”Ändra översättningen av kommunikationsmodellen SBAR”

Inom svensk hälso- och sjukvård har man med stöd från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, under mer än tio års tid försökt att implementera SBAR, vilket är en enkel och strukturerad metod för kommunikation. Syftet har varit att åstadkomma en mer patientsäker kommunikation för att minska risken för vårdskador.

Dåvarande SKL (nuvarande SKR) och Löf – regionernas ömsesidiga försäkringsbolag tog för drygt tio år sedan fram ett informations- och utbildningsmaterial för att underlätta implementeringen av SBAR. I vilken utsträckning metoden SBAR verkligen används inom hälso- och sjukvården i dag är oklart och mig veterligen har heller ingen uppföljning och utvärdering av satsningen gjorts. 

När dåvarande SKL och Löf tog fram informations- och utbildningsmaterialet så översattes dessvärre förkortningen SBAR på ett olyckligt sätt. Bokstäverna står i den engelska ursprungsversionen för Situation, Background, Assessment och Recommendation. Det som blivit en olycklig och missvisande översättning är när ”Assessment” översatts till ”aktuellt tillstånd” i stället för till dess egentliga betydelse ”bedömning”.

Vid såväl överrapportering av patienter som journalföring brister (eller saknas helt) i dag många gånger just själva bedömningen. Med den nuvarande översättningen ”Aktuellt tillstånd” är risken stor att bedömningen utelämnas. Det är ju i bedömningen som den medicinska eller omvårdnadsmässiga kompetensen kommer fram. Att enbart redogöra för tidigare sjukdomar och aktuellt status tenderar att endast bli en deskription som egentligen inte kräver någon särskild kompetens.

Rätt använt är SBAR en utomordentligt enkel och bra metod som också gör det tydligt att den som presenterar informationen först måste tänka till en vända själv innan man vidarerapporterar problemet eller situationen man står inför. Metoden kan också med fördel användas om exempelvis en medarbetare vill lyfta ett upplevt problem i verksamheten till ansvarig chef. Som chef vill man ju också få ta del av vad medarbetaren själv har för tankar och idéer kring hur ett problem i verksamheten skulle kunna lösas, eller närma sig en lösning, och inte enbart få ett nytt problem droppat i knät.

Den SBAR-mall som SKL och Löf tog fram är också alldeles för detaljerad för att utgöra en enkel hjälp. Blir en instruktion alltför omfattande är risken stor att den inte heller följs. Mitt förslag är därför att SKR reviderar det nuvarande informations- och utbildningsmaterialet och dels gör innehållet mer kortfattat och koncist och dels översätter ”Assessment” med ”Aktuell bedömning”. En kortare, enklare och mer logisk beskrivning av SBAR skulle med stor sannolikhet öka användandet och därmed också kunna öka patientsäkerheten, det vill säga det som var hela syftet med att försöka införa SBAR som kommunikationsmodell. 

Göran Modin, specialist i ortopedi, Aleris Specialistvård Täby. Tidigare bland annat affärsområdeschef Hälso- och sjukvård och Kvalitetschef på Praktikertjänst, samt chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.