Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Alltför många skador och onödiga dödsfall

Publicerad: 18 Juni 2008, 12:07

Det krävs kraftfulla åtgärder för att höja patientsäkerheten i svensk sjukvård, skriver tre chefläkare.


Socialstyrelsen publicerade nyligen en undersökning som visar att så många som 100 000 patienter skadas av vården varje år. 10 000 patienter får bestående men och i 3 000 fall bidrar skadan till att patienten avlider. Dessa skador har bedömts som möjliga att undvika. Detta är inte acceptabelt!

Borde inte resultatet av denna undersökning leda till samma uppmärksamhet och krav på åtgärder som skador och dödsfall i arbetslivet och i trafiken?

Rapporten To Err is Human som publicerades 1999 i USA visade att mellan 44 000 och 98 000 patienter i USA årligen dör på grund av medicinska felbehandlingar och att kostnaderna för felbehandlingar uppgår till 37 miljarder dollar årligen. Rapporten fick ett stort massmedialt intresse och president Clinton tillsatte en kommitté, som snabbt lade fram ett handlingsprogram där patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå utformades och ett hundratal förslag på framtida initiativ formulerades.

En liknande kraftfull markering från den politiska nivån i Sverige vore önskvärd! Patientsäkerheten borde ha högsta prioritet för hälso- och sjukvårdens ledare på alla nivåer! I dag fokuserar hälso- och sjukvårdspolitiker mer på andra frågor, som exempelvis utförarmodeller och organisationsförändringar, vilka i sig kan innebära risker för patienterna. Välfungerande team och upparbetade vårdkedjor kan slås sönder och kompetens förloras.

Socialminister göran hägglunds lösning på problemet, som framfördes på DN debatt den 3 juni 2008, är lagstiftning för att utveckla IT-stödet i vården. Han vill också utreda möjligheten att dra tillbaka legitimationen för sjukvårdspersonal som missköter sig. Göran Hägglund lyfter fram det framgångsrika kvalitetsarbetet vid Veterans  Administration i USA (en organisation som ger sjukvård till en befolkning stor som Sveriges) som ett gott föredöme. Skälet till att man där har lyckats komma så långt är inte bara ett välfungerande IT-stöd utan även en stark vision, ett engagerat ledarskap, uthållighet och målmedvetenhet. Samma inställning behövs i Sverige! Förbättrat IT-stöd är viktigt men löser inte problemet. Att dra tillbaka legitimationen för några olämpliga yrkesutövare är en självklarhet men löser inte heller problemet.

Inom andra högriskområden, till exempel flyg och kärnkraft, där mänskliga eller tekniska misstag kan orsaka omfattande skador, finns system för riskhantering: Man har också en etablerad rutin att dra lärdom av inträffade olyckor och tillbud. Begreppet  säkerhetskultur  används för att beskriva en organisations förhållningssätt till säkerhetsarbete och grundas bland annat på vetskapen om att det är mänskligt att fela. Människan kan missuppfatta en situation, glömma eller minnas fel.

Säkerhetsarbete behöver därför utgå från ett systemtänkande som reducerar risken att göra fel och minimerar konsekvenserna av en felhandling. Här kan en förändrad lagstiftning bidra till en utveckling bort från en bestraffande individsyn till ett synsätt där det väsentliga är att klargöra de bakomliggande orsakerna till att misstag begås.

Patientsäkerhet har högsta prioritet. Därför behövs en vision och klara mål för patientsäkerhetsarbetet. Låt oss komma med ett förslag: en nollvision! Och börja med att antalet onödiga dödsfall i vården ska halveras under kommande tre år! Sätt upp samma mål för nästkommande tre år. Och så vidare. Genom att kontinuerligt följa upp och utvärdera i vilken utsträckning målen nås uppstår kraft och trovärdighet i satsningar på förbättrad patientsäkerhet.

Det är viktigt att vårdens resultat på senare tid satts i fokus bland annat genom så kallade  öppna jämförelser  som jämför landstingens resultat. De bör kompletteras med indikatorer som speglar patientsäkerhet. Vården kan bli märkbart säkrare om ledningspersoner från högsta nivån och ner genom hela organisationen väljer att göra den säkrare.

I Sverige finns ingen nationell organisation/myndighet som arbetar med att koordinera patientsäkerhetsarbetet på liknande sätt som till exempel Vägverket arbetar med att förbättra trafiksäkerheten. Ansvaret för att göra vården säker ligger hos ledningen för landsting och regioner men det praktiska arbetet med att göra vården säkrare utförs i verksamheten.

I dag har verksamhetschefen ledningsansvar för medicinsk vård, ekonomi, arbetsmiljö och personalfrågor, vilket gör att arbetet med patientsäkerhet som borde vara högst prioriterat kommer på undantag. Om landstingsledningen betonade vikten av hög medicinsk kvalitet och god patientsäkerhet och samtidigt underlättade för verksamhetschefen att hantera övrigt ansvar skulle den markeringen vara ett viktigt stöd.

Slutligen: att förhindra skador i vården som kan undvikas innebär ett effektivt utnyttjande av sjukvårdens resurser, som inte räcker till i dag, samtidigt som onödigt lidande minskas.

Magna Andreen Sachs, Marion Lindh, Hans Rutberg

Magna Andreen Sachs
 är chef­läkare, Centrum för vårdutveckling, Stockholms läns landsting.

Marion Lindh
 är chefläkare, patientsäkerhetsfunktionen, Stockholms läns landsting.

Hans Rutberg
 är chefläkare, patientsäkerhetsenheten inom Landstinget i Östergötland.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev