Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Alla psykoterapier är lika bra vid depression – utom i Sverige”

Psykologen Peter Ankarberg anser att ansvariga på nationell nivå bortser från ett tydligt vetenskapligt underlag och skapar riktlinjer i otakt med forskningen. (8 kommentarer)

Publicerad: 17 juni 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Ankarberg, psykolog och psykoterapeut, psykiatrisk öppenvård, Hagfors.


Ämnen i artikeln:

Depression

Den 18 maj i år publicerades den största nätverksmetaanalysen någonsin av psykoterapi vid depression hos vuxna [1]. Nätverksmetaanalys är en metod där resultaten från många olika enskilda studier vägs samman till övergripande slutsatser. Analysen leddes av Pim Cuijpers som är världens ledande forskare avseende metaanalyser vid psykoterapi. Det Cuijpers forskargrupp gjorde var att granska alla studier av psykoterapi vid depression från och med 1966 till och med den första januari 2020. De studier som användes var endast sådana där patienter slumpvis fördelats till olika psykoterapier eller till någon kontrollbehandling. Totalt ingick åtta olika psykoterapiformer, bland annat de metoder som är vanligast i Sverige: interpersonell psykoterapi, IPT, kognitiv beteendeterapi, KBT, och psykodynamisk psykoterapi, PDT.

Analysen visade att alla psykoterapier hade signifikanta effekter. Den visade också att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan olika psykoterapiformer. Alla psykoterapiformer kan därför användas på samma villkor i sedvanlig vård. Analysen visade också att flera psykoterapier har signifikanta effekter även vid uppföljning efter ett år. Bland dessa finns IPT, KBT och PDT. Nätverksmetaanalysens resultat stämmer väl med tidigare forskning. Det nya är att alla studier nu är inkluderad i samma uppdaterade analys vilket gör slutsatserna ännu säkrare. 

Läs även: Psilocybin testat mot SSRI vid depression 

Samma forskargrupp publicerade 2020 en annan nätverksmetaanalys av psykoterapi vid depression men då med fokus på psykoterapi och antidepressiva läkemedel [2]. I denna analys framkom bland annat att en kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel var mer effektivt än vardera metoden för sig vid måttlig till svår depression. Vidare framkom att patienter i högre grad var kvar i behandling om de fick psykoterapi eller en kombination av psykoterapi och läkemedel jämfört med enbart läkemedel. Slutsatsen blev att för patienter med måttlig till svår depression är en kombinationsbehandling med psykoterapi och antidepressiva läkemedel det bästa valet. 

Sammanfattningsvis bör behandlingsrekommendationer vid depression som följer aktuell vetenskap erbjuda ett fritt val mellan olika etablerade psykoterapiformer, för Sveriges del främst IPT, KBT och PDT. Patienter med måttlig till svår depression bör erbjudas en kombination av psykoterapi och antidepressiva läkemedel. Riktlinjer i vår omvärld ger rekommendationer i linje med detta. Så är fallet exempelvis i Finland [3], USA [4], Danmark [5] och Tyskland [6]. Ändå ser det inte ut så i Sverige. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer och i det nationella vård- och insatsprogrammet för depression rekommenderas KBT före alla andra psykoterapimetoder och vid svår depression rekommenderas enbart läkemedel och andra biologiska metoder. 

Frågan som uppstår är varför ansvariga på nationell nivå i Sverige bortser från ett så tydligt vetenskapligt underlag och skapar riktlinjer i otakt med forskningen? Konsekvensen blir ju att patienter i Sverige får en sämre vård än patienter i vår omvärld. 

Peter Ankarberg, psykolog och psykoterapeut, psykiatrisk öppenvård, Hagfors

 

Referenser

1. Cuijpers P, Quero S, Noma H et al. Psychotherapies for depression: a network meta-analysis covering efficacy, acceptability and long-term outcomes of all main treatment types. World Psychiatry 2021; 20: 283–293.

2. Cuijpers P, Noma H, Karyotaki E et al. A network meta-analysis of the effects of psychotherapies, pharmacotherapies and their combination in the treatment of adult depression. World Psychiatry 2020; 19:92 - 107.

3. KÄYPÄ HOITO – Depressio (God medicinsk praxis-rekommendationer – Depression), 2020, Finska Läkarföreningen Duodecim

4. Clinical Practice Guideline for the Treatment of Depression Across Three Age Cohorts, 2019, American Psychological Association

5. National klinisk retninglinje for non-farmakologisk behandling af unipolar depression, 2016, Sundhetsstyrelsen

6. Leitlinie und Nationale VersorgungsLeitlinie (NVL) Unipolare Depression, 2015, Nationale Versorgungs Leitlinie (NVL)

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-06-28

@Peter A. Det finns inget som hindrar vården att erbjuda patienter den psykologiska behandling (A, B, C, D, E, etc) som bedöms vara rätt för patienter utifrån evidens och besvär. Mer uppmärksamheten borde läggas på att mycket få patienter får tillgång till psykologisk behandling överhuvudtaget. Jag arbetar som läkare inom primärvård och hade gärna sett att fler psykologer anställdes.

Anders, ST-läkare

 

2021-06-24

Roligt med kommentarer. Vad gäller effekten av psykoterapi så är den påtaglig vid depression. Cuijpers forskargrupp visar att 41 % av de som får psykoterapi når en kliniskt relevant förbättring inom två månader. Motsvarande siffror för sedvanlig behandling är 17 % och för väntelista 16 %. Cirka en tredjedel av de som får psykoterapi uppnår remission jämfört med 7 – 13 % för patienter i kontrollgrupp. 5 % försämras under psykoterapin jämfört med 12 – 13 % i kontrollgrupperna (1). Vad effekten beror på är svårare att säga men detta är inget som påverkar den övergripande slutsatsen att psykoterapi är effektivare än kontrollbetingelser och att det saknas skillnader i effekt mellan olika psykoterapimetoder. 

Vad gäller antalet behandlingar ges i jämförande studier oftast lika mycket av respektive metod. IPT, KBT och PDT har således lika god effekt givet att man får lika mycket av varje metod och ingen är därför billigare än någon annan. 

1. The effects of psychotherapies for depression on response, remission, reliable change, and deterioration: A meta-analysis. Cuijpers P, Karyotaki E, Ciharova M, Miguel C, Noma H, Furukawa TA, Acta Psy Scan 2021, doi: 10.1111/ACPS.13335

Peter Ankarberg

 

2021-06-23

Det Cuijpers egentligen säger är att ingen psykoterapi fungerar vid depression. Detta blir uppenbart för den som tar sig tid att gå igenom forskningsläget. Alla psykoterapier är alltså lika dåliga. Vanliga stödsamtal har lika bra effekt så länge det involverar tydlig målsättning, god allians och en överenskommen metod. Inte heller krävs någon utbildad terapeut för att nå samma resultat. Se t.ex. denna artikel av Cuijpers. 

Björn Möller, psykologkandidat

 

2021-06-22

”Signifikanta effekter”, ”lika bra” etc. Vilka effekter? Lika begränsade?

Nils

 

2021-06-21

Har studien tagit antalet behandlingar i beaktning? KBT kräver ju vanligtvis färre behandlingar än PDT. Om samtliga terapiformer har liknande effekt bör den mest resurseffektiva rekommenderas. Kan det vara ett skäl till socialstyrelsens rekommendationer? 

AK

 

2021-06-21

Hej Anders!

Jag både håller med och håller inte med. Det är förstås ett problem att det råder en generell brist på psykoterapi. Samtidigt är frågan om tillgång till olika metoder viktig. Det finns mycket som talar för att olika terapimetoder fungerar olika bra för olika patienter. Ett ensidigt utbud leder därmed till sämre resultat. Dessutom behöver vi kunna erbjuda alternativ annat än mer av metod A för patienter som genomgått metod A utan effekt. Sedan ger riktlinjerna, om de följs, sämre tillgång till psykoterapi för de svårast sjuka vilket leder till sämre vård för de med störst behov. Utöver detta tycker jag det är allvarligt i sig att de som ska värna vetenskapligheten i vården skapar riktlinjer som avviker från aktuell kunskap. Då faller ju själva poängen med att ha myndigheter som skapar riktlinjer. 

Peter Ankarberg

 

2021-06-21

Jag tycker det stora bekymret är att så få patienter får psykologisk behandling för depression. Inte att några patienter fler kanske får psykologisk behandling A jämfört med psykologisk behandling B.

Anders, ST-läkare

 

2021-06-17

Läs gärna boken Pillret av Inger Carlberg. Där finns en god sammanfattning av hur läkemedelsindustrin effektivt styrt svensk psykiatrisjukvård mot uteslutande KBT under -90- och -00-talet, och varför.

Sara Lindberg, apotekare

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Depression

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev