Äldre blodförtunnande läkemedel ledde till färre hjärt-kärlkomplikationer hos patienter med förmaksflimmer och reumatisk hjärtsjukdom än den nyare blodförtunnaren rivaroxaban.

Dagens Medicins vetenskapsreporter djupdyker i vad som rapporteras om baksidorna med screening i en studie som var ett av huvudnumren på den europeiska kardiologikongressen i Barcelona.

Manliga Vasaloppsåkare verkar behöva pacemaker i något högre utsträckning än män som ratar skidåkning, enligt svenska långtidsdata.

Patienter med misstänkt hypertrofisk kardiomyopati bör utredas med hjälp av magnetkamera, MR. Det är en av nyheterna i nya europeiska riktlinjer för kammararytmier och prevention av plötslig hjärtdöd.

3,5 procent – så stor andel av de medelålders deltagarna i en stor svensk tvärsnittstudie hade definierade symtom på kärlkramp. Drygt hälften av dessa hade ateroskleros i kranskärlen.

För att förebygga hjärt-kärlsjukdomar i samband med cancerbehandling släpps nu de första ESC-riktlinjerna på området. Ett viktigt tillskott, anser en svensk expert.

Tillägg med läkemedlet acetazolamid förbättrar prognosen för patienter med akut dekompenserad hjärtsvikt och överbelastad cirkulation, visar nya resultat.

Vissa patienter verkar inte gagnas av fortsatt medicinering med betablockerare ett år efter sin hjärtinfarkt, enligt svenska data.

SGLT2-hämmaren dapagliflozin minskade den sammantagna risken för sjukhusinläggningar och kardiovaskulär död med 18 procent bland patienter med hjärtsvikt och bevarad ejektionsfraktion, enligt studien Deliver.

Vuxna patienter med medfödda hjärtfel har tre gånger så höga dödstal som jämngamla personer utan hjärtfel. Det visar en stor svensk studie.

Överlevnaden blir inte bättre om PCI läggs till annan medicinsk behandling för vissa kranskärlssjuka med nedsatt pumpförmåga i vänster kammare, visar nya fynd.

Nej, det finns ingen uppenbar fördel av att ta blodtrycksläkemedel på kvällen, jämfört med på morgonen, visar en stor klinisk prövning från Storbritannien.

Att screena äldre män för kardiovaskulära sjukdomar i mer än fem år ger ingen statistiskt säkerställd minskad risk att dö i förtid, visar en stor studie. (1 kommentar)

Att ta flera rekommenderade hjärtskyddande läkemedel i en kapsel, ett så kallat polypiller, var bättre än att ta läkemedlen var för sig. Det visar en ny randomiserad studie av nästan 2 500 patienter som haft hjärtinfarkt.

Hos hela 51,7 procent av deltagarna i en stor svensk tvärsnittsstudie fanns det indikation på att överväga blodfettsänkande behandling enligt de senaste europeiska riktlinjerna.

Höginkomsttagare hade i median elva minuter kortare vistelsetid på akuten när de sökte för bröstsmärta, än låginkomsttagare. Men vid allvarlig bröstsmärta med senare konstaterad akut kranskärlssjukdom var det ingen skillnad. Det visar en ny svensk studie. (3 kommentarer)

Under fredagen startar den europeiska kardiologikongressen ESC i Barcelona. Dagens Medicin rapporterar dagligen om de hetaste forskningsnyheterna.

Patienter hade lättare att nå blodtrycksmålen om de fick startbehandling med fyra olika läkemedel i kvarts dos, jämfört med endast ett läkemedel i full dos.

ESC 2021. Samhället kan minska sina utgifter genom att bjuda in alla 75-åringar till två veckors screening för eventuellt förmaksflimmer, enligt en ny analys.

”För tredje året i rad var det en SGLT2-hämmarstudie som stal störst uppmärksamhet på världens största kardiologikongress”, skriver vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake efter årets ESC-möte.

ESC 2021. Patienter med kronisk njursjukdom och samtidig typ 2-diabetes kan minska risken för hjärtsviktsrelaterade sjukhusinläggningar med hjälp av läkemedelskandidaten finerenon.

ESC 2021. En spruta influensavaccin minskade förtidiga dödsfall med 41 procent hos kranskärlspatienter, enligt en stor Örebroledd studie – som kan påverka klinisk praxis.

Fokus på individen samt sänkta gränsvärden för LDL-kolesterol och blodtryck är några av nyheterna i ESC:s riktlinjer för prevention som presenteras på årets digitala möte.

ESC 2021. För första gången finns det belägg från en randomiserad studie att minskning av natriumklorid i kosten skyddar mot kardiovaskulär sjukdom.

ESC 2021. Danska forskare hittade visserligen mer förmaksflimmer genom intensiv screening av till synes friska personer. Men trots insatt strokeprofylax gav screeningen ingen minskad förekomst av stroke.

ESC 2021. Det blev ingen nytta av att direkt leta efter tilltäppta och behandlingsbara kranskärl hos patienter som överlevt ett hjärtstopp, enligt en ny studie.

Nu föreslår svenska forskare att stress och oro är två utlösande faktorer till hjärtinfarkter som sker under julhelgen.

ESC 2021. En stor svenskledd observationsstudie visar att överlevnadschanserna tycks förbättrats vid hjärtstopp om tränade livräddare skickas till platsen via mobiltelefoner. (1 kommentar)

ESC 2021. Drönare som skickas ut vid larm om misstänkta hjärtstopp kan effektivt leverera hjärtstartare, enligt nya fynd från en svensk pilotstudie.

ESC 2021. Blödningsbenägna patienter verkar klara sig lika bra med bara en månad av dubbel trombocythämning efter kranskärlsstentning, jämfört med sex månader, enligt ny forskning.

ESC 2021. Patienter med svår tandlossning och en tidigare hjärtinfarkt i bagaget tycks vara extra utsatta för fler kardiovaskulära händelser, enligt svenska långtidsdata.

SGLT2-hämmaren empagliflozin förbättrar prognosen för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. Fina resultat, anser svenska experter.

ESC 2021 SGLT2-hämmare och en enklare behandlingsalgoritm är två nyheter i de uppdaterade ESC-riktlinjerna för hjärtsvikt som släpps i dag, fredag.

ESC 2021. Skillnader i smärtkänslighet kan ligga bakom varför vissa patienter inte känner av sitt förmaksflimmer, medan andra har besvärande symtom, enligt en svensk pilotstudie.

I dag, fredag, börjar den stora kongressen för European Society of Cardiology, ESC. Följ Dagens Medicins bevakning på sajt och i nyhetsbrev.

Det har spekulerats i om att blodtrycksläkemedel av typen ACE-hämmare eller ARB kan förvärra en pågående infektion med det nya coronaviruset. Men data från en randomiserad studie visar nu att det varken går sämre eller bättre för patienter när läkemedlet sätts ut.

I de första riktlinjerna om medfödda hjärtfel som ESC har gett ut sedan 2010 finns flera nyheter. En är rekommendationen att arytmibehandling ska ske ihop med expertcentrum.

Patienter som diagnostiseras med dilaterad kardiomyopati, den vanligaste orsaken till hjärttransplantation, har fått bättre överlevnad och behöver vistas mer sällan på sjukhus. Det visar en studie från det svenska registret Rikssvikt.

För första gången ställer ESC samman riktlinjer för hur de med hjärtsjukdom ska kunna träna. De tydliggör vikten av individuellt anpassad och nivåbestämd träning, men lyfter också de diagnoser där framför allt högintensiv träning och tävlingsidrott kan vara kontraproduktivt.

Den uråldriga giktmedicinen kolkicin visar nu sin potential som behandling vid hjärtsjukdom i ytterligare en randomiserad studie, där läkemedlet relativt sett minskade hjärt-kärlhändelser med 31 procent hos patienter med kronisk kranskärlssjukdom.

Personer med nydiagnostiserad typ 2-diabetes, utan tidigare hjärt-kärlsjukdom, löper betydligt lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med hur det har sett ut tidigare, visar en dansk registerstudie som presenterats vid ESC-kongressen.

Hos patienter med bland annat kärlkramp fanns förhoppningen att läkemedlet trimetazidin skulle ge bättre behandlingsresultat, men effekten uteblev helt, visar en studie publicerad i Lancet och som i går presenterades vid ESC-kongressen.

Läkemedlet sakubitril-valsartan minskade en hjärtsviktsmarkör hos patienter med den svårbehandlade formen av hjärtsvikt där vänsterkammarfunktionen är bevarad, medan andra effektmått inte påverkades. Resultatet övertygar inte en svensk expert.

Att korta tiden för trippelbehandling med propphämmande läkemedel till en vecka är en nyhet i de nya riktlinjerna. De lyfter också att läkare inte rutinmässigt ska förbehandla patienter vid hjärtinfarkt.

Behandling med SGLT2-hämmare kan nu etableras även vid kronisk njursjukdom när en ny studie med läkemedlet dapagliflozin visar påfallande goda resultat. Njurarna skyddas, hjärtsvikt minskas och överlevnaden förbättras.

... Cecilia Linde, professor i kardiologi vid Karolinska institutet och medlem av programkommittén för det europeiska kardiologsällskapets årliga kongress, som i digital form samlat 100 000 intresserade.

ESC 2020. Det behövs inget tillägg av trombocythämmaren klopidogrel för att förebygga blodproppar hos patienter som genomgått kateterbaserat byte av aortaklaffen, enligt en ny studie.

ESC 2020. Äldre patienter med förmaksflimmer verkade få fördelar av en en låg dos antikoagulantia, trots att de syntes ha kontraindikation för behandlingen. Det visar en studie från Japan.

ESC 2020. Ett nytt läkemedel gav symtomlindring och bättre syreförbrukning till en undergrupp av patienter med förtjockad hjärtmuskel. Resultatet framhålls som banbrytande av forskarna bakom studien och en svensk expert håller med.

ESC 2020. Patienter som är födda i Afrika och i europeiska länder utanför EU har sämre prognos efter en hjärtinfarkt, jämfört med patienter födda i Sverige. Det visar en stor analys av data i registret Swedeheart.

ESC 2020. Patienter med förmaksflimmer fick minskad hjärtsjuklighet på sikt om de omgående behandlades för att få bort flimret, enligt en ny studie. Fast skillnaden jämfört med standardbehandling var ganska liten, framhåller en svensk expert.

ESC 2020. En sammantagen relativ riskminskning med 25 procent för kardiovaskulär död och sjukhusinläggningar på grund av försämrad hjärtsvikt. Det blev resultatet när diabetesläkemedlet empagliflozin i en ny studie gavs till hjärtsviktspatienter i tillägg till sedvanlig behandling.

ESC 2020. Ett nytt ABC-begrepp – där C står för att identifiera riskfaktorer och samsjuklighet, samt skapa livsstilsförändringar – är en av nyheterna i de nya europeiska riktlinjerna för förmaksflimmer.

ESC 2020. Unga män med ångest och depression har ökad risk att senare i livet drabbas av hjärtinfarkt visar en stor svensk registerstudie. En orsak kan vara dåliga livsstilsval, enligt forskarna.

ESC 2020. Lördag den 29 augusti startar Europeiska kardiologisällskapets årliga kongress. Dagens Medicin ger er läsare de viktigaste nyheterna från mötet, som i år sker helt digitalt.

Två stora läkemedelsprövningar och data från 4D-projektet i Stockholm, var höjdpunkterna inom hjärtsviktsområdet på ESC-kongressen 2019, enligt professor Maria Schaufelberger.

Att upprepade gånger blåsa upp en blodtrycksmanschett på överarmen förbättrar inte prognosen hos patienter med stora hjärtinfarkter, enligt en stor studie som presenterades på ESC-kongressen i Paris.

Tämligen gamla resultat från randomiserade studier som visat nyttan av implanterbara defibrillatorer, ICD, hos hjärtsviktspatienter verkar ha bäring även på en mer samtida patientpopulation med modern läkemedelsbehandling, enligt en stor analys baserad på det svenska registret Rikssvikt

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskar kraftigt vilket är den främsta förklaringen till att cancer nu är den vanligaste dödsorsaken för medelålders personer i rika länder, enligt en internationell studie. Den bilden speglas också i det svenska dödsorsaksregistret

En mer skonsam och snabbare metod för att isolera elektriska signaler i hjärtat, lyfts fram som en av höjdpunkterna inom arytmi på årets ESC-kongress av professor Carina Blomström Lundqvist.

Svenska patienter som genomgått bypasskirurgi har till en början en hög användning av sekundärpreventiva läkemedel men denna minskar sedan ”betydligt”, vilket är kopplat till sämre prognos. Det visar en ny studie från Swedeheart-registret som presenteras på ESC-kongressen i Paris.

Att inte utföra måttlig fysisk aktivitet fem dagar i veckan verkar vara den mest utslagsgivande riskmarkören för framtida hjärtsjuklighet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, enligt en stor studie baserad på registret Swedeheart.

Tikagrelor, den trombocythämmare som dominerar i Sverige, är sämre än konkurrenten prasugrel, åtminstone enligt en uppmärksammad studie som presenteras på ESC-kongressen.

Ingen lägre gräns. Så kan budskapet i de nya europeiska riktlinjerna för kolesterolkontroll sammanfattas. Det riskerar bli resurskrävande för primärvården, säger en svensk expert.

Unga patienter med medfödda hjärtfel har en mer än fördubblad risk att få en cancerdiagnos upp till 40-årsåldern. Det visar en stor svensk studie som presenteras på ESC-kongressen i Paris.

Nej, syrgasbehandling påverkar inte utfallet vid misstänkt hjärtinfarkt om patienten har normal syremättnad. Det visar en stor nyazeeländsk studie som därmed är samstämmig med en uppmärksammad svensk studie.

En ny studie kan nu lägga grunden för en ny typ av behandling av hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion. Diabetesläkemedlet dapagliflozin gav bland annat färre sjukhusinläggningar och färre kardiovaskulära dödsfall.

Underbehandling med blodfettsänkande medel kan vara en bidragande orsak till att patienter med schizofreni i hög utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en svensk studie.

Patienter med diabetes och stabil kranskärlssjukdom tjänar som grupp inte på att få utökad trombocythämning med läkemedlet tikagrelor, enligt en ny studie. Men forskarna pekar ut en undergrupp av patienter där behandlingen skulle kunna ge nytta.

Patienter med stora hjärtinfarkter tjänar på att få samtliga förträngda kranskärl åtgärdade snart efter infarkttillfället, sett till minskad risk att få hjärtinfarkt. Det visar den hittills mest omfattande studien av så kallad komplett revaskularisering.

Det europeiska kardiologisällskapet ESC har beslutat att bygga ett gemensamt europeiskt kvalitetsregister för hjärtsjukdomar. Det inspireras av och kommer till betydande del bygga på de svenska registren i Swedeheart.

Behandlingsresultaten vid hjärtinfarkt har förbättrats de senaste tjugo åren i Sverige, sett till överlevnad och risk för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Men samtidigt har antalet blödningar ökat, enligt en stor studie baserat på registret Swedeheart.

Fyra veckor med vegetarisk kost till patienter som haft ischemisk hjärtsjukdom ledde till större sänkning av bland annat kolesterolvärden än en diet innehållande kött.

Ett stort regionalt förbättringsarbete av vård vid hjärtsvikt kan nu sammanfattas. Bättre tillgång till evidensbaserade läkemedel och en minskning av sjukhusinläggningar och dödsfall, är två resultat som lyfts fram i en presentation på ESC-kongressen.

Amyloid kardiomyopati där felveckade varianter av proteinet transtyretin inlagras i hjärtmuskeln är underdiagnostiserat, men fortfarande en relativt ovanlig orsak till hjärtsvikt. Det visar den hittills mest ambitiösa kartläggningen av tillståndet.

Individer med stabil kranskärlssjukdom tycks kunna ha ett högre BMI än dagens rekommendationer utan att det ökar risken för ny sjukdom. Resultaten kan komma att bidra till en förändrad syn på viktnedgång hos patientgruppen, enligt en svensk expert som står bakom studien.

Högt LDL-kolesterol är en etablerad kardiovaskulär riskfaktor. Men tvärtemot vad man kan tro verkar det gå bättre för hjärtinfarktpatienter som har högre värde på LDL-kolesterolet än de med lägre värden när de får sin infarkt, enligt en stor svensk studie. Forskarna bakom fyndet tror sig dock ha en bra förklaring.

Den svenska studien Deto2x-Ami visade att patienter med misstänkt hjärtinfarkt och normal syremättnad inte hade nytta av att få syrgas i den akuta behandlingen. Nya analyser av studien visar nu att detta resultat står sig också för undergrupper av patienter som har diabetes och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol.

I morgon lördag startar den europeiska kardiologikongressen ESC i Paris. Dagens Medicin rapporterar på plats om alla nya forskningsrön med kommentarer från svenska experter.

Ettårsdata från en studie av behandling vid hjärtinfarkt och kardiogen chock stödjer tidigare uppmärksammade resultat efter en månad – läkare bör inte åtgärda fler förträngda kranskärl än infarktkärlet.

Tre studier som visade på möjlig nytta av olika medicintekniska behandlingar över konventionell läkemedelsbehandling är det som professor Carina Blomström-Lundqvist främst tar med sig hem från årets ESC-kongress inom området arytmi.

I den hittills största randomiserade studien inom infektiös endokardit, alltså hjärtklaffsinflammation, visade sig oral antibiotikabehandling i hemmet vara lika bra som intravenös på sjukhuset när väl patienterna stabiliserats.

Två stora neutrala behandlingsstudier var det som fick mest uppmärksamhet inom hjärtsviktsområdet på årets kongress. Men det fanns också andra resultat som kan få betydelse på sikt, framhåller överläkare Maria Schaufelberger.

När det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdom bjöd ESC-kongressen på en del nyheter som pekar på nyttan av måttlighet men bilden blir dyster rörande sekundärprevention i ett europeiskt perspektiv, enligt professor Joep Perk.

Ett redan godkänt läkemedel ökade överlevnaden vid den vanligaste typen av så kallad hjärtamyloidos, där hjärtmuskeln förstoras på grund av inlagring av felveckade proteiner.

Hälsoundersökningar i primärvården verkar vara ett effektivt sätt att förebygga för tidig död i hjärt-kärlsjukdomar på lång sikt, enligt ny svensk registerdata.

Patienter med högt blodtryck bör om möjligt behandlas ner under 130/80 mm Hg och gärna med hjälp av fasta läkemedelskombinationer.

Läkemedelsballonger är inte sämre än konventionella läkemedelsstentar för att förebygga nya hjärthändelser, kommer forskare fram till i en av få randomiserade studier på området. Men en expert ser flera frågetecken med studien.

Det kan vara effektivt att vända sig till syrisk-ortodoxa församlingar för att hitta personer med hög risk för typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjukdom – i alla fall i Södertälje.

Irrationella samtal med sjukvårdsupplysningen kan leda till att patienter med hjärtinfarkt inte skickas med ambulans och att vården fördröjs, enligt ny svensk forskning.

Andelen svenskar som överlever akut hjärtinfarkt har planat ut de senaste åren. Dagens Medicin frågade tre experter på ESC-kongressen hur de ser på de nya siffrorna och hur utvecklingen kan vändas.

Under lång tid har andelen svenska patienter som dör efter en hjärtinfarkt stadigt minskat. Men trenden tycks vara bruten. De senaste åren har ettårsmortaliteten legat tämligen still på runt 15 procent, visar en stor analys från registret Swedeheart.

Nu stärks bilden av att varken acetylsalicylsyra eller omega-3 effektivt kan förhindra framtida kardiovaskulära händelser bland patienter med diabetes.

Resultaten från den banbrytande svenska studien Deto2x-Ami om att ge rutinmässig syrgas vid misstänkt hjärtinfarkt står sig även då forskarna följt deltagarna under längre tid och även tittat på utfallen hjärtsvikt och smärta.

I den största randomiserade studien hittills gällande ett läkemedel för viktminskning gav aptitdämparen lorkaserin varken ökad eller minskad risk för nyinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Vissa får dock ett litet skydd mot typ 2-diabetes.

Det gav ingen sammantagen vinst att brett och mer långvarigt behandla sjukhusvårdade patienter som har hög risk för blodproppar med det blodförtunnande läkemedlet rivaroxaban, visar en studie.

Införandet av den nya mer potenta trombocythämmaren tikagrelor (Brilique) kopplas till dubbelt så mycket blödningar hos patienter med stor hjärtinfarkt i Region Östergötland, detta utan att forskarna ser några tydliga fördelar.

Att först mäta en hjärtstressmarkör i blodet hos äldre friska personer verkar vara ett enklare sätt att hitta dolt förmaksflimmer än att börja med att ta EKG på alla. Dessutom är pulskontroller ineffektivt. Det visar svensk forskning som presenteras på ESC-kongressen.

Det verkar som att kateterburen lungvensisolering med kryoballong är ett bättre alternativ än radiofrekvensteknik vid förmaksflimmer, enligt en ny registerstudie.

Tillägg med datortomografi av kranskärlen leder till en minskad risk för hjärtinfarkt bland patienter med stabil bröstsmärta, enligt ny långtidsdata.