Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Använd journaldata för att se vad läkemedel är värda”

Publicerad: 5 mars 2014, 04:51

Mer fakta skulle ge snabbare införande av värdefulla läkemedel och snabbare utfasning av dåliga, skriver Andreas Furängen och Anders Cronlund från Apotekarsocieteten.


Det tog drygt fem år efter det att Losec godkänts som läkemedel innan det anammades och revolutionerade behandlingen av magsår. I stort sett lika lång tid tog det innan de nya smärtstillande läkemedlen, som kallas coxiber, drogs tillbaka eller begränsades på marknaden på grund av allvarliga biverkningar på hjärta och kärl. De långa tiderna berodde på att det saknats system för att snabbt bedöma värdet av nya läkemedel i hälso- och sjukvården.

Alla nya läkemedel är noggrant testade i kliniska prövningar innan de kommer ut på marknaden. Deltagande patienter är utvalda och karaktäriserade samt följs hela tiden upp under prövningen av läkare och forskningssjuksköterskor. Trots utprövningen är det många gånger omöjligt att avgöra läkemedlets värde när det används i sjukvården till vardags. I den är patienterna äldre, har flera samtidiga sjukdomar och medicinerar med ett flertal läkemedel. Att snabbare kunna bedöma för- och nackdelar hos nya läkemedel i rutinsjukvård är ett allt starkare krav från myndigheter, landsting, läkemedelsföretag och patienter. I och med att antalet prövningar inom sjukvården har minskat under en följd av år har kunskapen om nya läkemedel också minskat och behovet av alternativa kunskapskällor ökat.

Sverige har över 100 så kallade nationella kvalitetsregister, som täcker flertalet sjukdomsområden. I dessa finns uppgifter om patientens sjukdomsgrad, behandlingar, eventuella komplikationer med mera. Registren har oftast tillkommit genom att grupper av engagerade läkare har varit intresserade av att förbättra kvaliteten på behandlingar inom sin specialitet.

Uppkomsten av registren gör att de är uppbyggda på skilda sätt. Förutom sjukdomsspecifika uppgifter ingår i varierande grad även sådana som förskrivna läkemedel. Olikheterna gör det svårt att sammanföra olika register och därmed bedöma värdet av ett nytt läkemedel. För att göra registren mer likformiga, vad avser läkemedel, är det nödvändigt att någon myndighet får i uppdrag att utarbeta en basmodell vad avser uppgifter om patientens samtliga läkemedel, doseringar, behandlingstider, -resultat och eventuella biverkningar.

I dag ligger beslutsnivån över registren oftast på kliniker eller landsting, men ingendera har ansvar för de nationella behoven. Inte heller samverkansorganet Sveriges Kommuner och Landsting har detta utan får nöja sig med rekommendationer. De enda rikstäckande registren på läkemedelsområdet är Socialstyrelsens läkemedelsregister och receptregistret. Dessa tillkom genom det statliga apoteksbolagets försorg. De är register som vid samkörning med andra ger vissa upplysningar om användningen av olika läkemedel. Däremot kan de inte svara på frågan om värdet av ett visst läkemedel eftersom uppgifter om sjukdomsförlopp, samsjuklighet och övrig behandling saknas.

De nationella kvalitetsregistren har utretts flera gånger och tillhörande problem finns beskrivna. Ett påtagligt sådant är en överdriven hänsyn till integritetsaspekter – något som bankväsendet löst för länge sedan. Ett annat stort problem är att registreringen av uppgifter riskerar att belasta läkarnas ansträngningar att hjälpa den enskilda patienten. Därför har det länge stått klart att uppgifterna måste ”extraheras” ur patienternas journaler. Arbetet med detta pågår men skulle vinna på att koncentreras på de nationellt viktigaste problemområdena. I botten ligger dock kärnfrågan vilka uppgifter som ska extraheras. När det gäller läkemedel ligger det närmast tillhands att Läkemedelsverket får i uppdrag av socialdepartementet att bestämma dessa. Verket är redan ansvarigt för ett delprojekt inom den Nationella läkemedelsstrategin, som gäller dessa registerfrågor.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, har under 2013 genomfört ett omfattande projekt kring värdet av nya läkemedel och konstaterat ovanstående svagheter i bedömningen av dessa. SNS framhåller även det bristande underlag som dagens register tillhandahåller för prissättning av läkemedel. Ett läkemedel har inget värde förrän det ger avsedd effekt hos en patientgrupp. I dag sätts ett pris som bygger på att värdet är detsamma vare sig avsedd effekt uppnås eller ej. Cancerläkemedlet bevacizumab har kostat sjukvården över 600 miljoner kronor sedan 2005 utan att någon dokumentation över vad resultatet blivit finns tillgänglig. Förbättrad tillgång till behandlingsresultat via register i hälso- och sjukvården skulle ge Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, underlag att differentiera läkemedelskostnaden för landstingen. Det skulle gynna ett snabbare införande av nya värdefulla läkemedel och utfasning av dåliga, något som många aktörer ser fram mot – inte minst patienterna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News