Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Använd primärvården för att kapa köerna på akuten

Publicerad: 8 mars 2012, 13:42

Sjukvården ska vara lättillgänglig och ge sökande medicinsk bedömning samt vid behov erbjuda sluten vård och då ska det finnas sjukhus.


I övrigt ger inte hälso- och sjukvårdslagen sjukhusen någon explicit uppgift. Primärvården däremot har lagens uppgift att svara för befolkningens grundläggande behov av sådan sjukvård ”som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser”. Vi kan där av dra slut­satsen att sjukhusen är till exklusivt för dem som just ”kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser”.

I avsaknad av lagreglering av akutmottagningarna efterfrågar vi tillsynsmyndighetens uppfattning och får till svar att ”patientsäkerheten kräver att de patienter som behöver akutvård också kan få det”. Ett muntligt förtydligande anger att ”sjukvårds­huvudmannen är fri att organisera verksamheten inom ramen för god patientsäkerhet”.

Akutmottagningarna fick sin nuvarande grund efter huvudmannaskapsreformerna på 60-talet och landstingens samlade planeringsansvar för sjukvården från 1970-talet. Har 40 års utveckling verkligen gått optimalt?

Arbetsmiljön på akuterna och Arbetsmiljöverkets granskning tas upp i huvudledaren i Dagens Medicin nr 4/2012, liksom det bristande, samlade omhändertagandet av multisjuka äldre. Arbetsmiljön är ett växande problem för akutmottagningarna.

”Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar” (Socialstyrelsen, 2011) anger i genomsnitt 1 timme och 20 minuter till första läkarkontakt med stor varians. Samma rapport konstaterar att ”Så gott som samtliga landsting anser att läkarnas tjänstgöring och jour­systemet är en orsak till att vänte­tiderna vid akutmottagningarna är långa. De flesta menar också att väntetiderna orsakas av en alltför stor tillströmning av icke-akuta patienter.” Läkartidningen nr 32–33/2011 refererar en studie med rubriken ”Skadligt med långa väntetider även med mindre akuta tillstånd” som visar att risken för inläggning ökade med väntetiden – inte enbart tillståndet. En artikel i Läkartidningen nr 51–52/2011 förespråkar skilda sjukhus för akut respektive elektiv kirurgi av infektionsskäl och kommenterar akuternas blandning av patienter. Alltså en patientsäkerhetsfråga!

En svensk läkare konstaterar i Läkartidning­en nr 32–33/2011 om sina kirurgiska patienter en jourvecka ”att (lågt räknat) åtminstone hälften haft åkommor som med lätthet kunde ha hanterats i primärvården”. Med egen erfarenhet anger han den norska modellen som framgångsrik lösning på problemet. Där sköter primärvården (kommunlegen och på jourtid lege­vakten) om de akut sjuka med inläggningsmöjlighet till sjukhusens slutenvård. ”Norrmännen är väl bekanta med detta system.” Han pekar därmed på tre grundläggande spörsmål; befolkningens acceptans, primär­vårdens ansvar samt frågans systemkaraktär för, i Norge staten, i Sverige landstingen.

Vi har drygt 2,5 gånger fler besök per capita på våra akutmottagningar än Norge. Det görs cirka 2,5 miljoner besök vid akutmottagningarna. Med samma standard som Norge skulle 1,5 miljoner besök över­föras från akutmottagningarna till primärvården, som tar emot 14 av 27 miljoner besök i öppen vård. Det är en ökning med 10 procent av primärvårdens besöksproduktion.

Norge har remisstvång till sjukhusen, vilket även gäller akutmottagningarna med explicita undantag för fall som omedelbart kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Remisser utfärdas av primärvården och sjukvårdsupplysningen.

Landstingen har flera projekt i syfte att reducera antalet besök på akutmottagningarna och erbjuda mer adekvata alternativ, bland annat prehospitala ­lösningar av primärvården, ambulansen och sjukvårdsupplysningen. Flera sjukhus har samverkans­projekt för vissa patientgrupper tillsammans med lokala aktörer, inte minst kommunerna.

Patientsäkerhet och arbetsmiljö kräver en kraftig reduktion av antalet besök på akutmottagningarna. Det är en systemfråga för landstingen genom alla lokala aktörer med förslagsvis remisstvång, anpassning av primärvårdens resurser till 10 procents volymökning, ändrade uppdrag, nya rutinbeskrivningar etcetera. Vad gör Sveriges Kommuner och Landsting? Socialstyrelsen?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev