sjukdomsanlag för Alzheimers sjukdom som varit med i en långvarig preventionsstudie.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har meddelat företaget Biogen att datan för alzheimerläkemedlet adukanumab inte räcker för en positiv rekommendation om godkännande.

Nästan 2,5 år efter att företaget Biogen oväntat proklamerat att fas 3-studierna för alzheimerläkemedlet adukanumab visat positivt resultat publiceras nu dessa resultat i en vetenskaplig tidskrift.

En framtid där tidiga alzheimertecken effektivt trycks tillbaka – det är en forskardröm som vetenskapsjournalisten Lotta Fredholm fångat upp.

Bristande belägg för klinisk effekt och bristande säkerhet gör att EU-myndigheten EMA rekommenderar att det omstridda läkemedlet adukanumab inte godkänns som behandling av alzheimer.

Alzheimerfonden blir av med en donation på 320 000 kronor. Orsaken är att Riksbanken inte kan identifiera avsändaren.

Hammarö kommun åker på att betala över 200 000 kronor för att ha dröjt med att ordna fram en plats på ett särskilt boenden till en kvinna med Alzheimers sjukdom.

Posttraumatisk stress, PTSD, som också är en minnessjukdom, delar många symtom med tidiga stadier av kognitiv sjukdom, skriver debattörerna bakom en ny rapport.

Sverige är ett av få länder i EU som saknar en nationell, finansierad demensplan, skriver Anders Gustavsson, hälsoekonom, och Bengt Winblad, professor i geriatrik. (1 kommentar)

Kvinnor som använder systemisk hormonersättning under klimakteriet verkar inte ha en ökad risk för att senare drabbas av demens, enligt en stor observationsstudie i BMJ.

Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare, får Svenska läkaresällskapets jubileumspris 2021.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA anser nu att läkemedlet adukanumab bara ska användas hos patienter med mild kognitiv svikt eller mild demens till följd av alzheimer.

Dagens Medicins vetenskapsredaktör ger perspektiv på det historiska beskedet från USA att det nu finns en sjukdomsmodifierande behandling mot alzheimer.

Svenska experter reagerar med glädje, förvåning och tveksamhet på att världen nu fått det första läkemedlet som påverkar den underliggande biologin bakom Alzheimers sjukdom.

USA:s läkemedelsverk FDA har godkänt bioteknikföretaget Biogens behandling av Alzheimers sjukdom med adukanumab.

En kombination av blodprov samt enkla minnestest ger bra besked om vilka patienter med minnesproblem som senare får alzheimer, enligt ny svensk forskning.

Nu är det klart vilka som får pengar för att utveckla verksamheten för personer som lever med demenssjukdom.

En fas 2-studie med antikroppen donanemab visar en liten bromseffekt på Alzheimers sjukdom enligt det primära effektmåttet, men inte enligt flera andra effektmått.

Värdet och betydelsen av en god bemanning med kompetent personal kan inte nog betonas, skriver sjuksköterskan Ulla Ekström.

En ökning av ämnet fosforylerat tau i blod var kopplat till utveckling av värre symtom och andra hjärnförändringar hos personer som var kognitivt sjuka.

År 2020 drabbades världen av en ny viruspandemi. När Dagens Medicin för nionde gången rankar årets främsta forskningsnyheter framstår ettan därför som solklar.

En grupp rådgivande experter till USA:s läkemedelsmyndighet FDA verkar inte anse att det finns skäl för ett godkännande av den omtvistade läkemedelskandidaten adukanumab mot alzheimer.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har accepterat företaget Biogens ansökan om godkännande för adukanumab, en omtalad läkemedelskandidat mot Alzheimers sjukdom.

Forskare från Sverige har varit med och tagit fram en metod som gör det möjligt att mäta alzheimermarkören fosforylerat tau i blod. Det kan göra det enklare att ställa diagnos på demenssjukdomen, tror de själva.

Två antikroppar mot ämnet beta-amyloid bromsade inte den kognitiva försämringen vid Alzheimers sjukdom hos patienter med mycket ovanliga sjukdomsframkallande mutationer.

I veckan presenterades mer detaljerade data om det omtalade alzheimerläkemedlet adukanumab. Kaj Blennow, professor i Göteborg, tycker inte att svaren är så många fler än i oktober.

Forskare kan ha identifierat en mutation som skyddar mot utvecklingen av Alzheimers sjukdom, eller åtminstone en ärftlig variant av sjukdomen.

Ett nytt läkemedel som påverkar tarmfloran visar gynnsamm effekt på kognitiva funktioner vid Alzheimers sjukdom, enligt en fas 3-studie i Kina. Läkemedlet väntas snart lanseras i landet, rapporterar sajten Endpoint News.

På det svenska läkemedelsbolaget Bioarctic ser man positivt på nyheten kring alzheimerläkemedlet adukanumab, trots att det kan bli en konkurrent till Bioarctics egen uppmärksammade läkemedelskandidat inom samma område, Ban2401.

Den kände svenske alzheimerforskaren Bengt Winblad säger sig först vara ”lite skeptisk” till nyheten om att läkemedelskandidaten adukanumab trots allt kan ha en bromsande effekt på alzheimer. Efter att ha tittat lite närmare på de än så länge tillgängliga resultaten är han mer positiv.

I mars avbröt företaget Biogen studierna med det lovande alzheimerläkemedlet adukanumab då en analys visade att det inte hade någon bromsande effekt. Men en utökad analys visar nu att det fungerar enligt flera effektmått, meddelar företaget.

Bland personer som har en mer hälsosam livsstil är det färre som senare insjuknar i demens om de har en låg eller intermediär genetisk risk att drabbas av sjukdomen. Men detta ”skydd” gäller dock inte för hälsosamma personer som har hög genetisk risk för sjukdomen, enligt en ny studie i tidskriften Nature Medicine.

Karolinska institutet har medverkat i en app som ger råd om hur personer kan minska sin risk för demens genom olika åtgärder i bland annat sin livsstil. ”Falsk marknadsföring”, anser Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt prisades under söndagen vid den pågående internationella alzheimerkonferensen AAIC i Los Angeles, USA.

En ”sammansvärjning” har motarbetat forskning om alternativa förklaringar till Alzheimers sjukdom, enligt en granskning av en amerikansk nättidning. Den svenske forskaren Hugo Lövheim känner igen sig i bilden.

Det finns ingen koppling mellan låg grad av fysisk aktivitet och risk för att senare drabbas av demens, enligt en ny studie som tar hänsyn till så kallad omvänd kausalitet.

Nya data ger stöd för att blodprov kan avslöja nervcellsskada hos personer med alzheimer eller lindrigare minnesproblem. Fynden kan påverka svensk sjukvård.

Äldre personer som enligt ett test hade dålig förmåga att känna igen bedrägerier hade som grupp betraktad ökad risk att senare drabbas av både mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom, enligt en studie i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Läkemedelskandidaten verubecestat kan inte bromsa försämringar i kognition hos patienter med minnesstörningar – i stället blev symtomen värre efter behandlingen.

I vad som är ännu ett misslyckande i läkemedelsforskningen för Alzheimers sjukdom tvingas nu företaget Biogen lägga ner sina fas 3-prövningar av läkemedlet adukanumab som i tidiga studier visat lovande resultat. Orsaken är avsaknad av effekt.

Kvinnor som använder systemisk hormonbehandling verkar ha en liten ökad risk, 9 till 17 procent, för att drabbas av Alzheimers sjukdom, enligt en stor finländsk studie i tidskriften BMJ.

Professor Lars Lannfelt tilldelas i år Alzheimerfondens stora forskningspris för sin läkemedelskandidat BAN2401, som han ser går en ljus framtid till mötes. ”Om några få år tror jag att vi har ett läkemedel”, säger han.

Nu stärks beläggen för att patologi kopplad till Alzheimers sjukdom skulle kunna smitta. Forskare har bland annat upptäckt att proteinet beta-amyloid finns i äldre preparat av tillväxthormon. Men en svensk expert understryker att fynden bör tolkas försiktigt.

Genom att förstöra permanent vilande celler i hjärnan minskar risken för minnesproblem hos en musmodell av demens. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature.

De goda resultaten för Lars Lannfelts snart 20 år gamla upptäckt är nu den stora snackisen i alzheimervärlden. Och det var på tiden, annars finns risken att forskningsmedlen sinar, menar han.

En antikropp mot alzheimer visar på positiva resultat i en studie. Samtidigt störtdyker läkemedelsföretagets aktievärde på Stockholmsbörsen.

Den så kallade informella vården stod för 40 procent av den globala demensomsorgen 2015. Vård av detta slag var i majoritet i låginkomstländer och de flesta vårdgivarna var kvinnor, enligt en ny internationell rapport.

Äldre patienter med gikt verkar ha en högre risk att drabbas av demens, enligt ny amerikansk data. Men en svensk expert är tveksam till studien.

Nu stärks kopplingen mellan traumatiska hjärnskador och demens senare i livet, enligt ny långtidsdata från en stor dansk observationsstudie i tidskriften Lancet Psychiatry.

En ny typ av skanner kan avläsa hjärnaktiviteten trots att personen dricker kaffe eller vickar på huvudet. Att tekniken tål viss rörelse öppnar för att fler patientgrupper kan undersökas.

Äldre personer som sövs verkar få akuta skador på sina nervceller den närmsta tiden efter en operation, enligt nya fynd som delvis svenska forskare står bakom.

Forskare har tagit fram en potentiellt enklare metod för att mäta den peptid som misstänks vara en orsak till Alzheimers sjukdom. Nivån av beta-amyloid i blod avspeglade nämligen inlagringen av samma ämne i hjärnan, enligt en ny studie i tidskriften Nature.

Nu ges möjliga förklaringar till varför läkemedelskandidaten solanezumab inte kunde bromsa försämringar i kognition vid tidiga former av Alzheimers sjukdom.

Läkemedelsföretaget Pfizer ger upp sina planer på att få fram nya behandlingar mot Alzheimers sjukdom. Företaget avslutar också sin forskning om Parkinson.

Läkemedelskandidaten idalopirdin kan inte bromsa försämringar i kognition hos patienter med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom, enligt nya fynd som publiceras i tidskriften Jama.

Microsoft-grundaren Bill Gates donerar 50 miljoner dollar, motsvarande 419 miljoner kronor, till Alzheimers-forskning.

En näringsdryck har ingen effekt på kognitionen vid begynnande alzheimer, men verkar bromsa nedbrytningen av hjärnan. Det visar fynd i tidskriften Lancet Neurology där svenska patienter ingår.

Nu kommer nya ledtrådar om var proteinerna amyloid beta och tau initialt ansamlas i hjärnan och hur de kan vara sammanlänkade vid Alzheimers sjukdom. Fynden är publicerade i Jama Neurology.

Personer som har lågt kolesterol orsakat av särskilda genvarianter har inte en förhöjd risk för en rad olika demenssjukdomar. Snarare kan det vara tvärtom, enligt en ny studie i tidskriften BMJ.

Tillskott av vitamin E eller selen kan inte förebygga Alzheimers sjukdom, enligt en av de första långtidsstudierna på området som publicerats i tidskriften Jama Neurology.

Företaget Apodemus hoppades tillsammans med forskare på Karolinska institutet att antiviral behandling skulle ge effekt på Alzheimers sjukdom. Men studien gav inga säkra resultat.

Nu startar den första kliniska studien som ska undersöka om läkemedel mot herpesinfektioner kan påverka sjukdomsprocesser som kopplas till Alzheimers sjukdom.

En förbättrad elektrisk hjärnrytm hos en musmodell med alzheimer verkade kunna minska mängden peptider som kopplas till demenssjukdomen, enligt en studie i tidskriften Nature.

Sjukvården rekommenderas att använda bedömningsinstrumentet Rudas i utredning av misstänkt demens hos personer med annat modermål än svenska. Det är av ganska få nyheter i de nya nationella riktlinjerna för demensvården.

Det experimentella läkemedlet solanezumab bromsade inte försämringen i kognition vid tidig Alzheimers sjukdom, enligt ett pressmeddelande från läkemedelsföretaget Eli Lilly.

På kort tid har forskningen fått bättre förståelse om orsaken till alzheimer. Flera studier pekar nu på att proteinet tau kan spela en minst lika central roll som beta-amyloid.

Den ojämlika tillgången till kognitiva hjälpmedel som föreligger i Sverige är ett brott mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skriver företrädare för 15 olika organisationer.

Prionproteiner som kopplas till Creutzfeldt-Jakobs sjukdom verkar kunna detekteras i ett urinprov, enligt en ny studie i tidskriften Jama Neurology.

Fler demenssjuksköterskor och utvecklade demensteam är två åtgärder som skulle förbättra demensvården i Stockholm, skriver två socialdemokrater.

Nu kommer resultat som stärker bilden om att antikroppen adukanumab effektivt minskar mängden amyloida plack hos patienter med tidigare former av alzheimer, enligt en fas I-studie i Nature.

Proteinfragmentet beta-amyloid som tros orsaka Alzheimers sjukdom verkar kunna bekämpa infektioner hos möss och rundmaskar, enligt en ny studie i Translational Medicine.

Det kan vara svårare att upptäcka tidiga former av alzheimer hos kvinnor eftersom deras ordminne är bättre än hos män, enligt en ny studie.

Proteinutfällningar i hjärnan som är typiska för alzheimer kan ha spridits mellan människor med hjälp av tillväxthormonläkemedel, enligt en ny studie i Nature. Men resultaten måste tolkas försiktigt, anser svenske experten Kaj Blennow.

Enbart träning verkar inte förbättra den kognitiva funktionen hos stillasittande äldre, enligt en ny studie. Professor Miia Kivipelto menar att fler livsstilsinterventioner behövs för att göra skillnad.

Forskare väcker hopp för patienter med Alzheimers sjukdom. Ett nytt läkemedel har visat sig bromsa försämringen av minnet hos patienter med en mild form av sjukdomen.

Amyloida plack i hjärnan kan börja bildas redan vid 30 års ålder. Det är ett av resultaten från två nya nederländska meta-analyser.