”Anställ fler medicinska sekreterare”

För att råda bot på vårdplatsbristen måste regionerna använda resurserna på bästa sätt. Vi kräver att fler medicinska sekreterare anställs för att ge läkare och övrig vårdpersonal mer tid till patienterna.

Sjukvården står inför stora utmaningar. En av de absolut största utmaningarna är bristen på bemannade vårdplatser. Sverige ligger sedan länge i botten av Europa i detta sammanhang.

Läs mer: Gd:n om nya utredningsuppdraget: Målkonflikter en knäckfråga

Vårdplatsbristen är ett hot mot både patientsäkerheten – med onödiga dödsfall och vårdskador som följd – och mot arbetsmiljön. Det visar Socialstyrelsen tydligt i sin nyligen publicerade rapport om vårdplatser. Sjukhusläkare runt om i landet lägger varje dag en stor del av sin arbetstid på att försöka hantera inflödet av patienter, vilket nu senast illustreras i det nya numret av Sjukhusläkaren (nummer 3, 2023) som innehåller flera exempel. Alldeles för ofta tvingas läkare skicka hem patienter i behov av sjukhusvård för tidigt, vilket medför lidande för patienterna och etisk stress för läkarna.

Situationen är komplex och det krävs en lång rad åtgärder för att få bukt med problemen, exempelvis i fråga om styrning, kompetensförsörjning och dimensionering av antalet platser.

En central del handlar om hur vi säkerställer att läkare och övrig vårdpersonal faktiskt gör rätt saker i vården ­– att vi har en ändamålsenlig ansvarsfördelning och använder våra gemensamma resurser på bästa möjliga sätt.

Det borde vara självklart att läkare ska ägna sin arbetstid åt patient- och kunskapsarbete, arbetsuppgifter som det krävs legitimerade läkare för, men så ser det inte alltid ut i dag. Tvärtom är det vanligt att läkare utför en lång rad uppgifter som andra yrkesgrupper – inte minst medicinska sekreterare ­– kan göra bättre och mer effektivt.

Läkarförbundets rapport ”Tiden räcker inte till – återhämtning och patientsäkerhet” visade tidigare i år att hälften av läkarna inte hinner med sitt jobb inom normal arbetstid, och ofta är det just administrationen som de inte hinner med.

Vårdinsatser behöver dokumenteras korrekt för att vara patientsäkra. Patienter och anhöriga ska kunna följa vården och se vilka insatser som har satts in. Här är medicinska sekreterare ovärderliga, och de behöver vara närvarande i teamet. Det kan handla om att medverka vid ronder och under multidisciplinära konferenser, för att kunna direktdokumentera så att beslut kan implementeras på ett adekvat sätt och remisser skickas till rätt instans. På samma sätt kan remissbedömningar underlättas om åtgärder kan utföras snabbare och bokningar ske korrekt. Då kan läkare och annan vårdpersonal fokusera på patienterna och vården.

Det råder stor brist på medicinska sekreterare, vilket leder till onödigt stor administrativ börda för andra vårdyrken. Samtidigt ser vi hur man i allt fler regioner väljer att placera medicinska sekreterare i administrativa enheter utanför vårdteamet. Det hindrar kompetensutveckling, skapar onödiga hinder och leder till merarbete för läkare och sjuksköterskor som måste vidarebefordra information och uppdrag, vilket ökar risken för missförstånd och försenar processerna. Kompetenserna i vårdkedjan används helt enkelt inte optimalt.

Sjukhusläkarna och Vision vill se strukturella förändringar för att garantera alla medborgares rätt till vård, öka patientsäkerheten och möjliggöra för vårdpersonal att lägga sin tid på patienter och inte på pappersarbete.

Regionerna behöver genomföra flera åtgärder:

• Avlasta läkare och sjuksköterskor genom att säkerställa att det finns ett tillräckligt antal medicinska sekreterare i första linjens sjukvård. På detta sätt får vårdpersonalen mer tid till patienter, forskning och fortbildning, samtidigt som effektiviteten och säkerheten ökar.

• Initiera en översyn av vilka yrkesgrupper som gör vad. Ansvarsområdena måste renodlas.

• Förbättra arbetsmiljön så att personalen vill stanna i sina yrken.

• Samla medicinska sekreterare i vårdteam tillsammans med vårdpersonalen.

Regionerna måste ta ansvar för att befintliga resurser används på bästa sätt. En god och ändamålsenlig arbetsfördelning ger en bra arbetsmiljö, och när vårdpersonal och medicinska sekreterare arbetar nära varandra i team används vårdens resurser mer effektivt och vi får mer vård för pengarna.

Elin Karlsson, ordförande i Sjukhusläkarna

Mariela Ferré Hofman, ledamot i Visions förbundsstyrelse