Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Allvarliga anklagelser som saknar grund”

Publicerad: 21 Juni 2011, 12:49

Det är svårt att förstå de allvarliga anklagelser som företrädare för Karolinska Universitetssjukhuset riktar mot Socialstyrelsens utredning och förslag till vilka landsting som ska få bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård, skriver Anders Printz på Socialstyrelsen.


När det gäller frågan om volymer väljer kirurgerna från Karolinska i huvudsak att utgå ifrån andra källor än de som legat till grund för bedömning i utredningen. Underlag för verksamheternas volymer finns att tillgå i rapporten som bilagor. Genom att studera dessa framträder en helt annan bild än den Karolinska målar upp i sin artikel. Särskilt tydlig är skillnaden mellan verksamheternas tillgång till kvalificerad plastikkirurgisk kompetens.

Författarna påstår vidare att Socialstyrelsen har negligerat patientsäkerhetsfrågor då man inte delar Karolinskas uppfattning om vikten av dedikerad barnintensivvård vid utövandet av viss kraniofacial kirurgi. I detta sammanhang hävdas att Akademiska sjukhuset årligen skickar ca 20 barn till Karolinska för barnintensivvård. Socialstyrelsen har kontaktat Akademiska sjukhuset som påstår att inga av dessa barn har opererats för viss kraniofacial kirurgi.

Utredningen har under drygt två år genererat ca 4000 sidor och ca 12 timmar inspelat intervjumaterial. Dessutom föregicks tillståndsutredningen av en omfattande definitionsutredning som låg till grund för Rikssjukvårdsnämndens beslut att definiera viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Under båda dessa omfattande utredningar är det bara Karolinska som hävdat att tillgång till dedikerad barnintensivvård är avgörande för att kunna bedriva viss kraniofacial kirurgi på ett patientsäkert sätt. Socialstyrelsen har i sin omfattande analys av området inte funnit stöd för detta påstående varken nationellt eller internationellt.

Socialstyrelsen anser att det finns ett mervärde i att ha anställd personal som på vardaglig basis deltar i den kraniofaciala verksamheten, i kontrast till att på konsultbasis en till fyra gånger per år flyga in en framstående läkare att bistå vid de mest komplicerade ingreppen. Vidare anser Socialstyrelsen att ömsesidiga samverkansavtal mellan svenska och utländska kliniker där kirurger besöker varandra som en naturlig del i strukturella utvecklingssamarbeten väger tyngre än avtal mellan kliniker där den ena parten endast är mottagare av extern kompetens. Att belysa dessa skillnader är inte att vara partisk, det är att tydliggöra hur verksamheternas olika förutsättningar att bedriva och utveckla viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård faktiskt ser ut.

Det bör också nämnas att Rikssjukvårdsnämnden under 2010 anordnade en workshop för att stimulera till en konstruktiv diskussion om hur Socialstyrelsens underlag till nämnden kunde förbättras. Bakgrunden var den kritik som framförts i samband med beslutet om hjärttransplantationer.

Följden blev att Socialstyrelsen efter de synpunkter som framkom utvecklade en modell för granskning och bedömning av landstingens kompetens att bedriva och utveckla rikssjukvård. Därmed flyttades fokus i utredningarna från volymer till kompetens. Det ska dock betonas att volymer alltid kommer att beaktas i tillståndsutredningar om rikssjukvård, däremot kommer de inte att få samma utslagsgivande effekt som tidigare.

Svenska Läkaresällskapet har kvalitetsgranskat och gett synpunkter på modellen som dessutom har presenterats för såväl de regionala samverkansnämndernas tjänstemän som Socialstyrelsens kontaktpersoner vid universitetssjukhusen. Inga negativa synpunkter på modellen har överhuvudtaget framförts.

Anders Printz
 avdelningschef, Socialstyrelsen

Relaterat material

Utredningen av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård är undermålig

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev