Beredskapsläge innebär en höjd beredskap i sjukvården och kan omfatta hela regioner, men även enskilda sjukhus. Det finns tre nivåer, med stigande allvarlighetsgrad: stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge. Det sistnämnda är mycket ovanligt, men har gällt för enskilda sjukhus – exempelvis i samband med terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. När vården bedrivs normalt är det ett normalläge.
Bemanning
Trots viss förbättring kvarstår beredskapsläget som rått i i Region Värmland i en dryg månad. Det framkom på en pressträff på tisdagen. Samtidigt beordrar regionen nu övertidspass för delar av vårdpersonalen.
Arbetsmiljö
Många av Sveriges största sjukhus – däribland fem Stockholmssjukhus – har valt att gå upp i stabsläge för att klara av virusvågen och den höga personalfrånvaron under julhelgerna. Sveriges näst största sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, gör det inte. Varför?
Patientsäkerhet
Covid-19, influensa och RS-virus har gett ett ansträngt läge under julhelgen och mellandagarna på många av landets sjukhus.
– Nu gör vi allt för att bemanna upp för en tuff helg till, säger Kent Sandström på Norrlands universitetssjukhus.
Patientsäkerhet
Region Värmland har sedan mitten på december befunnit sig i förstärkningsläge, och beskriver situationen som extremt tuff.
– I dag är en av de värsta dagarna vi någonsin varit med om, säger Göran Karlström, medicinskt ledningsansvarig hälso- och sjukvårdsledningen i Region Värmland.
Infektion
Extrem överbeläggning och hög sjukfrånvaro får sjukhusvården i Region Kronoberg att gå upp i stabsläge på torsdagen. Planerade operationer ställs in till på måndag och mer resurser skjuts till akuten för att hantera situationen.
Arbetsmiljö
Läget är fortfarande ansträngt på Norrlands universitetssjukhus, som på grund av brist på vårdplatser befunnit sig i beredskapsläge sedan en månad. Efter åtgärder tog den lokala särskilda sjukvårdsledningen beslut om att avveckla stabsläget.