Att skjuta till mer resurser till vård och forskning inom IBD är angeläget, skriver läkarna Jonas F Ludvigsson, Anders Forss, Jonas Halfvarson, Ola Olén och Pär Myrelid.

Lunds universitet tvekar att utlysa den lediga professuren i medicinsk etik, som var den första av sin sort i Sverige. Tretton forskare vill att universitetet tänker om.

Får vi se de konkreta, genomtänkta, realistiska och välfinansierade lösningarna i årets valrörelse?, frågar sig Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Slå fast att vårdpersonal aldrig kan neka en kvinna abort inom tidsgränsen, skriver liberalerna Anna Starbrink, Pär Lundqvist, Gilbert Tribo och Cecilia Elving.

I tre år har stiftelsen LHC på uppdrag av SKR följt utvecklingen mot nära vård. I dag publicerar de sin rapport och forskaren Jon Rognes har fyra råd att ge.

Henrik Widegren har jag grottat ned sig i den amerikanska opioidkrisen och ser att när det gäller smärta så verkar det inte finnas några gratisluncher. (1 kommentar)

Vår förhoppning är att regeringen tar initiativ till att riva de hinder som finns för nya avtalskonstruktioner, skriver Niclas Reutersten och Katia Eriksson Bragazzi från Novartis.

”Min röst må vara svag i detta sammanhang. Men jag vill ändå höja den innan det är försent. Det får inte bli tyst”, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Vi matas med ett ständigt flöde av information som vill få oss att fragmentera vården och dela upp människan i separata beståndsdelar och flöden, skriver Magnus Isacson, Sfam. (1 kommentar)

”Ta tillbaka kontrollen över vården” är bara en omskrivning av att flytta makten från patienten, skriver Lars Rådén (M) i en replik till Talla Alkurdi (S).

Lidandet och de stora kostnaderna kopplade till strokefallen kan minska betydligt om de nya riktlinjer som nu är på remiss införs i hela Sverige, skriver Lise Lidbäck, Neuro. (1 kommentar)

Det finns starka incitament för det hälsofrämjande, förebyggande arbetet på en nationell nivå. Men det regionala och lokala engagemanget saknas, skriver Marina Arkkukangas. (3 kommentarer)

Något som blev tydligt för mig när jag blev involverad i 112-samtal var skillnaderna mellan norra och övriga Sverige, speciellt storstäderna, skriver Sofie Naredi.

Om alla ges rimliga förutsättningar att arbeta heltid får Sverige nära 800 fler barnmorskor, skriver Åsa Mörner, Marie-Charlotte Nilsson och Sineva Ribeiro från Vårdförbundet.

”För att vända trenden krävs en hel del. De nya riktlinjerna blir knappast någon quick fix, men bäddar för en mer likvärdig vård av fetma över hela landet”, skriver Dagens Medicins reporter Maria Gustavsson.

”Att ett sådant mått, med alla dess begränsningar, nu sätts av en myndighet är betydelsefullt. Det blir något att förhålla sig till”, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Framtidens hälso- och sjukvård i Region Stockholm har blivit synonymt med nya marknadslösningar och privatiseringar snarare än en upprustad nära vård, skriver Talla Alkurdi (S).

Den onödiga och dyra byråkratin samt annan ej vårdnära verksamhet måste minskas och dessa pengar måste omfördelas till vårdens kärnverksamhet, skriver läkaren Ulf Wahllöf (M).

TLV, regioner och företag bör gemensamt pröva modeller där storleken på betalningen beror på hur stor hälsovinsten verkligen blir, skriver Johanna Ringkvist och Douglas Lundin.

Vi parkerar frågan. För att alla inte kom med på bussen. Ord kan lägga sig som skyddsfilm mellan ledningsgrupp och medarbetare, tycker Anna Spencer.

För att lyda en EU-förordning måste sjukhusfysikern Joachim Nilsson och hans kollegor fylla i runt 130 sidor uppdelade på ett tiotal bilagor för varje datorprogram de skapar.

”Den mänskliga faktorn när det gäller att avslöja känsliga uppgifter är svår att bygga bort. Men förutsättningarna för att på ett enkelt sätt värna patientsekretessen måste självklart finnas”, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Primärvårdsläkaren har alltför ofta lämnats nästan helt ensam att ta hand om patienten, när man konstaterat diagnosen migrän, skriver styrelsen i Svenska huvudvärkssällskapet.

Lönen är en faktor, men får inte arbetsmiljöproblemen en lösning spelar det ingen roll hur höga ersättningarna blir, skriver Willhelm Sundman (L).

Vi i Birth Rights Sweden anser att även den födandes psykiska hälsa måste vara ett signifikant mått, skriver Morlin Schubert, Lisel Naeslund och Helena Myrin. (1 kommentar)

Vad gör det för nytta när jag säger en sak och psykiatrin en annan och handläggaren en tredje och Arbetsförmedlingen en fjärde och mamma en femte, undrar Linda Hunter.

Vården och vår syn på medarbetarna måste moderniseras för att patienter ska få vård i tid och för att medarbetarna ska stanna kvar, skriver Stefan Olsson (M) och Emilie Orring (M).

Vi upplever att övrig vårdpersonal har dålig kunskap om vårt yrke, skriver Anna Jesperson Mora och Lina Karlsson som är biomedicinska analytiker. (3 kommentar)

Vi delar uppfattningen att restsituationer ibland leder till brister som kan vara riktigt besvärliga, skriver Maja Marklund, Läkemedelsverket, i en replik om läkemedelsbrist.

Socialstyrelsen borde kraftigt skärpa kraven på sann vetenskaplig förankring i legitimerade vårdyrken, anser fysioterapeuten Kristofer Levén. (4 kommentar)