”Akutsjukhusens lägsta nivå är för låg för säker vård”

Olika professioner har under lång tid slagit larm om att patientsäkerheten inte kan garanteras på akutsjukhusen. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, drar samma slutsats efter sin tillsyn av 27 akutsjukhus. Lägstanivån är helt enkelt för låg. 

Bristerna i patientsäkerhet vid sjukhusen är enligt Ivo omfattande. Brist på disponibla vårdplatser har lett till allvarliga vårdskador och dödsfall. Det handlar också om utebliven medicinsk vård och omvårdnad, samt om att triagering och övervakning inte sker utifrån patientens behov. Läkemedel ges inte i tid, eller inte alls, med allvarliga konsekvenser som följd. Det saknas till och med resurser för att tillgodose patienternas mest basala behov, som vätske- och näringstillförsel och att få hjälp att gå på toaletten. 

Läs mer: Ivos gd: ”En nivå ovärdig svensk sjukvård” 

Läget är ytterst allvarligt, och en avgörande orsak är enligt Ivo sjukhusens brist på kvalificerad vårdpersonal, särskilt sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Bristen medför både att det är för få vårdplatser på sjukhusen och att omställningen till nära vård går alldeles för långsamt. 

I dessa mycket svåra omständigheter befinner sig sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, som tillsammans med andra professioner gör allt och lite till för att ge patienter en så säker och god personcentrerad vård som möjligt. Den svåra situationen medför etisk stress, uppgivenhet och att sjuksköterskor väljer att byta arbetsgivare, vilket ytterligare förvärrar läget.

Ivo slår fast att det allvarliga läget inom svensk akutsjukvård inte får accepteras som ett nytt normalläge. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att vända denna negativa trend. Svensk sjuksköterskeförening är helt enig med Ivo och vi är mycket oroade över situationen. Det behövs en strategisk och långsiktig plan med åtgärder för patientsäkerhet, ledning och styrning av vården, sjuksköterskors arbetssituation, professionell utveckling och resurser för utbildning. 

Det är på tiden att bristen på vårdpersonal och vårdplatser på allvar engagerar regeringen och att en nationell plan för kompetensförsörjning inom vården tas fram. Enligt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) handlar det just om brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor leder inte bara till allvarliga konsekvenser för en god och säker vård utan ökar också arbetsbelastningen och den etiska stressen för alla professioner. 

Nationella vårdkompetensrådets kartläggning och behovsanalys av insatser kan få stor betydelse, men insatser behövs betydligt tidigare än våren 2024 då den ska vara klar. Redan nu behövs långsiktiga insatser och mer resurser. 

Det är ett allvarligt globalt problem att vården har svårt att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Därför har världshälsoorganisationen WHO lämnat kraftfulla rekommendationer till världens regeringar och arbetsgivare på åtgärder som ger sjuksköterskor utökade och tydliga mandat. 

Svensk sjuksköterskeförening har utifrån dessa rekommendationer utarbetat en handbok för politiker: ”WHO:s prioriterade områden 2021–2025 för sjuksköterskor”, som vi spridit till myndigheter och politiker. Kärnan i WHO:s rekommendationer är att det behövs en sjuksköterska med hög omvårdnadskompetens i högsta ledningen, som deltar i alla beslut som påverkar organisationens visioner, mål och prioriteringar.

Oili Dahl, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska inom intensivvård, med dr