Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Alla som har psykossjukdom ska erbjudas evidensbaserad vård”

Redan före coronapandemin saknades fokus på unga med allvarlig psykossjukdom, skriver debattörer från bland annat Nationellt nätverk för nydebuterad psykos.

Publicerad: 22 Oktober 2020, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Åsa Konradsson-Geuken, Maria Skott.

Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

SchizofreniCoronakrisen

En av farhågorna när det gäller coronapandemin är att den psykiska ohälsan hos unga ska öka. Det är en reell risk, som redan har uppmärksammats hos till exempel Barnens rätt i samhället, Bris. En specifik grupp bland dem som är unga får dock inte hjälp, vare sig i kristider eller annars. Det är unga människor med tecken på, eller med redan utvecklad, allvarlig psykossjukdom såsom schizofreni. 

Redan före coronapandemin saknades fokus på denna patientgrupp. Det behövs kraftfulla satsningar så att dessa unga människor får de insatser som enligt stark evidens både kan lindra och i vissa fall även hindra sjukdomsförloppet. Då får de möjlighet att leva ett gott och långt liv som alla andra. 

Ett flertal studier visar att personer med schizofreni har en förkortad livslängd med cirka 15 år. I Danmark har man sedan länge ett större fokus på tidig intervention vid psykossjukdom i så kallade Opusteam. Denna mer resurskrävande vård visar på bättre bibehållen funktion och återhämtning, till en över tid lägre kostnad.

Unga med psykossjukdom för sällan sin egen talan. Diagnosen är för dem som drabbas av sjukdomen och dess anhöriga kraftigt stigmatiserande och förknippad med skam. Fokus som den unge drabbade kan ha är att bli av med diagnosen, för annars känns den som ett bevis på att livet är förstört och att det är meningslöst att leva. Dessa fördomar finns som normer och attityder i samhället och kan därför finnas hos oss alla i varierande grad. Det är därför essentiellt att nå ut med kunskap om att det finns både förebyggande och behandlande insatser för allvarlig psykossjukdom och att hela samhället gynnas av att vi använder denna kunskap i vården. 

Vad beror det på att personer som drabbats av schizofreni och liknande psykossjukdom inte får ta del av evidensbaserad vård och insatser? Man skulle inte acceptera om personer med till exempel diabetes eller astma, som också är kroniska sjukdomar, inte erbjöds evidensbaserad vård. Redan före coronapandemin var regionernas budgetar hårt ansträngda och nu ser vi en ökad risk för att nödvändiga satsningar på denna grupp inte prioriteras och uteblir. 

Dessa satsningar är prioriterade i den nationella kunskapsstyrningen där vårdförloppet för förstagångsinsjuknande i psykossjukdom definieras i en kommande publikation av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Dessa investeringar leder på sikt till lägre samhällskostnader, men det kan inte räknas hem förrän flera år senare. Ju längre vi väntar med att ge evidensbaserad vård och stöd till dessa personer desto större blir lidandet och kostnaderna. Vi känner en stor oro för att förutsättningarna att arbeta evidensbaserat kommer att försämras ytterligare. Hälso- och sjukvården ska prioritera dem med störst behov vilket vi inte kan se görs i dag.

Unga som insjuknar i psykossjukdom söker sällan själva hjälp och många gånger vill man undvika vården, då många inte förstår att de behöver vård och stöd. Därför behöver vården vara uppsökande, lättillgänglig och specialiserad vid förstagångsinsjuknande i psykossjukdom. 

Dessutom behöver kunskap, arbetssätt och bemötande anpassas och resurser allokeras på andra instanser såsom socialtjänst, ungdomsmottagningar, elevhälsa och primärvård. I dag finns det tillgängliga insatser som bland annat bygger på den väl validerade metoden Individual placement and support, IPS. Forskning har visat att med rätt stöd kan deltagarna stöttas till ett mer normalt liv utifrån sina egna önskemål. Problemet är bara att det inte satsas tillräckligt med resurser på detta från samhällets sida.

Nationellt nätverk för nydebuterad psykos, NNNP, består i dag av cirka 75 personer i Sverige med intresse och engagemang för patientgruppen. Nätverket arbetar för att alla personer som har psykossjukdom ska uppmärksammas och erbjudas evidensbaserad och specialiserad vård, en investering på många plan för prognosen. Vidare vill nätverket minska stigmat kring psykostillstånd, sprida kunskap och synliggöra gruppens vårdbehov. 

De som insjuknar i psykos ska kunna göra det som andra ofta tar för givet; gå i skolan, ha ett arbete, ha en meningsfull fritid och nära relationer. Tillsammans kan vi göra detta möjligt!

Elina Arn, NNNP:s arbetsgrupp, leg psykolog, Stockholm.

Annette Aspered, NNNP:s arbetsgrupp, leg psykolog och psykoterapeut, specialist i psykologisk behandling och psykoterapi, Stockholm.

Sabina Bonde, NNNP:s arbetsgrupp och psykiatriker, Stockholm.

Emelie Bäckström, specialistsjuksköterska psykiatri, Jönköping.

Johan Cullberg, professor, Stjärnhov.

Jackline Edén, specialistsjuksköterska psykiatri, Jönköping.

Gunnar Eriksson, leg psykolog, Lund.

Margaretha Herthelius, förbundsordförande i Schizofreniförbundet, Stockholm.

Louise Kimby, NNNP:s arbetsgrupp, specialistsjuksköterska psykiatri och utvecklingsledare Psykosr – Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, Stockholm.

Åsa Konradsson-Geuken, NNNP:s arbetsgrupp, forskare, docent i farmakologi vid Uppsala universitet och ledamot i Schizofreniförbundet, Stockholm och Uppsala.

Tobias Landström, NNNP:s arbetsgrupp, leg psykolog, Stockholm.

Lennart Lundin, förste vice förbundsordförande i Schizofreniförbundet, Göteborg.

Malin Segrén, NNNP:s arbetsgrupp, socionom och verksamhetschef på Mellanmålet, Stockholm.

Maria Skott, NNNP:s arbetsgrupp, forskare och vårdutvecklare, Stockholm.

Eila Ulf, förste vice förbundsordförande i Schizofreniförbundet, Nyköping.

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SchizofreniCoronakrisen

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev