fredag27 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Allmänläkare kan göra mer för den som har ’ont i livet’”

Publicerad: 18 januari 2016, 06:00

Olle Hellström, distriktsläkare, Vårdcentral Jakobsgårdarna, Borlänge.

Human- och naturvetenskapligt kunniga allmänläkare med erfarenhet av att patienter kan uttrycka ohälsa med både ord och meningsbärande symtom kommer att gagna all vårdverksamhet, skriver distriktsläkaren Olle Hellström.


Var hamnar primärvården när hälso- och sjukvården omorganiseras? Externa vårdutredare ja, men vad har allmänläkare själva att komma med? På vilken teoretisk grund står allmänmedicinen som specialitet?

För att bli hörd måste allmänmedicinen redovisa sin verksamhets teoretiska grund. Den kommer att visa att primärvårdsläkare kan möta människor vid ohälsa minst lika kunnigt som andra specialister möter sina sekundärt sökande patienter med kroppar i olag. Organspecialister behöver, men förväntas inte, ha teoretisk och praktisk kunskap att förstå och förhålla sig hälso­för­lösande till människor med bio­medi­cinskt oförklarade symtomupplevelser. Allmänläkare förväntas å andra sidan inte kunna operera ögon.

Patienter tänker, skapar mening, är subjektiva, handlar unikt och oförutsägbart, vilket kan ha betydelse också för hur de mår. Blivande allmänläkare bör därför under studietiden ges möjlighet att via humanvetenskapliga studier tidigt lära sig mer om själva människan. Det kan grundlägga deras beredskap att se mer än ögon när de som läkare möter patienters blick.

Med utökad humanistiskt orienterad kunskap kan allmänmedicinen göra skillnad. Vården effektiviseras i synnerhet genom ömsesidigt utvecklande sam­verkan med sjukhusläkare. I mer än hälften av sina akutbesök påverkar personligt upplevda livshändelser patienters ohälsa. Upplevelser är objektivt omätbara. Särskilt allmänläkare behöver därför komplettera sin naturvetenskapliga grundkunskap med humanvetenskap. I annat fall löper de risk att omedvetet och automatiskt i varje patientmöte enbart se, identifiera och förklara symtomens orsaker. Till synes mätbara förändringar i kroppsorgan kan dölja uttryck för oönskade livshändelser, svårt sjukt barn, ouppfyllt höga krav på sig själv, otrogen livspartner. Alla dessa upplevelser kan leda till sviktande känsla av mening – ”ont i livet”.

I första vårdkontakten bör patienter möta läkare som kan skilja mellan existentiella dilemman och kroppsligt betingad ohälsa. Den förmågan är en viktig del i allmänmedicinskt arbete. Människor kan i avsaknad av ord omedvetet göra sig förstådda med svårtolkade kroppssymtom. Barn visar oss hur. Med tårar, skrik och vassa naglar kan barn ordlöst men högljutt​ visa föräldrar att någonting stört ordningen i deras skapade livsvärld. Så, men inte lika lättbegripligt, kan också vuxna göra i avsaknad av ord när de ”har ont i livet”.

Allmänläkare måste kunna visa att humanvetenskaplig skolning krävs för att effektivisera sjukvården.

Allmänläkare måste kunna visa att också humanvetenskaplig skolning krävs för att effektivisera sjukvården. Annars kan de inte hävda att allmänmedicin är en specialitet. Det är då inte helt lätt att få politiker och vårdplanerare att förstå allmänläkares behov av särskild kunskap, av resurser och utbildningsplatser.

Dessutom hindrar vår tids förnuft – tilltron till matematik, teknik, vetenskap och marknad – utvecklingen av humanistisk medicinsk kunskap. Räknas den?

Sammanfattningsvis kommer allmänläkare med både traditionell och humanvetenskaplig grundkunskap att med hög precision kunna se när patienters ohälsa är fysiskt orsakad och när symtomliknande uttryck indikerar omedvetna försök att visa ohälsa med kroppen (jämför barns tårar). Läkare på vårdcentraler med ny tvåspårig kompetens kommer att trivas bättre, må bättre själva och med sin stärkta självkänsla locka kollegor till allmänmedicinen. De tvingas sällan att rädda ansiktet genom att ”göra något”.

Remisser skrivs när patienters tillstånd kräver högspecialiserad vård. Iatrogent kroniskt sjuka blir färre när läkare kan se budskap i symtomen. Väntetider i sluten­vården minskar. Dyra och beroendeframkallande analgetika, psykofarmaka, sömntabletter, rogivande medel med mera, ersätts med kliniskt motiverad hörsamhet.

Human- och naturvetenskapligt kunniga allmänläkare med erfarenhet av att patienter kan uttrycka ohälsa med både ord och meningsbärande symtom kommer att gagna all vårdverksamhet – och patienters hälsa.

OLLE HELLSTRÖM

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev