Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Alla tjänar på en gemensam standard”

Publicerad: 20 februari 2015, 06:00

Lina Nordquist (FP), landstingsråd, Landstinget i Uppsala län, och Bo Raattamaa, vd GS1 Sweden.

En fungerande teknologi för spårbarhet finns redan, skriver två debattörer.


Just nu pågår en intensiv debatt med anledning av en granskning som Stockholms läns landsting gjort av de stora akutsjukhusen i Stockholm. Enligt granskningen ägnar sig en växande personalstyrka allt mindre åt vård och mer åt annat.

Många landsting tampas med samma strukturella problem. Med system för effektivare processer skulle sjuksköterskor och läkare i stället kunna göra det som gjort att de sökt sig till sjukvården: Ta hand om patienter och utveckla de vårdande funktionerna.
I över 30 år har det funnits en fungerande teknologi med globala standarder där produkter kan spåras och säkras genom hela försörjningskedjan – den så kallade GS1-standarden.

GS1 är en global, icke vinst­drivande organisation med syfte att förbättra säkerhet och spår­barhet inom olika sam­hälls­områden. I sjukvården används GS1-standarder till allt från att undvika piratkopierad medicin till att säkerställa att varje patient får rätt behandling.

Den amerikanska konsultfirman McKinsey & Co gjorde i oktober 2012 en omfattande internationell analys av globala standarder inom sjukvården som visade att kostnaderna för hälso- och sjukvård i världen skulle reduceras med 40–100 miljarder dollar, försiktigt räknat, om GS1-standarden infördes fullt ut.

I rapporten uppskattar McKinsey att enskilda sjukhus kan göra nettobesparingar på 0,9–1,4 procent av omsättningen genom att använda GS1-standarden. Appliceras räkneexemplet på svensk sjukvård skulle en möjlig årlig besparing uppgå till 4,9 miljarder kronor. Våra största landsting skulle kunna spara över en halv miljard årligen. I Uppsala län uppgår de potentiella besparingarna till ett hundratal miljoner kronor varje år. Hisnande siffror.

Alla tjänar på en gemensam standard för spårbarhet – sjukhus, läkemedelsföretag, medicinteknikföretag, distributörer, grossister, apotek. Framför allt får patienterna säkrare och bättre vård. Kostnader kan minskas för felaktig medicinering, ineffektiv lagerhållning, uttjänt medicin, piratkopierad medicin med mera. Onödiga processer, ibland manuella, kan tas bort, och stora delar tidsödande och dyr administration kan effektiviseras. Även patienterna själva, som blir allt mer medvetna, skulle i hemsjukvård kunna skanna och kontrollera mediciner och genom ny teknik uppdatera delar av sin patientjournal.

Nederländerna, Australien, Storbritannien, USA, Tyskland och Argentina är exempel på länder där man insett fördelarna med att arbeta med standarder för att automatisera och skapa bättre processer för vården. I dessa länder används redan GS1-standarden med stor framgång. I Australien visar undersökningar att sjukvården sparar minst 700 miljoner kronor per år, i Nederländerna upp till 1,5 miljarder kronor – detta inklusive investeringskostnader.

Att genom standardisering spara gemensamma resurser, stärka patientsäkerheten och ge sjukvårdens medarbetare tid för sina patienter borde vara en av de främsta prioriteringarna för svensk sjukvård.

LINA NORDQUIST OCH BO RAATTAMAA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev