Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Allt är inte evidens som glimmar”

Publicerad: 28 december 2015, 06:00

Veronika Sundh, leg. distriktsjuksköterska, MSc, Eva-Lotta Novak Wilander, leg. fysioterapeut, MSc statsvetenskap och sociologi och Helene Fries Svensson, leg. fysioterapeut, MSc.

Metoden Graded Motor Imagery har ännu mycket att bevisa, skriver tre debattörer.


Både Dagens Medicin (15 oktober 2015) och Expressen (4 december 2015) har nyligen uppmärksammat behandlingsmetoden Graded Motor Imagery (GMI). GMI har utformats av den kände smärtforskaren Lorimer Moseley och är ett registrerat varumärke som ägs av Noigroup. På deras väldesignade hemsida finns en mycket tilltalande introduktionsvideo som berättar att metoden har visats effektiv bland annat vid complex regional pain syndrome (CRPS), karpaltunnelsyndrom, artros, stroke, rygg- och nacksmärta.

Metoden omtalas närmast som en mirakelmetod. Den från tv kände smärtläkaren Björn Bragée hävdar i Expressen att hjärnträningens intåg är det största paradigmskiftet inom smärtbehandling sedan 1970-talet. I Dagens Medicin är de intervjuade fysioterapeuterna vid Karolinska universitetssjukhuset inte mindre entusiastiska och berättar om ett fantastiskt fall, där en patient med svår kronisk smärta med hjälp av GMI kunnat återgå till 75 % tjänst.

Vi har under fördjupningskursen i algologi ”Den komplicerade smärtpatienten” vid Uppsala Universitet haft tillfälle att studera metoden närmare, och har valt att granska de forskningsstudier som finns publicerade i ämnet. Vi fann endast tre randomiserade kontrollerade (RCT) studier (Moseley 2004, 2005, 2006), samtliga publicerade av upphovsmannen själv. Två av dessa inkluderade enbart patienter med CRPS typ 1 (Mosely, 2004; 2005). En av dem inkluderade även ett fåtal patienter med fantomsmärta och smärta efter skada på plexus brachialis (Moseley, 2006). I vår sökning på databaserna PubMed och CINAL har vi inte kunnat hitta några andra publicerade RCT studier som innefattar andra diagnoser än dessa nämnda.

Det är inte fastställt vilka mekanismer som skulle kunna ligga bakom resultaten, och det har bland annat framförts att placeboeffekt inte att går utesluta då interventionerna har varit mycket behandlingsintensiva (Mailhöfner & Speck, 2012). När två specialiserade smärtkliniker i Storbritannien försökte implementera GMI för behandling av patienter med CRPS typ 1 och typ 2 uppnåddes ingen förbättring vad gäller smärta och ett antal patienter upplevde dessutom en försämring (Johnson et al. 2011).

I en stor systematisk litteraturöversikt som nyligen publicerades i Journal of Pain föreslogs det att det kanske endast är delen med spegelterapi som fungerar i GMI (Thieme et al., 2015). Om så är fallet innebär det att resten av metoden, med medföljande appar, kortlekar med mera, är meningslös och slöseri med tid för vårdpersonalen och patienten.

Vår slutsats är att GMI kan ha effekt vad gäller att minska smärta och öka funktion hos patienter med långvarig CRPS typ 1. Det saknas dock för närvarande tillräckligt med underlag för att kunna yttra sig kring GMI vid andra smärttillstånd. De enda publicerade RCT studierna om GMI är dessutom gjorda av upphovsmannen till varumärket. Sammantaget pekar detta på att mer högkvalitativ och oberoende forskning behövs för att kunna fastställa om GMI är en effektiv behandlingsmetod vid långvarig smärta.

Referenser:
■ Bäsén, A. (2015, 4 december). Slipp smärtan med ny metod. Expressen
■ Johnson, S., Hall, J., Barnett, S., Draper, M., Derbyshire, G., Haynes, L., Goebel, A. (2012). Using graded motor imagery for complex regional pain syndrome in clinical practice: Failure to improve pain. European Journal of Pain, 16, 550-561. doi:10.1002/j.1532-2149.2011.00064.x
■ Mailhöfner, C., & Speck, V. (2012). Graded motor imagery for complex regional pain syndrome: where are we now? Eur J Pain, 16(4) 461-462. doi: 10.1002/j.1532-2149.2011.00106.x.
■ Moseley, G.L. (2004). Graded motor imagery is effective for long-standing complex regional pain syndrome: a randomized controlled trial. Pain, 108, 192-198. Doi:10.1016/j.pain.2004.01.006
■ Moseley, G.L. (2005). Is successful rehabilitation of complex regional pain syndrome due to sustained attention to the affected limb? A randomized clinical trial. Pain, 114, 54-61. Doi:10.1016/j.pain.2004.11.024
■ Moseley, G.L. (2006). Graded motor imagery for pathologic pain. A randomized controlled trial. NEUROLOGY, 67, 2129-2134. Doi:10.1212/01.wnl.0000249112.56935.32
■ Thieme, H., Morkisch, N., Rietz, C., Dohle, C., & Borgetto, B. (2015). The efficacy of movement representation techniques for treating limb pain – a systematic review and metaanalysis, Journal of Pain, doi: 10.1016/j.jpain.2015.10.015. [Epub ahead of print]
■ Wärngård, M. (2015, 14 oktober). Hjärnträning ska hjälpa mot långvarig smärta. Dagens medicin.

Relaterat material

Hjärnträning ska hjälpa mot långvarig smärta

EVA-LOTTA NOVAK WILANDER, VERONIKA SUNDH OCH HELENE FRIES SVENSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev