En del vårdcentraler erbjuder exempelvis gruppterapi i första hand. Men många med autism kan inte delta i gruppsamtal, skriver Gunilla Sundblad, Autism- och Aspergerförbundet.

Allt fler unga vuxna som fått neuropsykiatriska diagnoser som barn, exempelvis adhd eller autism, vill nu få diagnoserna avskrivna, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Att dagligen spreja oxytocin i näsan förbättrar inte de sociala förmågorna hos barn och unga med autismspektrum, visar en ny randomiserad studie.

I en ovanlig kampanj vädjar flera personer att Läkemedelsverket ska ompröva ett beslut om att avregistrera lagerberedningar av melatonin, vilket missgynnat flera patientgrupper.

Vård och stöd för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar varierar i landet och nu ska Socialstyrelsen ta fram nya nationella kunskapsstöd.

Kognitiv beteendeterapi fungerar inte för alla med depression. Christian Rück söker genetiska mönster som kan bidra till att förklara varför.

Genom att träna sociala förmågor med en smart robot hoppas forskare att barn med svår autism ska bli bättre på interaktion.

Tidigare kunde vuxna patienter i Malmö få vänta upp till tre år innan de fick en neuropsykiatrisk bedömning. Med ett nytt arbetssätt tar det nu i snitt tre veckor.

Socialstyrelsens nya miljon­utredning ska avslöja orsakerna till landets drastiska skillnader i adhd-medi­cinering av barn. Men utredningen kritiseras för att ha fel fokus.

Om inget nytt får prövas kan ingen ny beprövad erfarenhet uppkomma, skriver Ann-Marie Lidmark, ordförande i Tandvårdsskadeförbundet. Hon reagerar på ett inlägg av Dagens Medicins oberoende bloggare, barnläkaren Mats Reimer.

I takt med att allt fler barn fått en neuropsykiatrisk diagnos händer det också att en del, när de blir lite äldre, vill återkalla diagnosen.

Personer med autism löper fem gånger högre risk att göra ett suicidförsök än de i den generella befolkningen. Var tionde har försökt ta sitt liv. Nu krävs förebyggande insatser, menar forskare.

Forskning har tidigare pekat på en koppling mellan användning av antidepressiva läkemedel under gravidideten och en ökad risk för autismspektrumstörning och adhd hos avkomman. Men enligt en ny svensk studie verkar det inte finnas ett orsakssamband.

Kvinnor som får influensa eller en influensavaccination under graviditeten verkar inte få barn med exempelvis autism i högre utsträckning än andra kvinnor, enligt en observationsstudie i Jama Pediatrics.

Den ojämlika tillgången till kognitiva hjälpmedel som föreligger i Sverige är ett brott mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skriver företrädare för 15 olika organisationer.

Forskare kopplar polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, till förhöjd psykisk sjuklighet i en ny studie. Även hos syskon till kvinnor med sjukdomen sågs en liten ökad risk.

Kvinnor som lider av polycystiskt ovariesyndrom löper högre risk att få barn som utvecklar autism. Fyndet stärker idén om ett samband mellan autism och för mycket manliga könshormoner tidigt i livet.

Med hjälp av små, odlade tredimensionella hjärnor från stamceller, har amerikanska forskare bland annat sett att det verkar vara en obalans i utvecklingen av olika sorters nervceller i minihjärnor från autistiska personer.

Barn med autismspektrumstörningar, ASD, har ett luktmönster som skiljer sig från barn utan sådana störningar, enligt en ny studie.

Antalet barn som diagnostiseras med autismspektrumstörning har stigit på senare år. Men den här ökningen beror sannolikt inte på en reell ökning av autismsymtom, enligt en ny svensk studie i tidskriften BMJ.

Nästan alla hjärnor från barn med autism hade tecken på att nervceller var organiserade på felaktiga sätt, enligt en pilotstudie i New England Journal of Medicine.

Barn som senare diagnostiseras med autismspektrumstörning har redan från två månaders ålder sämre förmåga att ta ögonkontakt, visar en ny studie i tidskriften Nature.

Ny dansk forskning tyder på att risken för autismspektrumstörningar ökar om mamman tar läkemedel som innehåller valproat under graviditeten.

Inte bara pappans ålder, utan även hur gamla far- och morföräldrarna är när de får barn, påverkar risken för autism. Det visar en svensk studie.

Autism är betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor. Nu har forskare funnit stöd för att flickor behöver fler genetiska riskfaktorer för att utveckla ett autistiskt beteende.

Mödrar som haft infektioner under graviditeten tycks inte ha någon uttalat större risk för att föda barn med autismspektrumstörning, enligt en ny studie i tidskriften Pediatrics.

Runt hälften av alla barn med autism hade någon gång försvunnit från föräldrarna eller sin skola och i en del fall utsatt sig för fara, enligt en studie i tidskriften Pediatrics.

Åtta av nio som får diagnosen autism är pojkar. Men Svenny Kopp, överläkare i barnneuropsykiatri i Göteborg, menar att det inte speglar verkligheten.