Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Äldrevården behöver fler specialistutbildade sjuksköterskor”

Det är uppseendeväckande att det inte finns en ordentlig satsning på specialistutbildning för sjuksköterskor inom vård av äldre, skriver debattörer från Högskolan Dalarna.

Publicerad: 18 december 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ingrid From och Berit Gesar, specialistsjuksköterskor och lektorer inom vård av äldre vid Högskolan Dalarna.


Ämnen i artikeln:

Region DalarnaCovid-19

Under den pågående pandemin av covid-19 har det visats att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevården i Sverige. Tyvärr finns det i dag både för få sjuksköterskor och för få som är specialistutbildade inom vård av äldre, som kan bidra till en högre kvalitet på den vård och omsorg som ges till den äldre befolkningen. 

Den åldrande befolkningen i Sverige är värd att få bästa vård, omvårdnad och omsorg, baserad på senaste evidens som har sin utgångspunkt i varje persons eget livsperspektiv. Allt detta ska utföras för att den äldre personen ska få ett så fint vardagsliv som möjligt och kunna leva sitt liv i den miljö han eller hon vill ha omkring sig för att känna sig hemma.

I takt med ökad sjuklighet hos den växande andelen äldre behövs kunskap i avancerad omvårdnad. För att kunna identifiera symtom och tecken på illabefinnande och sjuklighet behövs specialistkunskaper hos sjuksköterskor i vård av äldre. I likhet med läkare som har geriatrisk utbildning är andelen sjuksköterskor med specialistkompetens inom äldreområdet för närvarande cirka 1 till 2 procent av hela gruppen sjuksköterskor. Det är därför uppseendeväckande att det inte finns en ordentlig satsning på specialistutbildning för sjuksköterskor inom vård av äldre, då kvaliteten inom äldreomsorgen har ifrågasatts länge. Alla i vårt samhälle måste få en jämlik vård och kvalificerad omvårdnads- och medicinsk bedömning. 

Bristfällig organisation och kompetens i äldreomsorgen har beskrivits påverka överlevnad och välbefinnande. Det finns studier som visar att om det finns en högre andel sjuksköterskor i vården minskar dödligheten betydligt. Hammarström med kollegor beskrev i en debattartikel i Läkartidningen i maj 2020 att Sverige har världens högsta dödstal i covid-19 per capita. Majoriteten av de avlidna personerna var över 80 år och data visade att endast 10 procent av de boende som insjuknat på särskilda boenden i Stockholm fått sjukhusvård. 

Av dem som fick vård tillfrisknade 70 procent när de fick basal sjukvård med syrgas, antibiotika och dropp. Övriga som smittades på Sveriges äldreboenden (90 procent) har ofta avlidit. 

Som tillägg visar Socialstyrelsens rapport Ny statistik om smittade och avlidna i covid-19 från 6 maj 2020 att hälften av de avlidna äldre smittats på särskilda boenden och 25 procent haft stöd från hemtjänst. Att utvecklingen på äldreboenden inte har förbättrats visar en rapport från Folkhälsomyndigheten vecka 47. Av bekräftade avlidna personer sedan början av pandemin bodde 45 procent på äldreboenden. Under perioden vecka 40 till vecka 45 var andelen 50 procent.

När tillräcklig omvårdnads- och medicinsk kompetens inte finns uppstår allvarliga brister i äldreomsorgen. 

Det finns beskrivningar av att läkarbedömningar för äldre personer inom kommunal äldreomsorg är bristfälliga och utförs via telefonsamtal, se exempelvis intervju med Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i Läkartidningen 18 maj 2020.

Detta kan medföra att beslut om palliativ vård fattas utan medicinsk undersökning och bedömning av läkare. Våra sköra äldre personer har rätt till kvalificerade bedömningar så länge de själva önskar och anser sig ha behov av det. 

I Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd från 2013 beskrivs det att i övergången från kurativ (botande) vård till palliativ (lindrande) vård förskjuts perspektivet från en god hälsa till att främja livskvalitet och ett gott liv. Fortfarande är det dock den äldre personens behov som styr. Om en utredning innebär ökad livskvalitet så ska personen få en utredning även om han eller hon får palliativ vård. Beslut om palliativ vård ska beslutas tillsammans med den enskilda personen och ibland tillsammans med anhöriga. 

Det som inte lyfts i debatten men som är en försvårande faktor och som orsakat försämring av kvaliteten inom äldreomsorgen är ädelreformen 1992, som infördes för att motverka medikaliseringen i äldreomsorgen. Ädelreformen medförde att sjuksköterskor skulle finnas som konsulter i medicinska frågor men inte närvara i eller påverka den direkta vården. Sjuksköterskor som arbetade med omvårdnad i den kommunala omsorgen beskrevs som att de överskred sina befogenheter. Handledning i omvårdnad och vårdfrågor skulle ges av en enhetschef utbildad i social omsorg. 

Sjuksköterskans profession är omvårdnad och han eller hon är utbildad för att bedöma symtom och tecken på ohälsa, vilket ibland kräver att man konsulterar medicinsk kompetens och rehabiliteringskompetens. Sjuksköterskerollen innefattar utöver detta att utföra medicinska åtgärder ordinerade av läkare. 

Sjuksköterskeprofessionens roll inom kommunal vård och omsorg har under åren utvidgats till att det numera finns krav på och är vedertaget att sjuksköterskorna delegerar sjuksköterskeuppgifter till omvårdnadspersonal (läkemedelsgivning, injektioner, omläggningar). Sålunda har vårdarbetet ”utvecklats” till att vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen i Sverige kan arbeta individuellt med arbetsuppgifter som de inte har utbildning för. Vid ädelreformens införande 1992 tonades äldres behov av medicinska insatser ner, likaså omvårdnadsfrågor där kunskaper i hygieniskt förhållningssätt är centralt. Detta är ytterligare ett argument för ett behov av fler specialistsjuksköterskor i äldrevården för att de äldre ska få bästa möjliga omvårdnad och behandling. 

De specialister som finns inom äldreområdet behöver konsulteras för bästa möjliga vård. Där kan vi som specialistutbildade sjuksköterskor inom äldrevård vara ett gott bidrag, men då behöver staten och verksamheterna ge stöd för sjuksköterskors möjligheter att utbilda och specialisera sig i området. Då är vi övertygade om att äldrevården i Sverige får ett ordentligt lyft. 

Studerande och lärare vid specialistsjuksköterskeutbildningen inom vård av äldre, Högskolan Dalarna:

Cilmara Arén, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Emelie Daunfelt, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Ulrika Framner, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Armand Jaçelli, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Emma Engberg, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Ingrid From, specialistsjuksköterska och lektor inom vård av äldre 

Berit Gesar, specialistsjuksköterska och lektor inom vård av äldre

Linda Jönsson, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Mari Lundin, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Jenny Nilsson, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Ann Sarén, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Judit Staller, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Johanna Thunman, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Linda Wikstrand, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Zaliem Zemichael, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

Helene Östling Lindén, blivande specialistsjuksköterska inom vård av äldre

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Region DalarnaCovid-19

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev