Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Anonymitet gör inte att fler anmäler

Publicerad: 31 oktober 2007, 05:51

Hemlighetsmakeri för­stärker missuppfattningen att avvikelserapporter är till för att leta syndabockar, skriver Ingemar Ihse och Eva Ranklev Twetman.


Vid sekelskiftet startades ett ambitiöst och brett patient­säkerhetsarbete vid Universitetssjukhuset i Lund. Vi var först med att skicka ut pressmeddelande om händelser som ledde till lex Maria-anmälan, att systematiskt granska journalerna på dem som avlidit och vi stimulerade verksamhets­områdena att införa mortalitets- och morbiditets­konferenser.

Fel och misstag diskuterades öppet på olika seminarier och möten. Allt detta i en strävan mot ett öppnare och mer tillåtande säkerhetsklimat med avdramatiserad avvikelse­hantering. Att rapportera en avvikelse skulle vara en naturlig del i vårt arbete och det skulle snarast vara värt beröm.

Vi blev mycket oroliga och besvikna när vi läste att social­minister Göran Hägglund tänker föreslå att avvikelser i framtiden ska kunna anmälas anonymt. Detta skulle vara ett sätt att minska den underrapportering som sannolikt sker i dag. Eftersom tanken med avvikelse­hanteringen är att vården ska lära av misstagen för att undvika att de upprepas vill vi naturligtvis få så många rapporter som någonsin möjligt.

Men hemlighetsmakeri är fel väg. Det bidrar till att se på felhandlingar som något man ska skämmas för och det förstärker missuppfattningen att avvikelse­rapporter är till för att peka ut syndabockar.

Det hänvisas ofta till utvecklingen i Danmark där en lag om patientsäkerhet infördes 2004. Den föreskriver att alla med­arbetare i vården har skyldighet att anmäla felhandlingar och misstag som de får kännedom om. Den ger också rapportören möjlighet att vara anonym, något som dock inte rekommenderas av Dansk Sellskab for Patientsikkerhed.

Sedan 2004 har antalet avvikelserapporter inlämnade till Sundheds­styrelsen mer än fördubblats. Detta tolkas sammanhänga med ett ökande säkerhets­tänkande och en ökad tilltro till att rapporteringen gagnar patienterna.

Att möjligheten till anonym rapportering skulle vara en orsak nämns över huvud taget inte i den utvärdering av lagens effekter som gjordes 2006. Man vet inte hur stor andel av rapporterna i hela landet som är anonyma men i Region huvudstaden är det bara 3 procent. Att därför tro att detta skulle bidra i någon större utsträckning till att minska under­rapporteringen ter sig närmast naivt.

Sedan vi startade vår kampanj i Lund för en öppen säkerhets­kultur år 2000 har rapporteringsfrekvensen fördubblats. Att tillåta anonym rapportering vore att vrida tillbaka klockan. Låt oss slippa det.

Vi tror alltså inte att möjlig­heten att rapportera anonymt leder till högre rapporterings­moral. Däremot tror vi på Socialstyrelsens förslag om att rapporter som skrivs inom sju dagar efter att händelsen inträffat ej ska skickas vidare till HSAN. En liknande modell har redan prövats med framgång inom det amerikanska flygvapnet.

Det är glädjande att social­ministern tar initiativ till att stärka patientsäkerheten.  Operation patientsäkerhet  innehåller mycket som är bra. Om möjligheten att göra anonyma avvikelserapporter tas bort blir den ännu bättre.

Ingemar Ihse, Eva Ranklev Twetman

Ingemar Ihse
 är f d chefläkare vid Universitetssjukhuset i Lund.

Eva Ranklev Twetman
 är chefläkare vid Universitets­sjukhuset i Lund.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev