Katastrofmedicin

Ett eventuellt svenskt Natomedlemskap ställer nya krav på sjukvården. Regeringen måste därför agera för att stärka vårdens krigsberedskap, skriver Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal på Dagens Nyheters debattsida.

– Pandemin blev ett stresstest för hur innovativa vi var i kris. Vi hade behövt en nationell plattform för att dela erfarenheter, säger läkaren Per Hamid Ghatan.

Myndigheten anser att all hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha basala kunskaper inom katastrofmedicin – inte bara de som jobbar inom akut- och traumavård.

Den katastrofmedicinska beredskapen i Sveriges regioner är inte tillräckligt bra, slår Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fast i en ny rapport.
Brist på vårdplatser, dåligt uppdaterade beredskapsplaner och en utbildningsskuld gör att förmågan för att hantera kris eller krig inte räcker till.

Listorna över ukrainska patienter är fruktansvärd läsning men proceduren innan Sverige kan ta emot patienter från Ukraina är trög i starten. Hittills har vi bara tagit emot två.

Katastrofmedicinskt centrum i Linköping har tecknat avtal med Socialstyrelsen om att samordna mottagandet av patienter från Ukraina.

Sjukvården har blivit en militär måltavla i Ukraina, samtidigt som behovet av att skicka dit vårdpersonal är akut. Enligt Röda korset är det en ständig avvägning mellan det omedelbara behovet av hjälp och säkerheten för personalen.
– Just nu går det bara att prioritera primärt första hjälpen och livräddande hälsoinsatser, säger Nina Paulsen vid svenska Röda korset.

De tre största svenska regionerna säger ja till att ta emot bland andra krigsskadade patienter från Ukraina.
Men utmaningar saknas inte. Som att behandla skador från grovkalibriga vapen.

Wiktor Rutkowski har två veckor kvar på sin AT i Stockholm. På bara några dagar har han tillsammans med andra läkare startat ett fungerande nätverk för nödhjälp till ukrainare.