Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag21.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Antibiotika får aldrig bli ett alternativ till hygien”

Svensk vårdpersonal kan bidra till den globala kampen mot antimikrobiell resistens och ha stort inflytande över politiska beslut, skriver debattörer från organisationen Wateraid.

Publicerad: 23 december 2020, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna Nilsdotter, generalsekreterare, och Leah Richardson, WASH and Health Advisor, Wateraid Sverige.


Ämnen i artikeln:

AntibiotikaWHO

Coronapandemin har riktat världens samlade fokus mot vår globala hälsa och blottat stora brister och svagheter i hur världens hälso- och sjukvårdssystem är rustade för att förebygga och kontrollera infektioner. Bland annat handlar det om något så grundläggande som att nästan hälften av sjukvårdsinrättningarna i världens låginkomstländer saknar rent vatten och hygien. Detta påverkar såväl bekämpandet av antimikrobiell resistens som målet om universell och hållbar tillgång till hälso- och sjukvård.

Antimikrobiell resistens, AMR, är ett av världens allvarligaste hälsohot. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 700 000 personer dör varje år av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. År 2050 förväntas dödsiffran stiga till 10 miljoner personer årligen om ingen förändring sker.

Inom ramen för de globala målen för hållbar utveckling har FN:s medlemsländer kommit överens om att arbeta för att uppnå universell tillgång till hälso- och sjukvård till 2030. Alla människor har rätt till den hälso- och sjukvård de behöver, till en kostnad som inte försätter dem i fattigdom.

Att bekämpa antimikrobiell resistens är en mångfacetterad utmaning som kräver flera olika åtgärder. Detta arbete bör gå hand i hand med åtgärder för att stärka de globala hälso- och sjukvårdssystemen för att uppnå universell hälso- och sjukvård.

Tyvärr förbises ofta preventiva insatser för att minska behovet av att alls använda antibiotika. Motsvarande krävs förbättringar av basala hälso- och sjukvårdsfunktioner för att kunna uppnå universell tillgång till hälso- och sjukvård. I många länder och samhällen handlar det om en så till synes enkel och grundläggande sak som bristande hygien och avsaknad av rent vatten och sanitet.

Nästan hälften, 45 procent, av sjukvårdsinrättningarna i världens låginkomstländer och en av fyra, 26 procent, sjukvårdsinrättningar globalt saknar tillgång till rent vatten, enligt en rapport från WHO och Unicef 2019. Dessutom förvärras ofta situationen i dessa länder av att hygienförhållandena även är bristfälliga där människor lever.

I samhällen och vårdinrättningar utan tillgång till vatten, sanitet och hygien, skapas en ond cirkel som bidrar till problematiken med AMR. Infektioner uppkommer och sprids naturligtvis lättare där hygienen är dålig och där det saknas smittspridningsrutiner. Sjukdomar som går att förebygga, som diarrésjukdomar, lunginflammation och kolera, behandlas ofta med antibiotika. Dessa infektioner hade till stor del kunnat undvikas genom rent vatten och god hygien och de utvecklar i allt större grad resistens mot behandlingen. Antibiotika blir med andra ord ett alternativ till den hygien som inte finns. 

Insatser för att förhindra infektioner är alltid mer effektiva än behandling av sjukdomar som redan brutit ut. Handhygien är den enskilt viktigaste, och mest kostnadseffektiva, åtgärden för att förebygga infektioner och kontrollera spridningen av patogener, oavsett om de är resistenta mot antibiotika eller inte.  

”Om du inte har det mest grundläggande, glöm resten. Förebygg, förebygg, förebygg.” Detta uttalande gjorde WHO:s generaldirektör, Tedros Adhanom Ghebreyesus, under World Health Assembly 2019, där vatten, sanitet och hygien inom hälso- och sjukvården diskuterades. Hans uppmaning handlade om behovet av förebyggande insatser mot infektionssjukdomar, däribland satsningar på vatten, sanitet och hygien.

AMR håller sig inte inom nationsgränser. Alla kan drabbas. Därmed krävs gränsöverskridande, globala lösningar. Ett av de strategiska målen i WHO:s globala handlingsplan för AMR är just att reducera infektioner genom effektiva sanitets- och hygienåtgärder samt infektionsförebyggande insatser.

För att bekämpa AMR måste vi se till att det finns sjukvård för alla, men också att den sjukvård som erbjuds förbättrar hälsan hos de människor som tar emot den. Inte bidrar till vårdrelaterade infektioner eller att antibiotikaresistens utvecklas och sprids.

Politiker och beslutsfattare har naturligtvis ett stort ansvar i detta arbete. Men det behövs fler röster som för fram kopplingen mellan AMR och tillgången till vatten och hygien. Svensk vårdpersonal inom alla professioner kan bidra till den globala kampen mot AMR och ha stort inflytande över politiska beslut. Det krävs ett tvärvetenskapligt samarbete och utbyte över såväl lands- och professionsgränser, som mellan sektorer och discipliner. Det sker genom utbildning, forskning, internationella utbyten, kliniskt arbete, påverkansarbete samt i olika rådgivande roller.

Vatten och hygien, tillsammans med andra infektionsförebyggande insatser, måste vara centrala för att skapa starka och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem. Framsteg mot universell hälso- och sjukvård är avgörande för att hantera hotet från antimikrobiell resistens. Annars har världen inte en chans att vända den mycket oroande utvecklingen med antimikrobiell resistens.

Anna Nilsdotter, generalsekreterare, Wateraid Sverige

Leah Richardson, WASH and Health Advisor, Wateraid Sverige

 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

AntibiotikaWHO

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev