Dagens Medicin Debatt: ”Amningsrutiner skapar förutsättningar för värdig vård”

Åsikter om amningens vara eller inte vara är ständigt aktuella. I debatten utmålas företrädare för vården allt som oftast som ”amningshetsare” som ger ovetenskapliga råd och gammalmodig vård. I vinter dök debatten upp igen.

På Expressens ledarsida 2 december 2022 skriver Linda Jerneck att det är kladdigt och knäppt när vården ger amningsråd. Hon menar också att det är absurt att politik och intresseorganisationer får styra amningsråden som möter nyförlösta mödrar. Det hon syftar på i sin kritik är Västra Götalandsregionens nya amningsrutiner.

Läs mer: Karolinskas barnmorskor kräver förlossningsledningens avgång

Även i inslag från Sveriges Radio samt i en debattartikel i Göteborgs-Posten 10 december har den påstådda experten Agnes Wold tagit till orda vad gäller rutinerna – här skräds inte orden. ”Dra tillbaka dokumentet och tugga sönder det”, skriver hon.

I amningsdebatten finns en tendens till polarisering och kategorisering som inte är gynnsam för någon. Debatten handlar om mer än för- och nackdelar med amning kontra flaskuppfödning. Diskussionen om möjligheten till mjölkproduktion och amning väcker känslor kring existentiella aspekter av att vara kvinna.

Den amningsdebatt som råder i Sverige riskerar att underminera kvinnors unika möjligheter till amning och deras önskemål om att få fullgott stöd. Många kvinnor som vill amma hamnar i svårigheter på grund av brist på adekvat stöd samt tillämpning av rutiner som är ogynnsamma för amningsstarten.

Enligt graviditetsenkäten 2021 är mellan 95 och 97 procent av kvinnorna i Sverige positiva till och vill amma. Däremot är endast 53 procent av kvinnorna i just Västra Götalandsregionen nöjda med amningsstödet från vården när de haft behov av det, enligt Graviditetsregistret 2022. Det är glasklart att ökad kompetens och mer resurser behövs för att möta kvinnornas önskan att amma. Det vill vi åstadkomma.

Den senaste mediebevakningen av Västra Götalands nya amningsrutiner utgår ifrån att ”amningshets” råder. Vårdpersonal, forskare och hjälpmammor i Amningshjälpen som arbetar med amningsvård förstår att det finns journalister och debattörer som inte känner till att många mammor snarare upplever en ”ersättningshets”. Det vill säga att vårdpersonal ser bröstmjölksersättning som enda lösning när det uppstår amningsproblem.

Förekomsten av tillmatning av friska fullgångna barn (utan medicinsk indikation) med bröstmjölksersättning ligger på 32 procent nationellt och upp emot 37 procent inom Västra Götaland. Beslutsfattarna efterfrågar en kvalitetsförbättring gällande denna aspekt av förlossningsvården. Bättre registrering av tillmatning med mjölk utöver mammans egen behövs också för att statistiken i Graviditetsregistret ska bli korrekt och kunna ge ett underlag för kvalitetsuppföljning, visar Graviditetsregistrets rapport 2021.

Arbetet med Västra Götalandsregionens amningsrutiner utgår ifrån de senaste uppdateringarna av de internationella dokument som ligger till grund för svenska amningsrekommendationer, bland annat världshälsoorganisationen WHO:s och Unicefs ”Tio steg som främjar amning”. Dessa har regelbundet utvärderats och uppdaterats och gäller för att skydda, främja och stödja amning i låg- och höginkomstländer. Vidare bygger rutinerna på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet.

Syftet med rutinerna är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för kvinnor och familjer som önskar amma att få vård och stöd som möjliggör det. Det centrala i de nya rutinerna är att vården ska utgå ifrån mammans egen amningsberättelse. Ja, alla som befinner sig i den barnafödande perioden har en berättelse som berör amning, oavsett om det finns önskemål om att amma eller inte. Amningsberättelsen inkluderar tankar, uppfattningar och erfarenheter kring amning och matning av barnet. Avsikten är att skapa förutsättningar för ett möte som bidrar till en personcentrerad vård som baseras på kvinnans, barnets och familjens situation. Ledord som respekt, delaktighet och lyssnande lägger grunden för god vård.

Det har påståtts i medierna att amningsrutinerna innehåller förbud. Men varken flasknappar eller tröstnappar eller matning av spädbarnet med bröstmjölksersättning förbjuds. Däremot har rutinerna för avsikt att främja en fungerande amningsstart när föräldrarna själva önskar amma. Den som är någorlunda insatt i hur bröstmjölksproduktionen fungerar vet att det handlar om efterfrågan och tillgång. Den som då också värnar om mamman som vill amma samtalar med henne om detta. Endast i ett sådant samtal kan mamman själv avgöra hur hon vill agera. Rätten till informerade val gäller även nyblivna mammor och familjer. Föräldrarna är oerhört kompetenta och ansvarstagande.

Rutinerna innehåller också information om uppstarten med flaskmatning för föräldrarna som önskar flaskuppfödning, och för dem som har behov av flaskmatning till följd av amningsproblem. Alla familjer ska få adekvat stöd med matning av det nyfödda barnet, oavsett helamning, delamning, flaskmatning med mammans mjölk eller med ersättning. Oberoende av om det är en bra amningsstart eller om det uppstår problem.

Västra Götalands amningsrutiner bygger på ledorden respekt, delaktighet och lyssnande. De innebär att det skapas förutsättningar för värdig vård baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Inte på godtycklighet, personliga åsikter eller tyckanden.

Lina Palmer, biträdande professor och docent i vårdvetenskap, Högskolan i Borås

Elizabeth Franklin, barnmorska, international board certified lactation consultant, IBCLC. NU-sjukvården – Norra Älvsborgs länssjukhus

Anna-Karin Ringqvist, verksamhetsutvecklare, barnmorska med masterexamen, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Therese Andersson, Central mödrahälsovård

Annika Simson, kvinnokliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Hilde Tidemann, kvinnokliniken, Skaraborgs sjukhus

Elin Nilsson, kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus

Monica Lidbeck, psykolog, Central mödrahälsovård/barnhälsovård

Mia Westlund, Amningshjälpen

Ann Jansson, Central barnhälsovård

Peder Helmersson, neonatal läkare, NU-sjukvården – Norra Älvsborgs länssjukhus

Serney Bööj, medicinsk rådgivare, Regionalt kunskapsområde kvinnosjukdomar och förlossning, Västra Götalandsregionen

Samtliga undertecknare är representanter för Västra Götalandsregionens amningsgrupp.