Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Använd vårdprofessionerna rätt”

Publicerad: 26 juni 2017, 09:00

Stefan Lindgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet

Foto: Marcus Ericsson/Bildbyrån

"Arbetsväxling är positivt när det följer av kunskapsutvecklingen i vården", skriver Stefan Lindgren.


Bakom de sjuksköterskefria enheterna anas ett ”tjänstemannaperspektiv” som inte begriper sig på hälso- och sjukvården. – Stefan Lindgren

Inom hälso- och sjukvården sker en omfördelning av arbetsuppgifter – arbetsväxling – över tid mellan olika yrkesgrupper eller mellan olika vårdnivåer. Arbetsväxling är något positivt när det följer av kunskapsutvecklingen i vården och en ambition att få rätt kompetens på rätt plats.

Växlingen innebär att vi eftersträvar en effektiv användning av hälso- och sjukvårdens samlade resurser och bästa möjliga vård utifrån varje satsad skattekrona. Som bland annat påpekats i Effektiv vård (SOU 2016:2) finns i dag en stor potential att renodla arbetsuppgifter i vården och nyttja vissa kompetenser bättre.

Exempelvis skulle en del administrativa uppgifter kunna avlastas läkare och sjuksköterskor för att ge mer tid till patientarbetet. När arbetsväxlingen däremot sker som nödlösning för att vårdgivaren vill spara pengar eller har svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper riskerar det att gå riktigt snett. Vi får i stället en dyr, ineffektiv och mer patientosäker vård.

Ett av de senaste årens mest flagranta exempel är tillskapande av vårdenheter som på grund av sjuksköterskebristen enbart ska bemannas med läkare och undersköterskor. Man kan skönja flera konsekvenser av dessa enheter. Dels tappar hälso- och sjukvården sjuksköterskornas specifika omvårdnadskompetens som enligt samstämmig forskning bidrar till en patientsäker vård. Dels måste läkare ta över en del av sjuksköterskornas arbete vilket stjäl fokus från läkarnas egna arbetsuppgifter såsom medicinska beslut, prognostiska bedömningar, kunskapsutveckling och undervisning. Dels riskerar sådana här ”enkla” lösningar att spridas till andra enheter inom hälso- och sjukvården med rekryteringssvårigheter – vilket gör att incitamenten att ta tag i de egentliga problemen minskar.

Bakom de sjuksköterskefria enheterna anas ett ”tjänstemannaperspektiv” som inte begriper sig på hälso- och sjukvården. Att det finns olika professioner som driver kunskapsutveckling i den egna verksamheten och bidrar till helheten är grunden för vårdens landvinningar. Goda förutsättningar att ägna sig åt kunskapsgenererande aktiviteter gör det också enklare att attrahera nyckelpersonal och att medarbetare trivs och stannar.

Smarta vårdgivare inom hälso- och sjukvården satsar därför på forskning, fortbildning och team- och förbättringsarbete i verksamheten. De riktigt smarta lägger till ett kvalitetsarbete för att renodla arbetsuppgifterna och minska den administrativa bördan för läkare och sjuksköterskor.

STEFAN LINDGREN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev