Sverige har fått sina första heltäckande riktlinjer för sekundärprevention efter kranskärlssjukdom. Kardiologen Margrét Leósdóttir hoppas att de ska leda till minskad ojämlikhet i vården.

Bland hjärt-kärlfriska svenskar hade 42 procent ateroskleros i kranskärlen, enligt datortomografifynd i den stora Scapisstudien som publiceras i tidskriften Circulation.

ESC 2021. Blödningsbenägna patienter verkar klara sig lika bra med bara en månad av dubbel trombocythämning efter kranskärlsstentning, jämfört med sex månader, enligt ny forskning.

Kvinnor bör kontrollera sitt blodtryck redan i fyrtioårsåldern, anser norska forskare bakom nya data.

Pandemin har gjort läget bekymmersamt inom flera av hjärtvårdens områden. Kön till ablation av förmaksflimmer blir ”enormt svår” att arbeta av, anser en expert.

Karolinska och Örebro är två universitetssjukhus som har klarat sin hjärtsjukvård relativt bra under pandemin, åtminstone sett till utförda behandlingar inom hjärtkirurgi och kateterablation.

Minskningen av ingrepp och behandlingar inom hjärtsjukvården är ojämnt fördelad i landet. På Universitetssjukhuset i Linköping är läget för hjärtkirurgin ”oacceptabel”, enligt verksamhetschefen Örjan Friberg.

Snart lanserar Karolinska universitetssjukhuset ett nytt sätt att spåra personer med familjär hyperkolesterolemi. Kända anlagsbärare får bjuda in sina släktingar till test via en hemsida.

Södersjukhuset i Stockholm är först ut i norra Europa med att testa robotassisterad kranskärls-intervention. Tekniken ger bättre arbetsmiljö och precision, enligt överläkare Ulf Jensen.

Antalet remisser till arbetsprov för att utreda misstänkt kronisk kranskärlssjukdom kan behöva minska en hel del om primärvården ska följa evidensläget.

Hos patienter med bland annat kärlkramp fanns förhoppningen att läkemedlet trimetazidin skulle ge bättre behandlingsresultat, men effekten uteblev helt, visar en studie publicerad i Lancet och som i går presenterades vid ESC-kongressen.

Diagnostiken av stabil kärlkramp ändras. Experter vill fokusera mer på bilddiagnostik och mindre på det välanvända arbetsprovet. Men än är sista ordet inte sagt.

En initial kranskärlsröntgen för att hitta eventuella åtgärdbara förträngningar minskade inte ny hjärt-kärlsjukdom på sikt hos patienter med stabil kranskärlssjukdom, enligt en stor studie.

Patienter som hade en hög fettinlagring i vissa kranskärlssegment drabbades oftare av ny hjärtsjukdom kopplad till just de kärlsegmenten, enligt en internationell studie som publiceras i tidskriften Lancet.

Svenska patienter som genomgått bypasskirurgi har till en början en hög användning av sekundärpreventiva läkemedel men denna minskar sedan ”betydligt”, vilket är kopplat till sämre prognos. Det visar en ny studie från Swedeheart-registret som presenteras på ESC-kongressen i Paris.

Tikagrelor, den trombocythämmare som dominerar i Sverige, är sämre än konkurrenten prasugrel, åtminstone enligt en uppmärksammad studie som presenteras på ESC-kongressen.

Vid hög blödningsrisk framstod läkemedelsballonger som ett bättre alternativ för att vidga förträngda kranskärl än konventionella metallstentar, enligt en ny studie i Lancet. Men de nya rönen är inte tillräckliga för att ändra praxis, anser Ole Fröbert, kardiologiprofessor vid Örebro universitet.

Normalt ges olika typer av blodproppshämmande behandling vid förmaksflimmer och vid akuta koronara syndrom. En ny studie ger inspel i hur man bäst kombinerar dessa behandlingar hos patienter med bägge sjukdomarna. Den talar till fördel för ett noak-läkemedel och att skippa ASA, åtminstone sett till blödningsrisk.

PCSK9-hämmaren alirokumab förebygger svåra kardiovaskulära händelser efter akut kranskärlssjukdom, enligt en randomiserad studie i New England Journal of Medicine.

Läkemedelsballonger är inte sämre än konventionella läkemedelsstentar för att förebygga nya hjärthändelser, kommer forskare fram till i en av få randomiserade studier på området. Men en expert ser flera frågetecken med studien.

Nu kommer delvis nya argument för de experter som ser nyttan av att sätta in stentar i förträngda kranskärl hos patienter med stabil kranskärlsjukdom. Femårsdata från en randomiserad studie indikerar nu att patienter kan tjäna på detta om kärlen behandlas selektivt.

Har du koll på de viktigaste forskningsnyheterna under 2017? Om inte så är Dagens Medicins tio-i-topplista ett måste.

Patienter med stabil kärlkramp och som hade kvarstående symtom trots optimerad läkemedelsbehandling fick ingen nytta av PCI, alltså ballongvidgning och insättande av stent i det förträngda kranskärlet. Det visar en uppmärksammad ny studie i tidskriften Lancet.

Bättre skydd mot nya hjärt-kärlhändelser och bättre total överlevnad, till priset av mer blödningar. Det blev resultatet när patienter med stabil kranskärls- eller benartärsjukdom fick tillägg av det blodförtunnande läkemedlet rivaroxaban, enligt den stora Compass-studien.

Det verkar gå bättre för patienter med typ 1-diabetes som har förträngningar i flera kranskärl om de får kranskärlskirurgi snarare än ballgongvidgning, enligt en stor svensk registerbaserad studie.

En stor studie visar att det kolesterolsänkande läkemedlet Repatha minskar risken för hjärt-kärlhändelser hos patienter som redan hade etablerad hjärt-kärlsjukdom. Men det är ännu inte offentliggjort hur stor effekten är.

Nu verkar forskare vara ett steg närmare svaret på varför stress kan ge hjärt-kärlsjukdomar. En särskild struktur i hjärnan skulle kunna spela en nyckelroll, enligt en ny observationsstudie i Lancet.

Läkemedlet sitagliptin (Januvia) gav varken ökad eller minskad risk för hjärt-kärlrelaterade händelser hos patienter med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny studie i New England Journal of Medicine.

Patienter med akut kranskärlssjukdom fick större tilltro till sig själva om de fick vård efter ett så kallat personcentrerat synsätt, enligt en ny svensk studie i tidskriften International Journal of Cardiology.

Att göra kranskärlsvenen trängre kan bli ett nytt sätt att behandla kärlkramp hos patienter som inte tål vanlig ballongvidgning. Symtomen minskar nämligen när ett nät sätts in i venen, enligt en pilotstudie som publiceras i New England Journal of Medicine.

Allmänläkares handläggning av patienter med bröstsmärta är tillfredsställande. Men i vissa fall läggs vikt vid riskfaktorer som är mindre relevanta än andra, enligt en ny studie från Östergötland.

VÅRMÖTET Behandling med tryckmanschetter på de nedre extremiteterna minskar smärtan hos patienter med svårbehandlad kärlkramp mer än konventionella metoder.

Det europeiska kardiologorganisationen ESC har nu släppt sina nya riktlinjer för behandling av stabil angina pectoris.

Patienter med stabil kranskärlssjukdom och med låg risk att drabbas av hjärthändelser hade ingen ytterligare vinst av att behandlas med ACE-hämmare. Det visar en studie som presenterades vid den pågående hjärtkongressen American Heart Association i New Orleans, USA.

Användning av långtidsverkande nifedipin påverkade inte hjärtsjuklighet och död hos patienter med stabil kranskärlssjukdom. Det visas i en studie som publicerats i tidskriften The Lancet.

Kvinnor hade en 19 procent lägre risk än män att dö inom fem år efter att ha vårdats för instabil kärlkramp på sjukhus. Det framgår av en studie i senaste utgåvan av Archives of Internal Medicine.

Att använda en magnetkamera på akuten för att diagnostisera patienter med misstänkt akut kranskärlssjukdom kan ge säkrare underlag för behandling än traditionella diagnostiska metoder. Det framgår av en studie som publiceras i ett kommande nummer av tidskriften Circulation.

Enligt en brittisk rapport är tidig angiografi, kranskärlsröntgen, följd av revaskularisering av förträngda kranskärl att föredra framför en konservativ behandling. Studien presenteras idag på förmiddagen på hjärtläkarkongressen i Berlin.

HUDDINGE. Den bröstsmärta som uppstår vid kärlkramp engagerar betydligt större delar av hjärnan än man hittills anat. Forskare vid hjärtkliniken på Huddinge universitetssjukhus har upptäckt att smärtan bland annat aktiverardet limbiska systemet, där en stor del av vårt känsloliv antas äga rum.

Psykisk stress anses allmänt öka risken för hjärtsjukdom. Men en skotsk studie, där män följts i 21 år, ifrågasätter den gängse bilden. Visserligen rapporterade stressade män mer kärlkramp, men dödlighet var inte högre bland stressade män. De lades heller inte oftare in på sjukhus

Läkemedelssubstansen nikorandil minskade förekomsten av kranskärlshändelser hos personer med stabil kärlkramp. Det visar en studie som publiceras i veckans nummer av tidskriften Lancet.