Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Använd brukarerfarenheter för en bättre rehabilitering”

Publicerad: 18 juni 2021, 03:55

Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter, och Marina Carlsson, Personskadeförbundet RTP.

Foto: Alexander Mahmoud, Dan Lindberg

Det är hög tid att hälso- och sjukvården fördjupar sitt samarbete med civilsamhället, skriver Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter, och Marina Carlsson, Personskadeförbundet RTP.


Ämnen i artikeln:

RehabiliteringSveriges arbetsterapeuter

Många som lever med en varaktig funktionsnedsättning efter en skada eller sjukdom vittnar om att de saknat en tidig kontakt med en person med liknande erfarenheter. På sjukhuset finns oftast ett omfattande stöd från ett tvärprofessionellt team. Men hemma ser verkligheten många gånger annorlunda ut.

Att känna sig ensam, utlämnad och vilsen är vanliga upplevelser i den nya och omvälvande situation som en varaktig funktionsnedsättning kan innebära. Att då få möjlighet att prata med en person som har liknande erfarenheter kan spela en stor roll. Ett jämlikt samtal med en erfaren och empatisk medmänniska kan hjälpa många över tröskeln till en ny vardag med förändrade förutsättningar.

Läs mer: Socialutskottet säger ja till mar

Att mötas på samma ögonhöjd med någon som kommit lite längre på vägen till ett aktivt och självständigt liv kan komplettera vård och rehabilitering på ett effektivt sätt – antingen integrerad i pågående behandling eller senare efter avslutad vårdtid. Internationell forskning och praxis har funnit att metoden, som också kallas för peer support, har en god effekt i form av bättre återhämtning och kortare vårdtider.

Inom civilsamhällets organisationer, däribland Personskadeförbundet RTP, finns många personer som har de erfarenheter som behövs för att vägleda andra med långvarig funktionsnedsättning eller sjukdom. Det är en enorm potential som i det stora hela inte nyttjas. Personerna har genom sitt engagemang i en brukarorganisation oftast också en god insyn i de erfarenheter som är vanliga när någon lever med en bestående nedsättning. De är med andra ord experter på sina egna specifika och generella erfarenheter.

Att använda sig av personernas erfarenhetsbaserade kunskap är en vinst för alla som berörs: den som erbjuder samtal och stöd kan hjälpa någon annan, den som vägleds kan snabbare ta tillvara sina resurser och hälso- och sjukvården får en partner som besitter en unik kunskap som inte går att lära ut.

Dessa tankar var anledningen till att vi med stöd av medel från Allmänna arvsfonden år 2018 startade Coachprojektet. Verksamheten, som nu är en permanent del i Personskadeförbundet RTP:s arbete, riktar sig till personer med behov av samtal och vägledning efter en amputation.

Under tre år har vi utbildat drygt 40 personer i det coachande förhållningssättet. Det är personer som lever med en amputation och har ett aktivt liv. Genom utbildningen får de effektiva verktyg för att stötta andra på vägen mot nya mål i en förändrad livssituation. Eftersom personerna är både förebild och coach kallar vi dem för förebildscoacher.

Nu växlar vi upp till Coachprojektet 2.0 som handlar om att bredda utbildningen av förebildscoacher och utveckla en modell som även passar andra patient- och brukargrupper. Därmed skapar vi förutsättningar för att fler personer ska kunna få ett bättre stöd i sin rehabilitering.

Det är hög tid att svensk hälso- och sjukvård fördjupar sitt samarbete med civilsamhället. Om vi effektivare nyttjar den resurs som förebildscoacher och andra erfarenhetsexperter inom civilsamhället är så kan vi tillsammans nå längre!

Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter

Marina Carlsson, förbundsordförande för Personskadeförbundet RTP

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev